JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Han hjälper dig utveckla världsledande CMOS

Professor Atila Alvandpour och hans avdelning för  elektroniska kretsar och system på Linköpings universitet, har nyligen utsetts till kompetensnav i Vinnovas satsning på Smarta Elektroniksystem. Vad den kompetensen består i får du veta om du hänger med ner i professorns digra arkiv över tidigare meriter.
atila_alvandpour ATILA
ALVANDPOUR


Aktuell: Styr sedan 2004 en svensk forskningsgrupp som varit ledande inom CMOS ända sedan tekniken föddes.

Född: 1960.

Familj
: Fru och två barn.

Hobby
: Fiske, vandring, saxofon och motor­cyklar – han har ägt över 10 stycken.
Hans grupp är internationellt ledande inom konstruktion av CMOS-kretsar, med metoder och lösningar både i läroböcker och produkter.

Ett exempel på gruppens internationella status är att när Singapore 2010 satsade över 40 miljoner dollar på att utveckla kompetens inom IC-konstruktion, så satte man Atila Alvandpour som chef för ett nytt IC-designcenter. Han fck därmed spela en viktig roll i Nanyanguniversitetets snabba förvandling till en idag topprankad institution.

Atila föddes i Iran år 1960 och flyttade till Sverige som 25-åring efter revolutionen, då  universiteten stängdes.

På Linköpings universitet fick han sin grundutbildning och sin doktorshatt med Christer Svensson som handledare. Han gjorde en fyraårig avstickare till Intel, kom tillbaka till Linköping år 2003 och blev chef för sin avdelning året efter.

En  av Atila Alvandpours tidigare doktorander beskriver honom som en färgstark person som gillar att prata mycket och länge med folk.

– Så sätt av tillräckligt med tid för intervjun!

Det stämmer, kan Elektroniktidningen intyga. Och när Atila Alvandpour börjar prata om något han brinner för kan det vara svårt att få en syl i vädret.

Han vill inte prata så mycket om sin egen person utan vill istället ta tillfället i akt att slå ett slag för svensk elektronik.

– Det är kritiskt att vi behåller kompetensen i Sverige och vårdar den. Så snart du lämnar kompetensen i en generation tappar du den, som en länk i en kedja, säger Atila Alvandpour.

Han påpekar att konsumenternas intresse för elektronik inte visar några tecken på att mättas.

Denna intervju har tidigare publicerats i septembernumret av pappersmagasinet Elektroniktidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronikbranschen är Elektroniktidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden.

Här ansöker du om prenumeration (länk).
– Nej, det blir bara mer och mer. Förr satt den i datorn, sedan i våra mobiler och snart i våra kroppar och i våra bilar – överallt!

Behovet av kompetens är både stort och brett.

– Alla företag som bygger ICT behöver någon som förstår elektronik, även om man inte konstruerar själv. Även den som köper, behöver någon som kan kommunicera med företaget som säljer och som kan diskutera valet av komponenter. Gör du inte optimala val kan det kosta dig enormt mycket.

Atila Alvandpours egen avdelning vittnar om det där med jobben. Doktorerna är hett eftertraktade och plockas upp av de stora företagen i halvledarbranschen.

– Mina doktorander hamnar typiskt på världens bästa arbetsplatser. De kan vara förbokade redan månader innan de får doktorsexamen.

Även grundexamen ger bra jobb. En av kurserna är avdelningen världskänd för, den där studenten får tillverka sin egen krets.

– Vi är en av de få i världen som kan erbjuda studenter att bygga ett riktigt CMOS-chip under grundkursen.

När kursen är klar efter sex månader håller studenterna chipet i handen. I nästa kurs får de testa chipet, och typiskt fungerar det.

Atila Alvandpour själv leder kursen. Studenter söker sig till den från hela världen. Många andra universitet gillar idén och vill gärna hålla den själv.

Atila Alvandpour försöker hjälpa till. Men det är inte lätt att få kursen att fungera, all kunskap är inte så lätt att få ner på papper och förmedla.

Som bonus fungerar kursen som en motor som håller avdelningen på tå.

– Varje år måste vi kunna ge kursen, då måste vi också se till att behålla vår  kompetens.

Framgång inom akademin mäts i publiceringar. Atila Alvandpour visar upp en webbsida med sådana från ledande konferenser och journaler, bland annat från JSSC (IEEE Journal of Solid-State Circuits)

– Det är vår bibel. Det är mycket svårt att bli publicerad där.

Den senaste publiceringen handlar om en ΔΣ-omvandlare i ett basband i 65 nm CMOS för 60 GHz-radio med en bandbredd på 1,1 GHz och en samplingsfrekvens på 11 GS/s.

Doktoranden försvarar sin avhandling i slutet av september men har redan fått jobb på nederländska Catena, som är intresserad av den här typen av kretsar. På Catena i Kista jobbar fler doktorander från Atila Alvandpours avdelning.

En annan notering i JSSC är en extremt snål teknik att bygga AD-omvandlare. Den historien började med att St Jude Medical och Zarlink önskade sig en tiobitars AD-omvandlare som inte drog mer än 200–300 nW.

Gruppen levererade ett världsrekord, 53 nW. Sex månader senare blev det en ny JSSC-publicering när man landade på 3 nW, alltså en hundradel av vad St Jude beställde.

Strax efter intervjun med Elektroniktidningen får gruppen en artikel för en strömsnål fjortonbitarsomvandlare antagen i en annan stark IEEE-tidskrift, Transactions on Circuits and Systems.

Självförsörjande system och system med mycket låg energiförbrukning, är viktiga spår i forskningsgruppen idag. I ett EU-projekt bygger man en strömsnål pacemaker som får plats inuti hjärtat. Projektet heter Smart Memphis och involverar bland annat Silex, Acreo, Chalmers och den franska pacemakertillverkaren Sorin.

– Idén är att försöka ta energin direkt från hjärtats slag.

För detta använder man en memsbaserad piezo-energiskördare från Silex som Acreo hjälper till att konstruera. Kravet på strömsnålhet är uppenbart – patienten har inte så mycket energi att avvara.

Atila Alvandpours grupp bidrar med strömstyrningen, det vill säga att konvertera den lilla oanvändbara AC-spänningen från skördaren till en nyttig DC-spänning, och detta med en sådan effektivitet att den ska kan ersätta ett batteri.

Projektet har tejpat ut det första chipet och hans doktorand höll föredrag om det veckan innan intervjun.

Piezo-skördning används också i ett projekt att mäta däcktryck utan batteri. Och i ett projekt med Saab Avionics för självförsörjande trådlösa sensorer som övervakar vingar och andra mekaniska strukturer i flygplan.

Inom medicinområdet samarbetar gruppen med svenska Perimed för att utveckla nästa generations kamerasystem för vad som kallas laserbaserad mikrocirkulatorisk blodflödesavbildning – att mäta flödet i små blodkärl.

Atila Alvandpour ser medicin  och biomedicin som viktiga framtidsområden.

– Där finns enorma möjligheter att ge bättre vård till mindre kostnad över hela världen.

EN RÖST OM
ATILA ALVANDPOUR

Det här säger Jonas Fritzin på Intel om sin tidigare handledare:

• Atila Alvandpour  har ett gott självförtroende och tror på sig själv och köper inte ens idéer om man inte har goda argument. Men när du väl fått honom på din sida så har du hans fulla support.

• 
Han ställer höga krav på sina doktorander och pushar dem att pusha sig själva

• 
Han verkar vara mån om undervisningen och vill verkligen att studenterna ska lära sig något.

• 
Han är en man som vill mycket, vilket smittar av sig på omgivningen.
Forskargruppen har också arbetat med infraröd kamerateknik för civila tillämpningar och med detta placerat Sverige på kartan över länder med egen kompetens. Den avancerade IR-utläsningskrets man utvecklade för nätkameratillverkaren Axis finns visserligen inte i produkt, men via arbetet fick Axis upp kompetensen för IR-kameror.

Ytterligare en merit i arkivet är en effektiv, flexibel effektförstärkare i CMOS för radiosändare.

– Vi var en av de första som kunde demonstrera en effektförstärkare av outphasing-typ i CMOS.

Den byggdes med digitala inverterare och har en uteffekt över en watt, vilket det är få som lyckats med ens om man använder traditionella analoga konstruktionsmetoder.

Radion utvecklades i samarbete med Ericsson och Intel och doktoranden jobbar numera i Tyskland på Intels Infineonavdelning.

År 2007 fick Atila Alvandpour uppmärksamhet för ett annat samarbete med Intel. Chefsarkitekten för företagets 80-kärniga experimentprocessor Polaris var Atila Alvandpours tidigare doktorand.

Behöver man inte vara Intel eller 
IBM för att kunna göra banbrytande 
halvledarforskning?

– Nej, jag har ju visat dig en rad av kretsar och projekt som vi har gjort under de senaste femton åren. Förr i tiden var det få som kunde tillverka chips. Idag kan du sitta hemma själv i Sverige och få en bra idé och börja bygga. Du behöver ingen egen fab.

Det finns massor av upptäckter kvar att göra. En konsekvens av att  halvledarutvecklingen gått så svindlande fort är att systemkonstruktionen halkat efter.

– Förr kunde man ha idéer som man inte kunde realisera för att tekniken inte fanns. Idag finns enorma möjligheter för den som har idéer att konstruera användbara kretsar för olika ändamål.

Hur blev din grupp ledande?

– Då får man gå tillbaka många år före min tid – Christer Svensson  – det var han som initierade det hela.

– Han blev en föregångare inom CMOS och snabb elektronik. Och så hade han rätt timing – just när CMOS-tekniken började komma ut.

Vad planerar du för din egen framtid?

– Jag har inga planer på att göra något annat än det jag gör nu. Jag har många idéer och planer att fortsätta bygga vidare på.

– Det har varit jättekul att ha fått arbeta i en tid då jag fått uppleva övergången från den gamla elektronikvärlden till det nya paradigmet att titta på system.

Atila Alvandpour ställer gärna upp när företag ringer och vill diskutera samarbete, eller ha råd kring idéer.

– Det händer i princip varje dag.

Så han är som klippt och skuren för den roll som kompetensnav för integrerade kretsar och system som avdelningen fått i Vinnovas satsning Smarta elektroniksystem.

– Jag ser fram emot kontakterna med företagen. Den som behöver hjälp med utveckling av elektronik är alltid varmt välkommen till oss!
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)