JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 17 juni 2019 VECKA 25
omslag

Nästa våg av Androider
— inbyggda system

Igår presenterade svenska Lava Electronics den först teven med Googles operativsystem Android inbyggt. Det var bara en försiktig början. Snart kommer en flod av inbyggda system som utnyttjar Googles operativsystem.
Idag känner du Android endast som ett operativsystem för smartmobiler.

I morgon kommer du att ha Android i teven, läsplattan, surfplattan och i bilens stereoanläggning och gps-mottagare. Och du kommer att få se Android i inbyggda system som bankomater, annonstavlor på flygplatser och gränssnittet till industrirobotar.

Den lanserades som en Linuxdistribution för mobiltelefoner. Men flera tunga elektronikaktörer har fått upp ögonen för den som en generell plattform för inbyggda system.

Androm–Jag tror det beror på marknadsföringen först och främst, säger Robert Niemi, utvecklare på Enea Android Competence Center i Lund.

–Google trycker på och har fått mycket PR. Det finns ju en anledning till att du väljer att skriva den här artikeln, skrattar han.

Samtidigt lovordar han Androids tekniska kvaliteter.

–Jag minns mitt första intryck när jag fick en Androidmobil. Jag var van vid att det kan ta två, tre veckor att konfigurera debugverktyg och göra allt som krävs. Men här kunde jag koppla in USB-sladden och direkt börja stega igenom källkoden i debuggern. Det gick på en gång!

Eduardo Llanos på Fujitsu ger samma bild. Han har varit med och anpassat Android till att fungera som handdatorklient i ett affärssystem.

Tidigare gjordes motsvarande jobb på Windows Mobile.

–Skillnaden är stor. Du kommer snabbare upp på banan med Android, säger Eduardo Llanos.

Dessutom föredrar han Androids användargränssnitt.

–Det har ett bättre flöde och man använder fingrarna och inte en penna som i Windows Mobile. Det är bättre anpassat för en liten telefon, säger Eduardo Llanos.

Den största utmaningen i handdatortillämpningen var att systemet använder Microsofts teknik Dotnet för kommunikationen mellan klient och server. Där skulle Windows Mobile haft ett direkt stöd, medan Androiden krävde implementering av ett webbtjänstprotokoll.

Alla mobilföretag försöker idag kopiera Apples affärsidé med en programmarknad för Iphone.

–Apputveckling är något som man lägger stort krut på. Det är där pengarna ligger vilket Apple visat på ett mycket övertygande sätt, säger Robert Niemi.Denna text

Verktygen för systemutveckling på Android är inte lika lyxiga. ”Det ser ut som på sjuttiotalet”, utbrast en deltagare på en Robert Niemis kurser.

–Men jag kan tänka mig att det kommer att ske en utveckling av verktygen också på systemnivån.

Eneas kompetenscenter sysselsätter femton personer. Hit strömmar ingenjörer från jordens rund för kurser i Android på systemnivå. Det handlar om hårdvarunära programmering – att sy ihop Android med alternativ hårdvara och utveckla drivrutiner.

Mobilutvecklare i majoritet

Deltagarna är till den helt övervägande delen från mobilindustrin. Men också fordonsindustrin och utvecklare av handhållna enheter, som eböcker, har synts i bänkraderna.

Andra industrigrenar lyser dock hittills med sin frånvaro.

–Det är lite förvånande. Inom automation tycker jag det skulle vara klockrent att använda sig av Android. Du får ett enkelt gränssnitt – robotkörare borde vilja ha lätthanterliga grejor.

–Jag skulle gärna se fler områden använda Android. Det kräver relativt mycket hårdvara, på grund av att det består av många programkomponenter. Men när det handlar om små volymer är mjukvara mycket dyrare än hårdvara.

–En industrirobot kanske tillverkas i några hundratusen enheter. Där spelar det mindre roll om man måste öka minnet lite eller höja klockfrekvensen.

Halvledartillverkaren Mips slår på trumman för Android i teveboxar och annan hemmamedia – sedan tidigare starka nischer för Mips.

Det har krävt en hel del systemutveckling: Google själv stöder endast Android på ARM, gränssnittet är optimerat för fåtumsskärmar på en halv armslängds avstånd, och inte för fjärrstyrning av en teve några meter bort. Dessutom skiljer sig tillämpningarna.

Mips har därför själv bland annat adderat stöd för 1920x1080-skärm, fjärrkontroll, HDTV, Dolby 5.1 och 7.1, DLNA, broadcast, IPTV och beställvideo – Mips har pumpat upp det lilla Android till storbildsteveformat och hoppas nu att tilläggen ska bli en del av standarden.

–Google säger att de älskar vad vi gör och att det var precis därför som de gjorde Android till öppen källkod, för att andra skulle bygga vidare på den, säger Kevin Kitagawa, marknadsstrategichef på Mips.

Inte mindre än 80 procent av Mips kunder inom konsumentelektronik och det digitala hemmet, satsar just nu resurser på Android, enligt Kevin Kitagawa. Hans beskrivning är att Android lockar som en plattform där man med en liten budget på kort tid kan sätta samman ett fungerande system.

–Det här är en mjukvarustack redo att sättas in i produktionen. Vem som helst kan göra det, säger Kevin Kitagawa.

–Du behöver inte en utvecklingsavdelning på 500 ingenjörer.

Android har framför allt utmanat Windows CE. Men nylanserade Windows Phone 7 kan bli en effektiv motstöt. Microsoft har pressats att ge den en rejäl vitamininjektion – den är inte ens bakåtkompatibel med gamla program.

Utmanar CE — och Linux

–Vi får väl se. Men i och med att Android är öppen källkod och fri från royalties, så är den ett frestande alternativ. Du slipper betala Microsoft-skatt, säger Kevin Kitagawa på Mips.

–Microsoft har inte haft riktig fokus på applikationsutveckling tidigare, kommenterar Robert Niemi.

–Det har varit bökigt att bidra med appar. Men i och med Windows Phone 7 tar Microsoft samma approach som Apple med en webbutik.

Enligt Robert Niemi har Windows CE haft problem med prestanda och stabilitet.

–Microsofts lösning har varit att skänka bort tusentals konsulttimmar till företag med hög profil.

Alternativa Linuxplattformar utmanas av Android, som den öppna organisationen CE Linux för konsumentelektronik.

–Den skulle i princip kunna fungera bra som plattform och där finns flera tunga namn. Men återigen tror jag att Googles marknadsföring gör skillnaden, säger Robert Niemi.

Android stympad Linux

Android passar inte överallt. Den kan elakt beskrivas som en stympad Linux. Om din tillämpning vill ha flera öppna fönster, kommer Android till korta.

–Men informationssystem på flygpatser eller bankomater – där du typiskt ser en och samma applikation hela tiden – där skulle Android fungera jättebra, säger Roert Niemi.

En annan begränsning är relativt höga hårdvarukrav.

–Om man inte behöver touch och har stora volymer så är Android en ganska dyr lösning, säger Robert Niemi.

–Paradoxalt nog stämmer ju den beskrivningen egentligen på mobiltelefoner. Men det vägs upp av den stora fördelen med appmarknaden.

–Men när volymerna blir lite större blir kostnadsfrågan mer relevant. Då kan det billigare att bara köra Linux och QT.

Meego, Intels och Nokias nybildade gemensamma Linux är också den skapt för bland annat mobiler. Robert Niemi ser den som ett möjligt hot mot Android när den mognat.

–Meego kräver troligen mindre resurser eftersom apparna där körs direkt i Linux och inte i en virtuell maskin.

Samtidigt inflikar han att han experimenterat med att bygga system som grundas i Android men där tunga programkomponenter plockats bort.

–En symaskin behöver inte kod för att kunna visa JPEG. Minneskraven blir mindre, men det behövs fortfarande en snabb CPU.

Alla kör Android: teve från IPS Technolgies, pekplatta från Archos och eböcker från Entourage och Barnes and Noble.
Androider
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)