JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

MAGNEA_SHOULDER_MAN

Där fitnessband inte riktigt räcker till

Kring enkel elektronik – gyro, accelero­meter och Bluetooth LE – bygger Stockholms­bolaget Magnea en lösning för självvård idag, och AI-styrd monitorering i morgon.

Det finns inget nydanande i själva elektroniken i Magneas sensorer. De är av samma slag som du hittar i ett fitnessband eller en smartklocka. Men Magnea känner ingen konkurrens från dem.

JH
Johan Hedevåg

– De är inte utformade för att mäta det vi mäter, säger Johan Hedevåg, Magneas vd.



Magneas sensorer fästs på kroppen och loggar vilka aktiviteter vårdtagaren ägnar sig åt – sover, sitter, ligger på sida, går med rullator, går själv, ramlar omkull, och så vidare. 



MAGNEA_EXPLODED.527 Magnea ser sig huvudsakligen som ett mjukvarubolag , med sina system, sina appar och sin AI-teknik. MAGNEA_2.629 

Magnea sätter rörelsesensorerna på bålen eller övre delen av armen, vilket höjer precisionen. Företaget har kategoriserat 29 olika aktiviteter. Med sensorerna kring handleden blir felprocenten 25–30. På bålen eller överarmen sjunker den under 10 procent.

– För ett fitnessband ligger fokus på användarupplevelsen. Noggrannhet och precision vid aktivitetsklassificering är inte lika viktig. Fitbit är värdefull för en privatperson som springer, men inte så användbar för att mäta om gamla Agda tar sig ur sängen eller hasar fram med sin rullator.



Johan Hedevåg är läkare. De andra tre grundarna är ingenjörer med olika bakgrund: en elektrotekniker, en industriekonom och en medicinsk ingenjör.



Sammanlagt elva personer jobbar på företaget, plus externa konsulter, som en industridesignbyrå. Tillverkning av de första begränsade volymerna sker i Sverige. Flex gör slutmonteringen.

 Kärnan i företaget är algoritmerna och mjukvaran.



– Vi är ett mjukvaruföretag i grunden.

Exakt hur sensordata tolkas till rörelser vill inte Johan Hedevåg berätta. Det handlar om maskininlärningsalgoritmer. Resten är affärshemligheter.

Elektroniktidningen fångar Johan Hedevåg försenad efter ett möte med Microsoft. Det är i ­Microsofts molntjänst Azure som algoritmerna snurrar.

– Microsoft är väldigt intresserat av området healthcare och IoT och ser potential i att starta samarbeten med unga hungriga företag som oss. Potentialen för oss är att Microsoft har en fantastisk räckvidd och skalbarhet på sina lösningar.



Enligt en utvärdering är systemet med algoritmer och sensorer patenterbart.


– Men vi vill hellre behålla algoritmerna som företagshemligheter och vill inte spendera pengar på patentering idag, mest för att tillfredsställa investerare. Rätt investerare förstår att detta inte är ett patent play utan handlar om att få ut en bra lösning på marknaden.



Magnea berättar heller inte vad produkten kostar att tillverka eller exakt hur betalningsmodellen ser ut.


Utöver sensorerna finns appar både för vårdpersonal och vårdtagare i systemet. Personalen kan följa patientens aktivitetslogg och dessutom få larm som kan programmeras för olika scenarier.



Larmet behöver inte vara något så dramatiskt som ett fall, utan kan gälla exempelvis att Astrid har legat på höger sida i en timme. Eller ännu mer sofistikerat, att det sker förändringar i aktivitetsmönster över tid, som att en person som brukar vara aktiv plötsligt tillbringar två dagar mycket stillaliggande.

– Då kan det vara rimligt att höra sig för om personen mår bra, kanske är deprimerad eller känner av en infektion. Personalen kanske kan behöva ta ett blodprov.



Fysiska sjukdomar kan manifestera sig tidigt via ändrade aktivitetsmönster. Tekniken kan alltså hjälpa ställa tidiga diagnoser.



– Kroppen reagerar snabbare än omgivningen. Vi kan ofta dra slutsatser om att någonting inte är rätt bara via rörelsemönstren.



Magnea hoppas också kunna göra förutsägelser, som att larma redan innan fallet kommer. Kanske Arne ramlat två gånger under natten det senaste halvåret när han varit uppe och kissat. Systemet kan till exempel identifiera att Arne är på väg upp ur sängen och redan larma personal att hjälpa till.

Också brukaren eller patienten får en app för att kunna ta ansvar för sin aktivitet.



– Den fungerar lite som en traditionell activity tracker, men anpassad för ett äldre klientel och andra rörelsemönster. Vi bygger upp ett motivationsbibliotek med olika verktyg för att hjälpa äldre att vara aktiva och på så sätt minska risken för följdsjukdomar.



Magnea har flera AI-utmaningar kvar att jobba vidare med. För det första att fintrimma identifieringen av aktiviteter och incidenter från gyro- och accelerometerdata.



För det andra att hitta meningsfulla mönster i aktivitetsloggen. Det räcker inte med generella kunskaper, utan krävs också stora mängder data för anpassning till enskilda patienter.



– Vi vet att 30 procent av alla fall sker mellan 21 och 06, men att från sensordata larma strax innan fallet sker – det är en spännande utmaning.

Företagets första produkt lanserades i början av april. Den har den enklare funktionaliteten att kunna känna igen aktiviteter och slå larm för relativt enkla mönster, som fall.



– Som i all mjukvaruutveckling blir produkterna aldrig färdiga utan vi kommer att bygga på nya features allteftersom.

Magnea testade sin första produkt på Karolinska sjukhuset i fjol. Patienterna blev 30 procent mer aktiva än gruppen med traditionell vård. Också vårdpersonalen gillar tekniken enligt enkäter.



Ekonomiskt är lösningen enligt en extern utvärdering ”dominant”, det vill säga både billigare och bättre än existerande vårdlösningar.

 Ett trygghetslarm av idag, där patienten själv trycker på knappen, är ett mycket trubbigare verktyg. Det går inte att veta om patienten ramlat eller vill ha en kopp kaffe. Hos vårdpersonalen lagras knapptryckningarna i en kö och hanteras en efter en.



– Brukare med kognitiv nedsättning kanske trycker ofta på knappen. Det bli i stort sätt omöjligt att gallra och veta vad som är farligt.

I Magneas system ger appen tydligare besked, av typen ”fall på rum två”.

 Kunder idag är är Attendo, Skandinaviens största privata vård- och omsorgsbolag, och Karolinska institutet.

– Vi säljer till vårdinrättningar och inte till privatpersoner eller patienter.



Två affärsänglar har gått in med 1,9 miljoner. Vinnova ger mjuk finansiering och så har Magnea ett Almi-lån.



– Vi kommer att sikta på att ta fram mer externt kapital inom en förhållandevis snar framtid.



När går ni med vinst?

– Det handlar om valet mellan att fokusera på tillväxt eller lönsamhet. Vi har fokus på tillväxt och kommer att ha det ett tag fram­över.



Aifloo – se artikel på sidan 18 – är en av flera konkurrenter.

– Vi är ju kollegor i Sting och vi känner varandra. Det jobbas en del inom den här nischen. Men ingen har blivit stor spelare eller tagit stora andelar och låst in marknaden. Det är ett ruskigt bra window of opportunity för tillfället.



Varför?

– Jag tror det är en kombination av att tekniken har blivit stabil och tillgänglig, och att vårdapparaten blivit mer intresserad av att ta teknik i bruk. Tekniken har blivit skalbar till rimliga kostnader och det finns en allt större förståelse för nyttan med tekniska lösningar.

– Det är inte en fråga om huruvida vård av detta slag blir standard, utan om när. Vi ser ett otroligt stort intresse från aktörer, även större bolag som traditionellt inte arbetat inom området, som 
teleoperatörer, som ser att IoT-healthcare är intressant och nu vill gå in i det.

ANNONS:

Oktoberchansen

Vill du ha en Raspberry Pi – den populära enkortsdatorn från Farnell element14?
    Vi delar ut tio Raspberry Pi 3 Model B+ bland de som tecknar en ny prenumeration på Elektroniktidningen under september och oktober. Även trogna prenumeranter som förnyar sina uppgifter kan delta i kampanjen.
    Farnell element14 sponsrar kampanjen, som pågår fram till midnatt den 31 oktober.
    OBS glöm inte att kryssa i rutan för nyhetsbrev för att kunna vara med i utdelningen!
Prenumerera och delta!
MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)