JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 17 juni 2019 VECKA 25
Bredbandsnäten ska fyllas med innehåll som användarna vill betala för. Allt från telefoni till tv ska gå över IP-nät, och användarna får ett skräddarsytt tjänsteutbud. Den visionen kommer från organisationen BCD Forum och på ett nytt labb hos brittiska BT utvecklas några av tjänsterna redan nu.
Nu satsar IT-industrin på skräddarsydda personliga bredbandstjänster. Meningen är att varje abonnent själv skall kunna välja sina tjänster från IP-baserade bredbandsnät och betala i takt med förbrukningen. Användarna ska kunna utnyttja allt från surftjänster till videotjänster från pc:n, tv:n, handdatorn eller mobiltelefonen.
 
Marknaden för personliga bredbandstjänster beräknas vara värd cirka 170 miljarder kronor redan år 2001, enligt konsultföretaget Ovum.
 
De senaste fem veckorna har två starka initiativ lanserats som båda siktar på att åstadkomma dessa nya bredbandstjänster. Det första kom från industrigruppen Broadband Content Delivery Forum (BCDF) där tv-bolag som BBC och NBC och telefonbolag som AT&T och
 
BT samsas med systemleverantören Nortel som drog igång BCDF.
 
Det andra initiativet är ett utvecklingslabb för bredbandstjänster, uppbackat av brittiska BT. Alcatel, Ericsson, Lucent och Microsoft är med och investerar.
 
- Det behövs en industristandard, en gemensam plattform för att erbjuda abonnenterna personliga bredbandstjänster, säger Paul Salusbury på Ericsson i Storbritannien, kundansvarig gentemot BT när det gäller IP-nät och fasta nät.
 
- Men samtidigt kan vi inte vänta på någon standard. Vid BTs utvecklingslabb kommer vi att ta fram några nya tillämpningar per månad och vi startar nu i sommar.
 
BT har lanserat ADSL i stor skala och ska erbjuda huvuddelen av de brittiska hushållen bredband via ADSL. Därför vill BT lansera tjänster som skall locka. Ericsson är speciellt intresserat av tjänster där fasta och mobila bredbandsnät integreras.
 
Ericsson har hittills valt att inte gå in i BCDF, något som däremot Nokia, Lucent och Motorola gjort. Paul Salusbury menar att det kommer fler initiativ på området, och att BCDF inte är tillräckligt brett för att lyckas etablera en global industristandard. På den punkten får man delvis medhåll från Nokia.
 
- Framför allt behövs det företag som levererar system och produkter för informationstjänster. Idag är det ett initiativ lett av Nortel, säger Kaarina Sillanpää, marknadsansvarig för bredbandsprodukter i Nokia.
 
- Nokia räknar med att några av de industristandarder som BCDF utvecklar även kommer att slå igenom i mobilnäten. Organisationen driver frågor som Nokia tagit upp länge, säger hon.
 
Det mål som nu industrin siktar på innehåller en rad steg. I det första steget byggs IP-baserade bredbandsnät. Massiv bredbandsutbyggnad är ju en förutsättning för att de nya tjänsterna ska kunna säljas. Enligt BDSF kommer 17-18 procent av de amerikanska hushållen att vara anslutna till bredband år 2003, antingen via kabel-tv-nätet eller via ADSL.
 
I det andra steget införs säkerhetsteknik i näten så att både abonnenter och nätoperatörer kan lita på att just de abonnenter som beställer en tjänst också får den.
 
I den tredje etappen införs nya tjänster baserat på efterfrågan. Till dess måste industrin vara överens om en gemensam nätarkitektur. Så beskriver BCDF utvecklingen.
 
För BBC, Bertelsmann och andra medieföretag handlar detta om hur de skall kunna erbjuda sina informationstjänster via de nya bredbandsnäten. Företagen ges helt nya möjligheter att erbjuda informations- och videotjänster.
 
En drivande kraft i denna utveckling är nätoperatörernas behov av att försöka behålla sin lönsamhet.
 
De senaste åren har priserna för både nätkapacitet och Internetaccess sjunkit dramatiskt. På tre år har kostnaden för en 2 Mbit/s-förbindelse i USA sjunkit från 700 till 200 dollar.
 
Nätoperatörerna måste helt enkelt börja sälja nya högmarginaltjänster, och hoppet står till de nya intelligenta bredbandstjänsterna.
 
För att de nya tjänsterna skall kunna erbjudas måste näten uppfylla fem krav, enligt BCDF.
 
Accessen måste vara säker.
 
Systemen skall klara personligt riktad reklam.
 
Så god kvalitet att bredbandsnäten kan klara realtidstjänster.
 
Debiteringssystem som klarar att debitera kunderna i takt med förbrukningen.
 
Personalisering så varje abonnent kan få en skräddarsydd tjänst.
 
Dessutom skall själva nätarkitekturen omstöpas så att information kan lagras så nära abonnenterna som möjligt. Om efterfrågan är stor på en viss informationstjänst så lagras denna information så nära slutförbrukaren som möjligt för att reducera behovet av nätkapacitet.


anv_13 anv_13
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)