Realtidskärnan är ett tillval vid installationen. Den fungerar än så länge på processorer av typerna x86, IA32, PowerPC, Mips och SH. På x86 kan dessutom multiprocessorsystem hanteras.
Det är amerikanska Montavista som huvudsakligen ligger bakom detta realtidsbidrag till Linuxkärnan.
- Montavista har sina händer överallt i denna teknik. Men många andra jobbar också med den. Precis som öppen kod är tänkt att fungera, säger Jim Ready, vd för Montavista.
Företaget har använt tekniken i sin Linuxdustribution sedan september 2000 och kommer att fortsätta att vara en huvudperson i vidareutvecklingen. Montavistas nisch i Linuxvärlden är de telekomsystem som klassiskt använt kommersiell Unix. Nokia använder Montavistas produkter som grund för en ny telekominfrastruktur som ska bygga på Internetprotokollet
Kärnprogram tappar kontrollen
Vanliga program har alltid varit avbrytbara i Linux. Men programmen i kärnan har själva bestämt när de vill släppa kontrollen över processorn. Självstyret har gjort att operativsystemet inte kunnat lova respons inom en på förhand bestämd tidsrymd.
Nu kan program i kärnan avbrytas för att ge tid åt program med högre prioritet. Montavistas realtidskärna tittar noggrant på programprocessernas prioriteter. Högst prioritet exekverar först. Den gamla Linuxkärnan är "snällare" och ger ibland förtur till program som väntat länge.
Teoretiskt borde nyordningen minska totala prestanda, eftersom schemaläggaren i sig stjäl processortid genom att arbeta mer. Men effekten blir i praktiken nästan alltid den omvända, ökad genomströmning. Det hävdar i alla fall Robert Love, som ansvarar för den nya delen av Linuxkärnan. Hans personliga drivkraft är att få en bättre responsivitet i gränssnittet till Linux på skrivbordet.
Nu när Linux blivit deterministiskt går arbetet vidare med att göra svarstiderna kortare. Programmen i kärnan administrerar grundläggande funktioner som filhantering, nätverk och processer.
Jan Tångring