JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Även störare kan störas

– Hallå, hallå, HALLÅ! Nu hör jag dig inte längre. Repliken hörs titt som tätt när man åker buss eller tunnelbana och säkert förbannar du operatörernas dåliga nät innan du ringer upp på nytt. Men skulle det inte lika gärna kunna vara någon av med­passagerarna som tröttnat på ditt ­samtal och slagit på sin störsändare?
Du kanske har sett filmerna på Youtube eller läst någon av diskussionerna på nätet om störsändare? I filmerna är störsändarna inte större än en ett cigarrettpaket och de tystar effektivt pratiga medpassagerare. Priset är också löjligt lågt, från 30 dollar. Men fungerar de verkligen? Och är de inte olagliga?

Svaret på bägge frågorna är ja. De är olagliga i nästan alla länder och ja, de fungerar alldeles utmärkt. Det visar mätningar som Daniel Månsson på KTH har gjort. Han lät totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, köpa in tre störsändare. FOI, som sorterar under försvarsmakten, har rätt att inneha störsändare och var således en perfekt samarbetspartner för projektet.

De störsändare som köptes in lovade att störa ut två GSM-band, 800 MHz till 1 GHz och 1,6 eller 1,8 GHz till 2 GHz.

– De var i princip isotropa brusgeneratorer inom de två angivna banden. De hade två effektlägen och det utlovade avståndet på fem till tio meter stämde också mycket bra, säger Daniel Månsson.

För den som inte vill ertappas av tullen med att importera en störsändare och som dessutom är händig finns det byggbeskrivningar på nätet.

Men störsändare används inte bara för att få tyst på högljudda mobilpratare. Det finns andra varianter som stör ut både butikslarm, ”fjärrkontroller” till bilar och GPS-signaler. I det första fallet stör sändaren ut larmbågen så att den inte upptäcker att någon bär med sig larmade varor ut ur butiken. Metoden kräver normalt två personer, en som står vid larmbågen och en som genomför själva stölden.

Polisens radio stördes
Även fjärrkontrollerna till billarm kan störas ut till förtret för ägarna som då inte kan öppna dem.

Men den kanske mest kända händelsen – när störsändare har använts för att blockera radiokommunikation – är Göteborgskravallerna år 2001 under EU-toppmötet. Demonstranterna störde polisens kommunikationssystem, som på den tiden var analogt. Nu är inte dagens digitala polisradio svårare att störa ut eftersom modulationsmetoden i sig inte ger något skydd. Det som har betydelse är hur brett bandet är och vilken effekt sändarna har. Militären använder till exempel frekvenshoppande system för att undgå störkällor och ju högre sändareffekten är desto svårare är den att slå ut.

Därför är positioneringssignalen från GPS-satelliter normalt sett känsligare för störningar än mobilnätens kommunikation.

Så hur vanligt är det att mobiltelefoner, GPS-mottagare eller annan radioutrustning avsiktligt störs ut avsiktligt?

– Polisen och tullen brukar ringa några gånger per för att fråga om störsändare som de hittat, men det finns finns ingen statistik på omfattningen, säger Christer Streiffert på PTS.

Lagstiftningen är dock glasklar, det är förbjudet att inneha störsändare.

– Du får inte ens ha den liggande i byrålådan.

Så hur definierar man då en störsändare? De apparater som går att köpa över Internet, och som säljs som störsändare, är solklara, men du kan också störa genom att tejpa fast sändknappen på din VHF, slå på en båtradar av kraftigare modell inne i stan eller koppla generatorn i mikrovågsugnen till en antenn.

– Det finns en stor gråzon men allt handlar om vilket uppsåt man har, säger Daniel Månsson.

Polisen vill kunna störa
All radiokommunikation är känslig för störningar, det är nästan bara militära radiosystem som designats med tanke på att någon skulle vilja störa ut kommunikationen medvetet.

Men militären använder även civila system, som positioneringssystemet GPS. För militärt bruk finns också aktiva GPS-antenner som klarar att nolla upp till sex störsändare. Den antennen är dock stor som en tårta och torde ha ett pris som få civila användare är beredda att betala.

I Sverige är det bara militären som får inneha och använda störsändare. Dessutom kan kriminalvården ansöka om att installera störsändare på fängelser. All annan användning är om sagt förbjuden.

Men även polisen vill få rätt att använda störsändare. Det framgår av den offentliga utredningen SOU 2010:103 kring nya metoder för att bekämpa brottsligheten. Där förslår utredaren att vi ska följa Danmarks exempel. Där får polisen använda störsändare för att förhindra terrorbrott eller andra allvarliga brott som ger fängelse på sex år eller mer.

Tanken är att störsändarna ska kunna användas vid ingripanden för att slå ut mobiltrafiken, för att kunna slå ut larmsystem och kameror vid installation av polisiär övervakningsutrustning eller för att förhindra att bomber utlöses ut av radiosändare.

Regleringsmyndigheten PTS är dock mycket kritisk och varnar i sitt remissvar från i somras för att användningen kan få negativa konsekvenser genom att den även kan störa ut civil trafik inklusive nödsamtal till SOS Alarm.

Men åter till Daniel Månssons forskning. Om man nu kan slå ut vanlig radiotrafik med störsändare, borde det inte gå att tysta störsändarna genom att helt sonika störa ut dem med en signal som är så kraftig att de antingen måste startas om manuellt eller förstörs permanent?

Även störsändare kan störas              
För att ta reda på det bestrålade han de inköpta störsändarna i en modväxlande kammare (vilket leder till en framvägs- och bakvägskoppling till elektroniken i störsändaren) med en signal i det ena bandet samtidigt som han mätte signalen i det andra bandet. Beroende på effekt kunde han observera att störsändaren slutade sända, slogs ut för att behöva startas om manuellt och vid tillräckligt hög effekt blev den helt förstörd. Det gick också att störa sändarna genom att utsätta dem för en signal som låg mellan de två GSM-banden. Men det behövs överlag ett fält på åtminstone 500 V/m för att slå ut störsändaren så att den måste startas om manuellt.

Om man antar att illasinnade personer hänger upp ett antal störsändare i ballonger, skulle det då gå att oskadliggöra dessa genom att störa ut dem? Och finns det kommersiellt tillgängliga signalgeneratorer som dessutom går att ta med i fält?

Till att börja med vill man ha en smal antennlob för att inte slå ut annat än just störsändarna. På bandet mellan 1 GHz och 2 GHz kan man räkna med en antennvinst på maximalt 20 dBi utan att antennen blir orimligt stor. Slutsatsen blir att det behövs en generator på mellan 30 kW och 100 kW vilket finns kommersiellt tillgängligt.

– Det går att störa ut även den som stör, säger Daniel Månsson.
MER LÄSNING:
 
magasinet

221 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)