JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Elektroniktidningen kollar statusen på Zephyr – Linuxstiftelsens eget operativsystem för styrkretsar. Med starkt stöd från Intel ser det hittills ut att kunna hålla sitt löfte om att bli en one-stop-shop för IoT i styrkretsar.

LÄS ÄVEN DENNA TEXT

FAKTA: Det här är Zephyr
Bluetooth Mesh, Thread, säkerhetsverktyg från NSA, med mera – det här är vad du hittar i Zephyr idag, var det kommer från, och  vad som är under utveckling (länk).

Det finns inte mindre än 52 stycken delprojekt under Linuxstiftelsen, men bara ett av dem är ett riktigt operativsystem vid sidan av Linux, och det är Zephyr.

Det är ett minimalistiskt operativsystem avsett för styrkretsar i allmänhet och IoT i synnerhet. Zephyr är till för alla de små IoT-noder på några fåtal kilobyte upp till någon megabyte där Linux är för klumpigt. Spannet går ungefär från en smart etikett till en smart klocka.

När Linuxutvecklarna – motvilligt – tvingas erkänna att Linux är för klumpigt för en tillämpning, kan de nu gå till Zephyr.  

Det finns många minimala öppna operativsystem. Huvudsyftet med att ge ett av dem Linuxstiftelsens välsignelse, är helt enkelt att samla utvecklingskrafterna. Projektets medlemmar har avundsjukt sneglat på det community som finns kring Linux, och hoppas på samma uppslutning kring Zephyr.

Kär kärna har många namn

Zephyr föddes i ett belgiskt företag som ett operativsystem för DSP:er kallat Virtuoso och följde med när Windriver köpte belgarna år 2001.

Windriver porterade det till Arm och x86 och använde det i en rad projekt under åren under beteckningen VxWorks Microkernel Profile.

I slutet av 2015 – när Intel fortfarande ägde Windriver – släpptes Zephyr som öppen källkod under namnet Rocket. Tre månader senare adopterades det under namnet Zephyr av Linuxstiftelsen.

Windriver är förstås bäst i världen på Zephyr just nu och kan se fram emot en konsultverksamhet som växer med Zephyrs popularitet. Det är färdigintegrerat med Windrivers IoT-moln Helix Cloud.

Företaget fortsätter att kalla sitt eget OS för Rocket, men har bestämt sig för att låta det följa Zephyrs kodbas.

Zefyros är västanvinden i grekisk mytologi.

Det används redan i bland annat wearables, smarta glasögon, klockor, smart belysning och uppkopplade hushållsvaror. 

 

Verkmästaren i datorn

Ett operativsystem är en uppsättning program som snurrar igång på datorn när den startar. De administrerar körningen av andra program och ger dem mjukvarugränssnitt till hårdvaran, och gränssnitt så att programmen kan prata med varandra – skicka meddelanden, dela resurser och synkronisera sig.

På de allra enklaste styrkretssystemen körs en enda enkel tillämpning i en evig slinga, utan operativsystem. Genom att addera ett operativsystem som tar hand om rutinsysslorna blir det enklare att fokusera på sin egen tillämpning.

I operativsystemet räknas också in de bibliotek av mjukvarukomponenter som det stöder, för exempelvis olika protokoll.

Backar du tillbaka i tiden till de operativsystem Zephyr härstammar från, hittar du ännu fler exempel. Cv:t imponerar. Det har använts i satelliter, inom telekom, för bildbehandling och radar. Det användes i Philae – den första rymdfarkost som mjuklandat på en komet. Militära uppdrag har det också haft.

Det var amerikanska inbyggnadskonsulten Windriver som hittade merparten av dessa tillämpningar. Det var Intel eller i praktiken dess dåvarande dotterbolag Windriver som föreslog sitt eget Zephyr för Linuxstiftelsen.

Intel beskriver sin investering i Zephyr som strategisk. Företaget såg att det inte fanns något minimalt RTOS som öppenkodsvärlden entydigt samlades kring, och tog chansen att gräva i sina egna lådor efter något som skulle kunna passa.

Att det var just Intel som tog initiativet satte omedelbart ett litet frågetecken efter projektet. Företaget dominerar inom server och pc med sin x86-arkitektur. Men inom styrkretsar har det en minimal närvaro. Där dominerar arkitekturen Arm, närmare bestämt en cpu-familj kallad Cortex M.  

Intel har försökt att bryta sig in men det har inte gått bra. Så sent som i somras gjorde företaget uppmärksammade reträtter från sina inbyggnadsplattformar Curie, Quark, Joule, Edison, Galileo och Arduino 101.

Om Intel skulle släppa styrkretsområdet helt och hållet skulle Zephyr tappa en viktig drivande medlem. Det är å andra sidan inget avhopp på gång just nu – företaget annonserar efter Zephyringenjörer. Intel har tvärtom antytt för Elektroniktidningen att företaget har någonting nytt på gång inom området.

Zephyrprojektet fungerar som ett sätt för Intel att få in foten i dörren till den delen av IoT-världen som implementeras i styrkretsar. Och det behöver inte vara ett problem. Intels närvaro är inte på någon annans bekostnad eftersom merparten av koden som produceras kommer alla arkitekturer tillgodo.

Visst är detta en otroligt genom­arbetad och väl­researchad artikel?

Vet du – du borde prenumera på magasinet Elektronik­tidningen!  De som det gör det fick läsa denna artikel före dig.

För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden eftersom deras viktigaste kunder i Sverige läser oss.

Här ansöker du om prenumeration (länk).

Dessutom har även Arm en stark närvaro i Zephyr. Redan från start fick Intel inte bara med sig Linaro – organisationen för inbyggda system på Arm – som grundande medlem, utan även Armkretstillverkarna NXP och Nordic Semiconductor. Också Arm-tillverkarna ST och Texas Instruments finns med som medlemmar.

Bland de 112 utvecklingskort som stöds i skrivande stund finns dessutom Armkretsar stämplade Microchip, Atmel och Silicon Labs.

Arm självt, företaget alltså, är inte medlem av Zephyr, inte än i alla fall. Företaget bygger ett eget IoT-ekosystem under operativsystemet Mbed OS.

Också Arm Mbed OS är öppenkod. Det finns en rik flora av öppna realtidsoperativstem och Mbed är inte ensamt om att ha ett stort företag i ryggen. Det kan förklara dessa företags hittills milda intresse för Zephyr.

Samsung stöder en variant av sitt operativsystem Tizen kallad RT för bland annat sin Artik-familj av styrkretsar. Amazon tagit vårdnaden över det mycket populära operativsystemet FreeRTOS. Huawei har ett litet IoT-operativsystem kallat LiteOS som stöder såväl Arm som x86 och Risc-V.

Även Google Zircon nämns som konkurrent ibland, men är främst tänkt som en kärna till Googles app-OS Fuchsia och stöder endast 64-bitarsprocessorer. Det som Google refererar till som sitt IoT-OS heter Brillo, eller Things, men har ett betydligt större fotavtryck än Zephyr, i storleksordningen tiotals megabyte.

Det finns desutom en rad klassiska icke företagsanknutna alternativ som NuttX, Riot OS, Tiny OS och Contiki.

Apachestiftelsens Mynewt är en spännande nykomling och den kanske mest tydliga konkurrenten till Zephyr. Det har en programförklaring som liknar Zephyr – att vara en komplett plattform för IoT i styrkretsar – men profilerar sig genom att ha ett extra fokus på administration av stora system av noder.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)