About / Advertise
 Erik StenforsBefattning: Koncernchef Hanza, styrelseordförande ValueTree Holding. Född: 1966. Bor: Djursholm. Familj: Fru & tre små döttrar. Karriär: Civ ing Teknisk Fysik, R&D chef Minec, Anläggningschef Qcom, Vd Note (99-05). Intressen/hobby: Skärgårdsliv med familjen. |
– Det är med bakgrund av det som vi startade Hanza. Affärsidén är ohyggligt enkel. Vi ska skilja mellan kundland och tillverkningsland och så ska vi vara kompletta.
Kundländerna är Sverige, Finland, Norge och Tyskland medan fabrikerna finns i Estland och i Polen. Nära slutmarknaderna men med en lägre kostnadsnivå. I Sverige finns ledning, försäljning och utveckling.
Och målet är högt ställt
– Vi ska bli ledande i norra Europa inom tre år.
Företaget har fått en flygande start. De två fabrikerna får redan i år en omsättning på cirka 650 miljoner kronor. Och på kundlistan finns kända namn som Ericsson, ABB, Atlas Copco, Bosch och Siemens. Men av de svenska konkurrenterna är både Aros Quality Group och Partnertech betydligt större så vad innebär egentligen marknadsledande?
– Vi måste upp i någon miljard i omsättning. Men det handlar inte bara om det. Vi ska också ha de senaste monteringsteknikerna men framförallt ska vi automatiskt få frågan när en kund lägger ut produktionen.
Under det senaste decenniet har Kina och Östeuropa tagit över mycket av den produktion som tidigare fanns i Sverige.
Stenfors om turerna i Note – Jag hade i princip jobbat dygnet runt sedan starten av Note 1999 och byggt upp företaget från noll till 1,5 miljarder. Note hade dessutom noterats på Stockholmsbörsens vilket medför större granskning av affärspressen men också betydligt större krav på den ekonomiska rapporteringen och på att träffa de mindre aktieägarna i olika sammanhang. – Jag ville hitta någon som tyckte det var roligt att vara börs-vd och hade tagit fram några kandidater. Sen blir det ändå abrupt när det händer. Men jag fanns kvar i bolaget ett halvår och i styrelsen ett år. Året före hans avgång öppnade EU gränserna österut. – Hösten 2004 stod det inte längre än tullare vid gränsen och då gällde det att agera. Note hade redan från starten ett underleverantörsnät i Polen men i nu gick det att på allvar flytta ner produktion dit. – Det har visat sig vara helt rätt strategi och något som Note levt på sedan jag slutade, men det blev en väldig snålblåst i pressen när vi först köpte fabriker i Sverige och sedan sade upp folk. Dessutom var det dags för familjens tredje barn på lika många år. – När min första dotter föddes höll jag ett anförande på en bolagsstämma. När min andra dotter föddes var jag i Göteborg för att köpa ett företag men min tredje dotters födelse ville jag inte missa. Erik Stenfors hann lämna det operativa ansvaret två veckor före hennes födelse. – Sten däremot blev ohyggligt brutalt behandlad när han kastades ut under bolagsstämman förra våren. Men att Hanza, där både Erik och Sten är delägare, skulle vara någon sorts revansch för vad som hänt avvisar han bestämt. – Note är inte konkurrent och vi är absolut inte ute efter att skada dem. |
– När vi startade Note för tio år sedan var vi först med Polen. Nu har det försprånget ätits upp. Snart har alla fabriker stängts i Sverige. Jag tror att man kommer att titta tillbaka och säga ” Herre Gud, vi hade industri i Sverige, på samma sätt som vi ser på 1800-talet när alla var lantbrukare”.
Har planer för nästa steg
Erik Stenfors tes är att landets naturtillgångar inte utgörs av malm eller skog utan av uppfinnande företag.
– Vi måste stödja dem med tillverkningskunskap. Om det bara finns konstruktörer kvar är det svårt att designa konkurrenskraftiga produkter.
Den naturliga stutsatsen är också att Hanza inte kan ha samma koncept om tio år som idag.
– Vi har redan pratat om vad vi ska göra i nästa steg och då måste vi öster om EU.
Innebär det länder som Ukraina och Vitryssland eller måste man gå så långt som till Kina, Vietnam eller Malaysia?
– Jag tror att all produktion i slutändan blir lokal. Fraktkostnaden börjar lysa röd på fakturan och företagen blir allt mer miljömedvetna, det gäller inte minst Ericsson, så produktion för Europa kommer att ligga i Europa och produktionen för Asien i Kina.
Prototypverksamhet nära kunderna
Idag har Hanza verksamhet på fyra orter i Sverige, liksom i Estland och Polen. Ledning, försäljning, administration och inköp, totalt runt 10 personer, sitter i Stocksund, strax utanför Stockholm. I Skänninge finns en mindre enhet för utveckling av mekanik och kablage medan det i Klintehamn på Gotland finns en utvecklingsenhet för elektronik med tillhörande prototypverkstad. Enheten var ursprungligen en del av Ericsson och köptes sedan av Flextronics. När Flextronics lade ner på ön tog HSF Group över verksamheten och nu ingår den i Hanza.
I Klintehamn kan man göra produktionsanpassning men också tillverka prototypserier av en komplett produkt, det vill säga både elektronik och mekanik. Enheten har fått en ny ytmonteringslina och antalet anställda har ökat något och uppgår idag till knappt 20 personer.
För några veckor sedan köpte Hanza en fabrik i Svartå som svetsar stativ till sjukvården.
– Svetsning var något vi saknade och vi ska behålla kompetensen men flytta produktionen till Estland.
Mekanik kräver utrymme
Där finns koncernens största enhet. Den är inriktad på mekanisk bearbetning och systemmontage. Lokalytan är över 40 000 kvadratmeter. Fabriken ägdes tidigare av Hallberg-Sekrom som ingår i HSF Group. Huvudägaren i HSF Group Gunnar Bergström har därför blivit huvudägare i Hanza där även Erik Stenfors, Sten Dybeck och elva andra är delägare.
De 580 personerna i estniska Tartu kan allt från svarvning, fräsning, och plåtbockning till kablage.
– Det var ursprungligen en Ericssonfabrik men har under Sovjettiden levererat till försvarsmakten. Och är det någonting jag lärt mig så är det att det bara var försvaret som fick pengar och det är dessa fabriker man ska satsa på.
Fabriken tillverkade bland annat svarta lådan till sovjetiska flygplan.
– Nu ska vi koppla ihop fabriken med elektroniken. Den tillverkning som finns kvar här uppe är ju industriell elektronik och den hör ihop med plåt och svetsning.
Gammal bekant
Hanzas elektronikfabrik i Polen är betydligt mindre med sina 150 anställda och två ytmonteringslinor.
– Jag har jobbat ihop med dem under många år på Notetiden och det är en av de bättre fabrikerna i Polen.
Dessutom har Hanza tagit över en andra elektronikfabrik i närheten. Den är på över fem tusen kvadratmeter och byggdes för att tillverka digital-tv-boxar. Projektet blev dock aldrig av.
Stenfors om barnprylar – Jag skulle gärna ha varit kvar som vd men jag har inte den rätta känslan. Det här är mycket mammor, och jag kan inte se skillnad mellan en bra och dålig produkt. Företaget har ett rum i Hanzas lokaler men resten av personalen inklusive vd:n sitter i England. – En sak jag lärt mig av Bosieboo är att man inte vill ha olika leverantörer. I ett litet företag har man inte tid att hantera det. Under Bosiebootiden var han med och utvecklade olika produkter bland annat en babyvakt och en trådlös febertermometer. – Idag kan man göra det mesta väldigt billigt men man ska göra om, inte uppfinna hjulet varje gång. I båda fallen utgick man från existerande produkter, modifierade dem och gav dem en passande förpackning för småbarnsföräldrar. Erik Stenfors är styrelseordförande i Bosieboo och arbetar med strategifrågor. En del av tiden går också åt till arbetet med att notera företaget på Aktietorget nu i höst. – Jag hade satt upp verksamheten och den snurrade. Att vara styrelsordförande är inget heltidsjobb så jag letade efter något nytt och jag har alltid gillat produktion. Sen på hösten fick han ett samtal från sin gamla kollega Bengt Emesten som börjat på Hallberg-Sekrom. – Han sa att här skulle vi kunna göra något så jag började titta och i december träffade jag Gunnar Bergström som var huvudägare i HSF Group. Då var det mindre än två månader kvar till elektronikmässan i Stockholm. Tre veckor för mässan fanns fortfarande inget namn eller logotyp och när pressmeddelandet om Hanza skickades ut slog nyheten ned som en bomb. – Det är den bästa mässan jag varit på. Vi hade fullt i montern från morgon till kväll och vi kommer att skörda frukterna av det under hösten. |
Schablonmässigt brukar man säga att lönerna i Östeuropa ligger någonstans på en tredjedel till en femtedel av dem i väst. Men samtidigt går den ekonomiska utvecklingen snabbt med kraftiga löneökningar till följd.
– Det stämmer. I Warszawa tjänar de till och med bättre än här i Stockholm men vår fabrik i Polen ligger utanför de heta områdena.
Han tar fram sin fickkalender för att visa på kartan.
– Vi brukar säga att den ligger i Wroclaw, som är i södra Polen, men i själva verket ligger den en bra bit utanför staden.
Gäller även Estland
Det här gör att lönespiralen inte snurrar lika fort och att personalomsättningen inte blir så stor eftersom det tar lång tid att pendla in till Wroclaw.
Förhållandet är likartat i Estland. Hanzas fabrik ligger i Tartu nära den ryska gränsen och långt från det heta Tallinn.
Samtidigt är båda platserna nära slutmarknaderna som är Tyskland respektive Norden. Slutmonteringen kommer därför att utföras i både Polen och Estland beroende på var kunden finns.
Över tiden brukar trenderna svänga om det är horisontell eller vertikal integration som gäller. Men enligt Erik Stenfors ger det senare en överlägsen leveransprecision.
– Man är herre i sitt eget hus. Häromveckan saknades det en nit för tre öre i Klintehamn. Då är det skönt att kunna gå ut i verkstaden och göra den själv.
Slipper påslagen
Han hävdar också att det blir billigare att göra allt i egen regi än att anlita underleverantörer.
– Det blir enklare för kunderna och man slipper administrationen som måste ha ett påslag. Det är som med momsen på bensinskatten.
Samtidigt måste man som kontraktstillverkare tjäna pengar för att överleva. Målet för de större EMS-företagen brukar ligga på 7 procent och det gäller också för Hanza.
– Vi har 5 procent idag och jag tror 7 procent är en lagom nivå. Tjänar man mindre börjar det bli farligt och mer får man inte ta ut.
Dessutom fick Hanza en rejäl kassa från starten och idag är det egna kapitalet över 80 miljoner kronor.
– Man måste ha en enorm kassa för att klara en lågkonjunktur som vi visste var i antågande. Dessutom är det nödvändigt om man ska kunna ta stora projekt.
Med tanke på Erik Stenfors bakgrund kan man lätt dra slutsatsen att Note skulle vara den största konkurrenten men som svar på frågan räknar han istället upp Aros Quality Group, Partnertech och Enics liksom de globala spelarna som Flextronics och Sanmina-SCI.
– Visst skulle vi kunna konkurrera med Note men det skulle i så fall vara på elektroniken. En sak jag lärt mig från tiden med Bosieboo är att man bara vill ha en leverantör.
Planerar fler köp
Och vad än de andra kontraktstillverkarna hävdar så påstår Erik Stenfors att Hanza är betydligt mer komplett.
– Vi har både elektronik och mekanik.
Dessutom kompletterade man nyligen med svetsning och fler förvärv lär det bli. Både av kompletterande tekniker som till exempel ytbehandling, plasttillverkning eller test men det behövs fler fabriker om Hanza ska växa till ett marknadsledande mångmiljardföretag.
