JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
tisdag 23 juli 2019 VECKA 30

Han river analog-tv:s
sista bastion – övervakning


Terrorism säljer övervakningskameror, Kodak var bra att på producera film, Google har ett videoformat som är gratis.  Och analog teveteknik är död. Dessa och andra myter får ­Elektroniktidningen krossade under ett möte med svenska kamera­företaget ­Axis grundare Martin Gren.
Hur kan det komma sig att 70 procent av nyinstallerade övervakningskameror fortfarande är analoga? Läs igen: nyinstallerade. Det handlar alltså inte om att det finns långlivade analoga installationer som sakta håller på att moderniseras. Utan om nya kameror.

Vi skriver år 2011 i kalendern. De analoga marknäten stängs av jorden runt. Och ingen har på fem år drömt om att köpa något annat än en platt digital HD-teve till barnen.

– Det är som om ingen riktigt bryr sig. Professionellt, som övervakningschef, är det bara 30 procent som tycker de ska ha samma kvalitet på jobbet som hemma, säger Martin Gren.

När digital högklassig 1080p HDTV ställs mot gammal analog 50 bilders interlejsade bilder per sekund som får människor i rörelse att fladdra i stillbilder (varannan bild använder varannan linje) och när liv och egendom står på spel – då vinner den suddiga fladderbilden sju gånger av tio.

I Sverige har utvecklingen gått längre – hälften av nyinstallationerna är nätverkskameror. Men i exempelvis nybyggda Citytunneln, några mil från Axis huvudkontor i Lund, används analoga kameror för övervakning.

Övervakningsbranschen är den analoga teknikens sista bastion.

– Det är fullständigt bisarrt. Och då handlar det ändå om att hitta folk på bild som inte vill synas – bra bildkvalitet skulle verkligen göra nytta.

Martin Gren tycker att det är lika underligt som vi andra. Men han har ett antal försök till förklaringar. Den första handlar om kablar. Analoga kameralösningar lönar sig bättre för säljaren.

– Säljmodellen är annorlunda. De kräver att man drar en koaxialkabel, och annan utrustning. Uppskattningsvis krävs tre gånger så mycket kabel för analog övervakning.

– Om du då lever på att installera kabel, så påverkar det vad du säger till kunden. Det är installatören som säljer, och han kan välja hur han presenterar alternativen.

Det finns mycket som kan sägas för att misskreditera nätverkskameran. Exempelvis att de är osäkra för att de används över Internet.

– Av våra kameror är det få som ansluts till Internet. Googlar du, hittar du förstås enstaka kameror för skidbackar, hotell och annat. Men inga säkerhetskameror – de sitter på privata nät.

Priset är väl en faktor där analogt leder?

– Nej, fallstudier visar att med fler än 16 kameror är det alltid billigare att köra med nätverkskameror.

Den digitala nätverkskameran vinner trots allt mark. Även om det sker mycket långsamt. Martin Gren tror dock att dagen och stunden för genombrottet kan komma tvärt, som det gjorde med digitalkameran.

– 1994 kom de första digitalkamerorna för konsumenter. Fram till år 2000 växte de i försäljning tillsammans med filmbaserade kameror. Men 2001 förlorade filmbaserade kameror plötsligt signifikant mark och år 2005 var de borta.

– Jag tror samma utveckling kan ske med säkerhetskamerorna.

Axis ledande nätverkskameran

Bland de 30 procenten nätverkskameror är det Axis som är kung med 30 procent av marknaden med betryggande marginal till nummer två och tre. Inkluderas analoga kameror är Axis näst störst, efter Panasonic.

– Året innan var vi nummer fyra. Vårt mål är att bli nummer ett!

Axis växte i fjol med 36 procent (lokal valuta) på en marknad som växte med 10 procent (analogt plus digitalt). Så har det varit i några år, med undantag för krisåret, men även då växte Axis relativt starkare.

Framgången beror inte bara på att Axis var först med att sätta en nätverkskamera på marknaden 1996 – och på att burkarna är av en klass som man faktiskt lite stolt kan peka med tummen mot och referera till som ”svensk kvalitet” – utan också på något såpass gäspigt som affärsmodellen.

– Affärsmodeller är inte ”gäspiga” utan fundamentala.

– Vi säljer till distributörer som säljer till integratörer som säljer till slutkunden. Det är unikt i branschen. Vi gör inga undantag.

Axis konkurrenter i nätkameratoppen bär med sig vad Martin kallar en gammaldags distributionsmodell. De konkurrerar med sina mellanled och går emellan och säljer direkt om affären är tillräckligt stor.

– Det gillar inte mellanleden. De upplever det som en stöld från kanalen.

Några planer från Axis på att gå upp i näringskedjan finns med andra ord inte.

– Det är uteslutet.

Den faktiska kampen utkämpas enligt Martin Gren alltså inte mellan analog- och nätkameror, utan mellan två affärsmodeller.

Han jämför med Kodaks bortgång. Det gamla filmföretaget för analoga kameror insåg tidigt möjligheterna med digitalkameran och var först med att bygga en. Men Kodaks styrka var aldrig filmen i sig. Det var distribution.

– Vilken liten by du än hamnade i så nog kunde du köpa Kodakfilm.

Denna skicklighet i distribution kunde Kodak inte reproducera i den digitala världen – där finns ingen film att distribuera. Kodak begrep digitalkameras betydelse, men den passade inte med Kodaks affärsidé.

På samma sätt finns det i dag bara en av de stora säkerhetskameratillverkarna kvar som enbart gör analoga kameror. Men precis som Kodak, så fungerar inte deras affärsmodell – att konkurrera med kanalerna. Om man får tro Martin Gren.right

Rädslan för terrorism måste förklara en del av era framgångar?

– Nej, förvånansvärt lite, faktiskt. Det är många som tror att marknaden boomar på grund av det. Department of Homeland Security har förmodligen fått lättare att få igenom pengar. Men den stora bulken av de pengarna går till vakter, inte till kameror.

Martin Gren är just hemkommen från Japan, som han lämnade 1,5 timmar innan jordbävningen.

Han var där för att lansera den senaste kameran – en liten PTZ-kamera – panorering, tilt, zoom – på en säkerhetsutställning. I Japan som annars uppfattas som IT-avantgarde är det fler än 70 procent av nyinstallationer som är analoga kameror. Det gör att Axis satsar på Japan och Asien just nu. Därför lade Axis för första gången en premiärlansering  i Asien.

En tredjedel av Martin Grens arbetstid går till konferenser och mediaarrangemang.

Hans visitkort säger ”director new projects”. Det är inte han som lanserar alla nya projekt. Men värmekameran, Axis nyhet för 2010, var hans baby.

– Jag drog igång gruppen och anställde folk, och bland annat tillsatte chefen Peter Lindström, som drev projektet i två år och nu lämnat över till en annan person.

Värmekameror brukade kostade 100000 kronor. Axis flyttar ner priset till 30000 kronor. Det betyder att tekniken hamnar inom räckhåll för betydligt fler tillämpningar, som skolgårdar, tunnelöppningar och vägar.

– Eslövs kommun hade problem med bränder. Efter att ha installerat värmekameror har man inte haft något problem alls.

Militären är den stora användaren av värmekameror. Men Axis värmekamera är medvetet konstruerad för att inte klassas som militär utrustning.

– Vi har valt komponenter som gör att den går att sälja fritt. Upplösningen 384 x 288 och bildhastigheten på max 30 bilder/s gör att den inte klassas militärt.

Bilden duger oftast inte för att identifiera enskilda personer. Det är ytterligare en fördel i Sverige – det förenklar tillståndet för att sätta upp kameror.

– I en värmekamera som övervakar en skolgård finns det inte en chans att man kan identifiera enskilda elever. Men man kan se att det finns elever där, och det räcker.

Värmekameror löser övervakningsuppgifter som ljuskameror går bet på. De fungerar i mörker. De är inte känsliga för skuggor.

– Det är svårt att gömma sig för en värmekamera. Allt som är varmare än -273 grader strålar ut värme.

– En mycket skicklig kund försökte göra bildanalys med en vanlig kamera för att se människor på spår. Men gav till slut upp.

Med värmekamera är det en enkel uppgift.

Det som Martin Gren just nu funderar på är video som tjänst i molnet snarare än som produkt. Det skulle kunna vara en lösning för småbutiker, exempelvis, med 1-4 kameror.

– Det enda användaren skulle behöva är nätverkskamerorna och Internet. Resten sköts i en server.

Nätverkskamera känns som ett simpelt koncept – webbkamera, nätverkskort och Linux. Hur kan man profilera sig på en sådan marknad?

– Med det resonemanget är kärnkraftverk heller inte så svårt att bygga – komponenterna finns ju.

– Vi investerar 13 procent av 400 miljoner kronor i forskning och utveckling. Det vi gör är inte busenkelt.

Det är stora skillnader mellan konsumentvideo och säkerhetsvideo eftersom målen är så olika. De figurer som övervakningskameran söker efter poserar inte som glada barnbarn framför mormor med blixtkamera, utan försöker gömma sig i mörkret.

– Det ställer helt olika krav på bildbehandlingen. Vi kanske inte alltid tar den vackraste bilden, men det är den som berättar så mycket som möjligt om motivet i en bild tagen under svåra förhållanden.

Folk försöker dessutom gärna slå sönder kameran.

– Mekaniskt tål våra kameror vandaler. Och i Chicago klarar de -40 till +60 grader.

Skillnaderna i krav mellan konsument och säkerhet syns ända ner på kretsnivå – Axis utvecklar sina egna sådana sedan företaget grundades.

Företaget har cirka 400 anställda ingenjörer och anlitar 50 konsulter. 70 procent av dem jobbar med mjukvara.

– Men faktum är att den siffran fallit något i och med att vi har satsat på mekanik. Det är där vi haft den ingenjörsmässigt största tillväxten.

För tre år fick Axis en mekanikavdelning med två man och en konsult. I dag är de cirka 40.

– Vi vill bland annat ha enkla installationer.  Har du sett videon där vår produktchef monterar en kamera på enhjuling? Enkel montering sänker totalkostnaden. På samma sätt är våra kameror utomhusfärdiga från början – det sänker systemkostnaden.

Axis har aldrig bråkat med konkurrenter som använt dess kameraprotokoll Vapix.

– Vi såg det bara som bra att marknaden breddades.

Och när idén dök upp i branschen om standardisering, grundade Axis organisationen Onvif tillsammans med med Bosch och Sony, och man stöder idag Onvif i alla nya produkter.

Ytterligare en standard som Axis satt ner foten på är videoformatet. Det är 1080p HDTV som gäller.

– Detta är tacksamt om du är konsult och ska specificera kvaliteten. Det är bara att säga HDTV, så vet alla.

– Jämför med hur det pratades om allt fler megapixels i kameravärlden – 1, 3, 5 10, 20 – ju fler desto bättre. Problemet var bara att linserna visserligen blev bättre – men de följde långt ifrån Moores lag.

– Till slut kom Apple iPhone och nöjde sig med HDTV och 1,3 megapixels.

HDTV är enligt Martin Gren en naturlig standard för digitalvideo.

Vad gäller videokomprimering var Axis först att stödja H.264.

– Idag är det ingen som säger annat än att det är det som är formatet som gäller.

Axis ställer sig kallsinnig till Googles videoformat VP8, som börjat dyka upp i videokretsar för approcessorer.

– Det är för det första inte bättre än något annat. För det andra är det licensfritt endast till google. Men det är andra som har patent inom videokodning, tror du inte att de kommer att kräva licenser?

– Om man använder H.264 betalar man inte heller till Google, däremot till MPEG-LA. Då är man rimligt skyddad mot patenttroll.

– Om Google lovar frihet från alla licenser  kan VP8 bli intressant. Men den sannolikheten är väl liten.

– Jag tror inte VP8 kommer att göra något som helst inverkan i säkerhetsbranschen. Jag tror h.264 kommer att vara state of the art länge.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)