JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Kollar att du håller i ratten

Inom några år kommer det stora genombrottet för ögonföljning i bilar. Tekniken behövs för att vi ska tillåtas släppa ratten när bilen tar över ansvaret.

– Som så ofta förr är det japanerna som går i bräschen. Toppmodellerna hos Lexus har i några år haft kameraövervakning av föraren för att se att personen inte vänt sig bort eller är ouppmärksam, säger Martin Krantz som är vd på ögonföljningsföretaget Smart Eye i Göteborg.

Att kontrollera åt vilket håll huvudet är riktat får ses som en startpunkt för ögonföljning i fordon för tekniken kan så mycket mer. Den kan känna igen dig när du satt dig i förarsätet och snabbt ställa in stolen exakt som du vill ha den eller slå på favoritmusiken.

Men ögonföljning kan också upptäcka att du håller på att somna eller sitter och läser på mobilen. När kamerorna kan avgöra vad du tittar på skulle strålkastarna kunna följa din blick, det behövs inte heller några fysiska reglage, det räcker med att titta på en fiktiv knapp och sedan göra en rörelse i luften för att kamerasystemet ska förstå att du vill byta kanal på radion eller sänka värmen.

Men det är mer eller mindre autonoma fordon, som ser ut att bana väg för ögonföljning i bilarna. Filmer som visar hur förarna tejpat fast lagom fyllda läskflaskor på ratten och sedan kopplat in den automatiska filhållningsfunktionen, för att därefter klättra över till baksätet, har satt skräck i biltillverkarna. Läskflaskan ger sensorerna i ratten samma upplevelse av motstånd som om någon höll i den.

– Man behöver ett system som kan verifierar att föraren är där och tittar på vägen. Annars måste bilen svänga av och parkera.

Ögonföljning, eller eye tracking, har funnit sedan 60-talet. Från början var det en rent analog teknik men när datorerna blev tillräckligt kraftfulla har den blivit digital. De enklaste varianterna håller bara reda på åt vilket håll ansiktet är riktat. Mer information får man om man mäter på ögonlocken och pupillen. Fungerar inte det senare kan man mäta på iris även om det blir mindre noggrant.

Överlägset mest känt av de svenska ögonföljningsbolagen är Tobii som nischat in sig på handikapphjälpmedel, reklammarknaden och på senare tid även mot spelmarknaden.

– Vi har hamnat på fordonsområdet och i flygtillämpningar, säger Martin Krantz.

Även om den grundläggande funktionen är densamma, att belysa ansiktet med IR-ljus, mäta reflektionerna i hornhinnan och sedan beräkna vart blicken är riktad är randvillkoren helt olika. I ett fordon eller flygplan är det stötar och vibrationer, temperaturen kan varierar kraftigt och så är det stora ljusvariationer.

Tilläggas kan att även synligt ljus ger reflexer i hornhinnan men hittills har ingen lyckats skapa en stabil ögonföljning med dessa våglängder trots att det skulle vara en enorm marknad med tanke på alla smartmobiler som säljs varje år.

Smart Eye startade 1999 och är i första hand ett mjukvaruföretag. Den hårdvara som biltillverkarna behöver får ­systemleverantörer som exempelvis Bosch, Delphi och Autoliv ta hand om.

Men för forskningsändamål – vilket står för 75 procent av intäkterna idag – och för att tekniken ska kunna utvärderas i fordon, har företaget tagit fram ett antal hårdvaruplattformar.

– Det viktiga med tekniken att den är säkerhetspositiv, att nettot är positivt.

Det går att mäta på olika sätt. Vanligast är att prata om genomsnittlig tillgänglighet som ligger på 95 till 96 procent. I praktiken handlar det om att klädesplagg som kepsar, halsdukar och för den delen också glasögon med tjocka bågar kan skymma ögonen för kameran.

Solglasögon är normalt inget problem eftersom de flesta modeller släpper igenom IR-ljus. Inte heller skelning brukar ställa till det.

– De flesta har ett dominant öga.

En annan faktor som påverkar tillgängligheten är placeringen av kameran. Sätter man den i klustret bakom ratten kommer den att skymmas varje gång man svänger.

Andra tänkbara ställen är i den så kallade A-stolpen längst fram till vänster eller i centerstacken mellan förare och passa­gerare.

Själva kameradelen är förhållandevis ­liten (cirka 15 5 30 mm). Dessutom behövs IR-­dioder för att belysa ansiktet. I och med att det handlar om IR-ljus går allt att gömma bakom en panel.

Sensorn ligger långt efter en smartmobil med sina 750 5 480 bildpunkter även om det ökar för varje generation.

– Man behöver inte ha megapixelsensorer, det är viktigare med snabb uppdateringshastighet.

För även om man inte flyttar blicken så ofta har ögonlocken snabba rörelser och det är en indikation på trötthet. Dagens system arbetar därför med 60 Hz uppdateringshastighet.

En kamera räcker för enklare uppgifter som att ta reda på åt vilket håll huvudet är riktat eller om föraren är trött. Två kameror är en vanlig konfiguration för att kunna göra en triangulering och ta reda på vart blicken är riktad. För fiktiva reglage, som kan sitta lite var stans på instrumentpanelen, går det år tre kameror för att täcka in hela instrumentpanelen.

Noggrannheten kan anges på två sätt, i ­absoluta termer går det att mäta ner till en halv grad. Är man bara intresserad av relativa rörelser går det att mäta ner till hundradels grader. Det senare sakna praktisk tillämpning men intresserar ögonforskare.

MER LÄSNING:
 
magasinet

230 elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)