Elektroniktidningen juni 2021

Page 1

NR 6 JUNI 2021

ELEKTRONIK TIDNINGEN

TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

Ett projekt lett från Skellefteå ska svara på vilka nya yrkes­ utbildningar som krävs för Europas gigafabriker. North­ volts erfarenheter bildar skola. /16–19

VAD GÖR DE PÅ GIGAFABRIKEN? ALIXLAB:

KOMPONENTBRISTEN:

Gör litografi­ processen billig och energisnål

Vi frågar sex ­distributörer och tillverkare

/4–5

/8–14

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS



INNEHÅLL: ETN 6/21

24

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 08-644 51 20 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127 redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan Tångring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: etn.se/pren | e-post: pren@etn.se telefon: 08-644 51 20

26

22

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan Tångring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Vad gör en AI-konsult? Elektroniktidningen pratar med några svenska konsulter som angett AI & ML som kompetensområden.

28 26

EXPERT: Därför är kondensatorer alltid en bristvara Eftersom kondensatorer tillverkas i så stora volymer är det en delikat balansgång mellan tillgång och efterfrågan. En minimal ökning eller minskning motsvarar miljontals komponenter, skriver Graham Maggs på Mouser.

28

20 22

24

EXPERT: Effektiv logistik för billiga komponenter Det blir billigare att beställa 40 000 chipmotstånd en gång per månad än 10 000 varje vecka, skriver Roman Wolf på Rutronik.

EXPERT: Navigera genom bristen på halvledare Den uppskruvade efterfrågan på halvledare har lett till rejäla besvär i försörjningskedjorna med långa ledtider som resultat. Digi-Key Electronics förutsåg detta i god tid, vilket gynnar kunderna idag, skriver David Stein. EXPERT: Leveranskedjan i stadigt grepp under pandemins tvära kast Medicin och elektronik för hemarbete lade beslag på komponenterna medan stora delar av branschen tog pandemipaus. Simon Meadmore och Lee Turner på Farnell försöker lära av miss­ tagen till nästa komponentkris.

INLEDARE

Gratis folkbildning för miljarder Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2021 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete. omslagsbilden: Northvolts pilottillverkning i Västerås. foto: Northvolt

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

S ÄG D E T O N D A som inte har något gott med sig. För ett halvår sedan visste få svenskar vad en halvledarkomponent är eller hur den tillverkades. Idag har de flesta en grundläggande förståelse för hur de fungerar och var de används plus att många numera vet att det är TSMC, Samsung och Intel som har de vassaste processerna. Tv, radio, tidningar och nätforum har gjort ett gediget arbete som folkbildare alldeles gratis. H U R M YC K E T I N T E L L A D E N E R på sin reklamkampanj ”Intel Inside” finns det inga säkra siffror på, men det lär handla om åtskilliga miljarder dollar. Företaget gick från att vara ett anonymt teknikbolag till något åtråvärt som fanns inuti de datorer vi köpte. Men det tog många år och få förstod nog vad en processor gjorde eller hur den tillverkades bortsett från att personalen i fabrikerna hade vita rymddräkter.

Denna gång finns det ingen ”Masterplan” och ingen budget men enbart fordonsindustrin spås tappa 500 miljarder kronor i försäljning i år på grund av ­bristen på halvledare. Addera till det värdet på det enorma medieutrymmet och summan blir i det ­närmaste astronomisk. S K A M A N T R O D E D I S T R I B U TÖ R E R och kontraktstillverkare vi pratat med i detta nummer kommer efterfrågan att vara högre än utbudet under lång tid framöver, kanske flera år. Chansen är därför stor att det kommer nya artiklar och tv-inslag som ser till att vi inte glömmer bort vad en halvledare är och hur den tillverkas.

PER HENRICSSON per@etn.se

3


STARTBLOCKET

Klyver fenan

– sänker tillverkningskostnaden och energiförbrukningen

Pitch splitting GaP nanowire.

Ett experiment i Lunds nanolabb hösten 2015 kan göra litografi­ processen i halvledarfabrikerna både billigare och energisnålare. Uppstartsföretaget Alixlabs har patenterat tekniken och siktar på att bli en del av den kommande 2 nm-noden.

U

ppdraget var utmanande men rättframt: tillverka nanotrådar som är mindre än 100 nanometer i diameter. Det var en del av Sabbir Khans examensarbete med Jonas Sundqvist och Dmitry Suyatin som handledare. Resultatet liknade dock mest urholkade trädstammar. – Från början var 100 nm litet, men nu är det stort. Man ville ha ner diametern till 20 nm, säger Jonas Sundqvist, vd på Alixlabs. I experimentet användes så kallad ALE, atomic layer etching, en torretsteknik som Jonas arbetat med på Infineon, sedermera Qimonda, och på Fraunhofer i

4

Dresden. Vid upptäckten var han chef för Nanolabbet i Lund. – När trådarna kom ut såg de ut som stenålderkanoter, en trädstam som man hackat ut i mitten. Vi satt och funderade några veckor på vad som hänt tills vi kom på att det var fantastiskt! F Ö R AT T F Ö R S TÅ storheten måste man ta sig ner till det understa lagret i halvledarkretsarna, till transistorerna. Där hittar man också de minsta geometrierna. Från 5 nm-noden används EUV, extremt ultraviolett ljus, med en våglängd på 13,5 nm för att göra litografin. I äldre processer är det istället immersionslitografi

med en våglängd på 193 nm eller längre som används. För att kunna skapa mönster som är mindre än ljuskällans våglängd har man från 28 nm tagit till knep som double patterning. Precis som namnet antyder görs två exponeringar med två olika masker för att skapa ett lager i kretsen. Intel har tagit tekniken ett steg längre, för 10 nm-processen använder företaget fyra masker. – Hade man inte fått EUV att fungera hade man fått gå till åtta masker per lager. Förutom att tekniken ökar tidsåtgången och kostnaden så stiger även energiförbrukningen brant.

Det Jonas Sundqvist och hans kollegor kom på vid det misslyckade experimentet i Lund var att tekniken de testat på nano­ trådarna gick att använda på fenan i FinFET-transistorerna, den gick att klyva på mitten med etsprocessen. D E T S K E R G E N O M att omväxlan­de utsätta wafern för ett argonplasma för att aktivera ytan och sedan skicka in klorgas som den reagerar med. – Man etsar bort ett ­atomlager per cykel. Sen håller vi på så här och varje gång tar vi bort två Ångström. Vi äter oss ned i kislet.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


STARTBLOCKET Etsningen sker bara där argonplasmat kommer i kontakt med ytan, vilket bestäms av masken. All övrig yta är opåverkad. Dessutom ger etsningen kanter som är raka i vertikal led, de ligger mellan 80 och 90 grader. Resultatet blir att fenan delas i två stycken parallella. – Istället för att göra två exponeringar med EUV, en dubbelexponering, räcker det med en för att nå samma mål. Enkelt uttryckt kan man säga att vi från 14 nm kan göra 7 nm. Även om det är en förenkling – det finns många varianter på hur litografin görs – visar det på potentialen.

Om allt faller väl ut skulle Alixlabs teknik kunna finnas i kommersiella processor om fem år. – Den första möjligheten vi tittar på är 2 nm, säger Jonas Sundqvist. Då introduceras en helt ny typ av transistor, en så kallad gate all around. – Man kan se det som en evolution av FinFET. Man går ner till en fena som man sedan omvandlar till tre nanotrådar. Processteget görs utan litografi genom att man etsar tvärs genom fenan vilket skapar de tre trådarna som sedan utgör source och drain. TSMC håller på att bygga en fabrik i Hsichu, Taiwan, för 2 nm. Den ska rampas upp nästa år men om det blir med 5 nm eller 3 nm är inte klart. Bägge dessa baseras på FinFET-transistorer.

V E T M A N D E S S U TO M att TSMC står för fem procent av hela Taiwans elkonsumtion idag och att företaget kan ha hundra EUVmaskiner om tre år är det lätt att inse att även energiaspekten är högintressant. Där har processen M E N D E T F I N N S inget som hind­ potential att spara mellan 25 och rar att tekniken även används i 50 procent i och med att man andra noder där man kör double kan eliminera runt sju eller quadrouple patterexponeringar. ning. Tekniken är patenteHittills har företaget rad i USA och Taiwan klarat sig med ­minimal och en EU-ansökan är finansiering men i under behandling. dagarna fick företaget Nu i juni har företaget klartecken till ett Vinnobokat in sig för att testa vaprojekt på en miljon processen hos Plasway i Jonas Sundqvist kronor för att verifiera Dresden. tekniken. Dessutom – De bygger avancerad plasma­ håller företaget på att ta in en etsutrustning för 300 mm. Vi ska första runda av riskkapital vilket föra över labbresultat till dem, ska räcka till slutet av nästa år när säger Jonas Sundqvist. det är dags för nästa runda. Försöken i Lund gjordes på – Parallellt för vi ­diskussioner miniwafers som inte är mer än med en massa företag i bran10 mm i diameter. schen. Det kan gå snabbt, det Processen har också testats finns lyckade exempel som hos IBM i New York med wafers Nanexa i Uppsala. på 200 mm. Resultatet var lyckat Företaget sysslar med ALD, och är publicerat. (enkelt beskrivet är det ALE fast baklänges) men för att framställa nanobaserade läkemedel och N Ä S TA S T E G B L I R att få in lösApplied Materials riskkapital­ ningen i en forskningsfabrik bolag har investerat i företaget. med 300 mm-skivor. Alterna– Vi tittar mycket på dem, att tiven kokar ned till Fraunhofer det är möjligt att gå från startup i Dresden, Imec i Leuwen eller och sluta avtal med de största om forskningsfabriken i Albany man har avancerad teknik. utanför New York om man inte En skillnad gentemot Nanexa vill åka till Asien. som gör det enklare för Alixlabs Därefter går det att demonär att företaget inte ska bygga strera tekniken för de stora någon egen fabrik eller utveckla drakarna som TSMC, Intel och egna maskiner. Det handlar Samsung. ”bara” om att licensiera tekniken. – De måste kunna komma dit, – Vi lämnar över till andra processa och sedan gå tillbaka. som måste göra grovjobbet. Det vi ska göra nu är en engångsgrej där vi förstör skivorna genom PER HENRICSSON per@etn.se att såga upp dem för att mäta.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

Inte en konkurrent till ASML Den initiala reaktionen hos många är Lunda­ bolaget utmanar den nederländska litografi­jätten ASML, men så är det inte. Alixlabs metod gör struktureringen vilket minskar kravet på litografi­ processen. – Man kan köra immersionlitografi med double patterning och sedan lägga in vår metod eller börja med vår metod och sedan köra double patterning, säger Jonas Sundqvist. Detsamma gäller för EUV. – Vilken ordning man väljer beror på designen. Vi jobbar mest med att göra själva fenan i FinFET-transistorn. En EUV-maskin från ASML går på 150 miljoner dollar medan en för immersion kostar knapp hälften eller 80 miljoner dollar. Det behövs EUV för att skapa mönstret i ungefär 25 av de understa lagen i processer på 5 nm eller mindre. I praktiken handlar det om transistorerna och de fyra understa ledarlagren som kopplar ihop dem. Högre upp i stacken är kopparledarna så grova att de kan göras med enklare litografimaskiner. – Double patterning är bra på linjemönster. Sen går man in med EUV och gör så kallad cut, delar linjen för att koppla ihop transistorerna enligt designen. E N J O K E R I L E K E N är det som kallas Direct Self Assembly, DSA. Det är en alternativ lösning till Alixlabs metod som utvecklas av ett konsortium där bland annat Imec och Lund Nanolab ingår. – Det finns presentationer från Imec att de kan göra testwafers i deras linje men det har aldrig testats i produktion, så det finns ett antal frågetecken om den kommer att lyckas. Dessutom kan det bli så att Direct Self Assembly och Alixlabs metod blir komplementära, att de passar bäst för olika lager i halvledarstacken.

– Tillsammans med DSA är vår metod den enda möjligheten att minimera den enorma kostnadsutvecklingen, det är nära nog en dubblering per nod, säger Jonas Sundqvist. Men halvledarindustrin är precis lika försiktig med att införa nya metoder som alla annan processindustri. Ett stopp på grund av att en ny maskin strular kan kosta enorma belopp. D Ä R F Ö R Ä R D E T en stor fördel att företagets metod inte kräver någon ny maskin eller introducerar nya kemikalier. Den kan utföras i befintliga torretsmaskiner från företag som Applied Materials, Lam Research, Tokyo Electron och Hitachi High-Tech. – Vissa av deras processkammarmaskiner kan köra rätt av om man känner till receptet och struktureringen som sker innan. Det är den kunskapen vi säljer och det vi patenterat. H U V U D I N G R E D I E N S E R N A är argon och klorgas. Bägge gaserna används i dagens halvledarprocesser. Argon utvinns ur luften tillsammans med syrgas och kvävgas. Halvledarfabrikerna har normalt anläggningar för att göra det lokalt. Klorgas är en standardgas för etsning och det finns alltid utrustning installerad för att hantera den i fabrikerna. I reningsprocessen omvandlas den till saltsyra som också används vid halvledartillverkning så processen skulle kunna vara cirkulär. – Gör man rätt blir det noll utsläpp.

PER HENRICSSON per@etn.se

5


STARTBLOCKET SER-KRÖNIKA

Nya tider, nya sätt att jobba vidare har det varit svårt att leverera delar av det medlemsvärde som SER stått för under lång tid, att arrangera spännande och intressanta möten. Dock har vi nu gjort flera tester med digitala möten och studiebesök med lyckat resultat. Senaste gången, den 3e juni, var det dags igen, då SER bjöd in till digitalt studiebesök. Denna gång var vi i Göteborg och hade förmånen att besöka Polestar. Värdar och föredragshållare var Peo Anderson, som ansvarar för arkitektur, säkerhet och standard och Rickard Arvidsson, som är chef för Software & Controls Propulsion på Polestars R&D-avdelning. UNDER DET GÅNGNA ÅRET

P O L E S TA R H A R T I D I G A R E ägnat sig åt att bygga om standardbilar från Volvo, men sedan flera år har Polestar nu byggt och l­ evererat elbilar. En sak som skiljer dem åt är att de kunnat starta från grunden vad gäller elbilsidan, de har inte haft någon historik att ta hänsyn till även om man i de första modellerna har använt flera Volvokomponenter. Det betyder att man kan titta igenom hela livscykel för bilen och tänka ”out of the box” i alla hänseenden. För att driva utvecklingen av Polestar tog Volvo Cars (som ägare av Polestar) in Thomas Ingenlath, tidigare Senior Vice President Design på Volvo. Ingenlath har varit inspirationen bakom Volvos prisvinnande designresa under senare år. Det har resulterat i fortsatt mycket spännande formgivning och ett lite annat tankesätt när det gäller att titta på kund och kundnytta. H Q L I G G E R I G ÖT E B O R G , där man även har utveckling och produktutveckling, men 2019 öppnade man en ny anläggningen i Coventry, vilket passar bra då staden även huserar Jaguar Land Rovers huvudkvarter såväl som moderbolaget Geelys designstudio. Mjukvarumässigt har man tagit två spännande kliv initialt. Man kunde gå rakt på FaaS (serverless) utveckling, utan att ta hänsyn till legacy. Det ledde till att Polestar var den första bilen som helt driver funktioner via Google och Android. Detta l­ anserades redan 2019 och ger via sin öppenhet och genom Polestars Androidemulator, externa apputvecklare möjlighet att utveckla smarta funktioner, på samma sätt som man jobbar med appar för telefoner. Det arbetet har lett fram till appar som EasyPark, ABRP, ChargePoint, Video Player and TV2 Sumo. E N A N N A N S A K som skiljer Polestar från övriga bilmärken är att man inte har ett återförsäljarled. Man har helt enkelt Show rooms, som heter ”Space”. I första hand ska Polestars kunder kunna göra allt på nätet när det gäller bilköpet, vilket skett hittills när köparna beställt nya elbilen Polestar 2. Men hos Polestar Space kan man träffa experter från Polestar på plats, se bilarna och provköra. Polestar satsar mycket på hållbarhet, redan i dagens Polestar 2 finns återvunna material och ett hållbarhetstänk. Man har också gått med i Exponential Roadmap Initiative, som är ett initiativ som samlar innovativa företag runt FN:s 1,5 gradersmål. Vidare har man lanserat ett eget initiativ, som heter ”the Polestar 0 project”, ett långsiktigt mål att ha noll klimatavtryck 2030, utan att på något sätt kompensera till exempel genom att plantera träd. SER bygger nu vidare på detta intressanta studiebesök och har flera intressanta digitala studiebesök inplanerade under hösten.

HANS NILSSON Styrelseledamot SER Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening

6

USB-C spikad för 240 watt Innan årets slut finns laddare kompatibla med USB Cstandarden EPR (Extended Power Range). Den tillåter över­föring av upp till 240 watt, från dagens 100 watt.

Det finns bärbara datorer för ­gaming som drar 230 watt, liksom 4K-skärmar. Dockningsstationer kan vilja dela hög effekt mellan flera anslutna USB Cenheter. Och kanske helt andra typer av produkter kommer att vilja använda 240 watt. Borrmaskiner och tandborstar drivs redan redan på USB C. är den vändbara anslutningen som presenterades 2014. 240 watt ska levereras som 5 A över 48 V. Hittillsvarande 100 watt är 5 A över 20 V. Tillverkarna kommer att behöva skydda stiften mot USB C

ljusbågar som kan uppstå när kontakten bryts. Användarna ska inte behöva bekymra sig. Ett knep för att helt förhindra ljusbågen är att korta av längden på stift som inte leder hög effekt – så att detta kan detekteras och effekten hinner dras ner innan effektanslutningen bryts. S TA N D A R D E N U S B föddes 1996 för att koppla dator till mus och tangentbord. År 2012 blev USB Power delivery en global standard för effektmatning.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Fjärde gången gillt för Göteborgsmässan Fjolårets Elektronikmässa i Göteborg flyttades till mars i år för att sedan flyttas till slutet av september. Nu gör Easyfairs ett fjärde försök den 19–20 april om två år, 2023.

Elektronikmässan i Göteborg har arrangerats sedan 2011 och är en tvådagarsmässa för hela elektronikbranschen. Den gick av stapeln vartannat år tills pandemin stoppade alla större sammankomster våren 2020. Mässan har arrangerats parallellt med Advanced Engineering som omfattat bland annat

formgivning, 3D-printning och mekanik-CAD. N U F LY T TA S Å R E T S M Ä S S O R från den 29–30 september till 19–20 april 2023. Dessutom blir det en ny lokal i form av Prioritet Serneke Arena som är på 6 800 kvadratmeter. Tilläggas kan att Easyfairs tagit över branschmässan SEE i Stockholm som kommer att a­ rrangeras parallellt med ­Advanced Engineering i Kista den 6–7 april 2022.

PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


BRA KONFERENSER PÅ EOT – ELECTRONICS OF TOMORROW MCH MESSECENTER HERNING, 31 AUG. – 2 SEPT.

Hacka framtiden*

*på EOT – Electronics of Tomorrow i Herning 31 augusti – 2 september – med full fart, fri förtäring och allt betalt av klara utställare, MCH, DI Digital, PE Professional Elektronik och Ingeniørforeningen, IDA: Vi har hackat mäss- och konferensformatet og erbjuder 2021 – helt gratis – tre dagars cutting-edge elektronikevent med det bästa på utvecklingsområdet med startups, workshops, konferenser och Skandinaviens bästa mötesplats för Internet of Things, Hackning och Datasäkerhet och allt du kan önska dig för att kunna ligga i framkant när det gäller både utveckling och egna resultat. Du kan också uppleva en internationell LoRaWAN-konferens, The Things Conference on Tour. Vi har vänt upp och ned på affärsmodellen så att du, förutom en explosion av kunskap, får fri förtäring inkl. frukost, drycker och god street food under hela dagen. Vi ser fram emot att få dela tre häftiga dagar med dig från tisdag den 31 augusti till torsdag den 2 september i MCH Messecenter Herning.

Upplev EOT: Se konferensprogrammet, boka plats till kostnadsfria workshops och konferenser på

EO •T.DK

L AND DESIGNL AB 2019.02

ELECTRONICS OF TOMORROW

EXHIBITION CONFERENCE NETWORKING 31. AUG. - 2. SEP. 2021 / HERNING

EOT arrangeras av MCH Messecenter Herning i samarbete med den danska elektronikbranschen, PE Professionel Elektronik, DI Digital och Ingeniørforeningen IDA med stöd av ledande branschföretag.


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

Pandemin med komponentbrist som följd har tvingat Volvo och Scania till veckolånga produktionsstopp. Men är fordonsindustrin mer drabbad än andra industrier? Och hur hanterar distributörer och kontraktstillverkare den pågående bristen? Elektroniktidningen har ställt samma frågor till fyra distributörer och två EMS:are över sju sidor, med start här.

Helt plötsligt svängde allt abrupt Vi befinner oss i en fullständig storm av brister. Jag har jobbat med spotmarknaden sedan 1984, först på Ericsson och sedan i egen regi, men ­ingenting liknar detta, säger Peder Olausson som är vd på ­distributören och komponentmäklaren Rotakorn. Hösten 2019 märktes en begynnande lågkonjunktur, därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer påverkat er verksamhet?

– Vi ligger långt fram i kundens försörjningskedja och märkte tidigt att något började hända. Redan andra kvartalet 2019 gick vi från en normalt situation till något som började likna en lågkonjunktur så vi var förberedda, men när pandemin tog ett grepp, inte bara om Kina utan även resten av världen, stannade marknaden till stor del av. – Hela första halvan förra året levde vi på en bra back-log plus att vi sålde ut en hel del lager framförallt till Kina. Sen kom Q3 2020, som var en riktig utmaning. Då var vi nere på en omsättningsnivå som skulle ha inneburit ytterligare besparingsåtgärder om situationen hade pågått längre. Men plötsligt – under mitten av det fjärde kvartalet förra året – svängde allt abrupt. – Det kom oväntat för mig. En uppblommad brist i samband med att det började talas om att vaccinet kanske skulle vara klart redan 2020. – Sen tror jag att utgången av presidentvalet i USA hade en stor påverkan på kundernas tro på marknaden. Vi såg ett ganska tydligt beteendemönster, som innebar att väldigt många av våra kunder började trycka på orderknappen i november förra året. Så vi fick en jättebra avslutning på året. – Och så hamnade vi i det vi är i nu. En fullständig storm

8

av brister. Jag har jobbat med spotmarknaden sedan 1984, först på Ericsson och sedan i egen regi. Det har varit några brister genom åren, men inget liknar detta. Fordonsindustrin klagar över komponentbrist. Är den mer drabbad än andra industrier? I så fall varför? – Ja, det tror jag, men jag kan faktiskt inte svara på varför. Egentligen borde det vara tvärtom för automotivekretsar är dyrare än standardkretsar, så rent finansiellt borde de ge bättre lönsamhet för tillverkarna. – Samtidigt testas automotive­ kretsar ofta i malaysiska Penang och på Filippinerna, vad jag känner till, och en faktor kan helt klart vara att det har varit svårt att bemanna testningen tillräckligt. Filippinerna har haft lockdown två gånger under förra året, och det kan bygga back-log. Det är brist på komponenter och priset på material, kom­ ponenter och transporter har skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leve­ rantörer som sticker ut? – I första hand är det processorer och styrkretsar som är svåra att få, där är det en generell brist. Det beror sannolikt på att om ett företag valt en MCU så är det fast vid den, och ofta är de singelsource. – Det började där, men idag tycker jag att det är långa leveranstider på i princip alla komponenter och det absolut värsta segmentet är fordon. Men det är inte bara brist på komponenter,

mer du vill, så kommer det oftast upp 4–5 stycken fishing-sajter. Kinesiska bolag som ser jättefina ut på sin hemVad är den största sida. De ser ut att vara utmaningen i er verk­ fyra storlekar större än Peder Olausson samhet idag? Arrow, med allt på lager och bra priser. De vill locka kun– Våra två största utmaningar är den som ska förskottsbetala. Om att först verkligen hitta komponenter och sedan att verifiera och du ifrågasätter kvalitén erbjuder de prover som du kan testa, säkerställa kvaliteten hos dem. enheter de köper in från annat Ofta får vi gå till leverantörer håll och skickar över, men när du som är okända och det innebär lägger order får du skräpet som att vi måste köra väldigt mycket de hade i sitt egna lager. via testhus. Rotakorn har eget kontor i I övrigt har Rotakorn samma Kina, vilket är en enorm fördel generella utmaning som andra i lägen som detta eftersom före­ distributörer: att hinna med och taget alltid säkerställer kvalitén stödja sina kunder. För även om på allt som det inte har spårbarföretaget är en mäklare så har het på. det ett antal nyckelkunder som – Om vi hittar en broaker i det arbetar tajt med och värnar Kina som erbjuder komponenter extra om. kan vi direkt åka ut och kontrol– Just nu får vi in så mycket lera vad det är. förfrågningar att vi i snitt på företaget, både inköp och sälj, har en arbetstid på mellan 60 och Hur ser framtiden ut? Blir allt som förut eller har 70 timmar i veckan. pandemin medfört Samtidigt varnar han för att bestående förändringar? det i tider som dessa är ännu högre risk än annars att företag som – För vår del hoppas jag att detta försöker sälja komponenter med utmynnar i att företag får en overifierad kvalitet får igenom förståelse för vilken roll vi spelar affärer. för branschen. Vi håller visserli– Om du googlar på kompogen inte bara på med brister, utan nenter idag, ta vilket artikelnum- även annat, men när ett företag utan även en massa annat. Vi har till exempel fått förfrågningar på tyger, plaster och lim.

Levererade order per månad 1 000 Prognos

800 621

600

745

767

mar

apr

805

850

617 473

463 400

376 298

285

267 210

200

0 jun 2020

jul

aug

sep

okt

nov

dec

jan

feb

maj

jun

2021 ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER drar in någon som snabbt ska fixa leveranser är vi ofta sista anhalten. Då har de redan prövat allt. För Rotakorn tar det maximalt tio minuter att utifrån en lista på komponenter ta reda på om någon kan komma att ställa till ett problem. – För oss går det jättefort att se tillgången på olika komponenter, så det bästa vore om ett företag börja eskalera redan samma dag som det identifierar ett problem. Vi kan direkt bedöma om det är ett allvarligt problem eller om det är något vi lätt löser. – Någonstans finns det en bild av att vi driver upp priserna, men det håller jag inte med om. Vi tjänar inte på högre priser, utan håller oss alltid till samma marginal. Snarare är det mängden intressenter som jagar mot samma mål som driver upp priset. Det är samma fenomen överallt: ju fler som vill ha en speciell produkt, desto högre trissas priset upp. Hur länge dagens bristsituation kommer att pågå vill Peder Olausson inte spekulera i. Där­ emot avslöjar han resultatet av en egen undersökning gjord på Linkedin. Av de som svarat tror över 60 procent att komponentbristen kommer att hålla i sig året ut eller pågå in i kvartal två nästa år. – Nu stänger man exempelvis i Penang igen, helt oväntat, och det kommer att påverka tillgången av elektronikkomponenter en hel del för där finns det massor av producenter. Som jag har förstått halverar man nu bemanningen i fabrikerna. Det extrema beroendet av vad som sker i andra delar av världen är något pandemin också satt fingret på. – Det är väl först nu som alla inser hur viktigt komponenter, och i synnerhet halvledare är för att upprätthålla samhället. Och det är ju självklart att koncentrationen runt ett enda foundry, TSMC i Taiwan som har 55 procent av världsmarknaden på att processa wafers, inte är sunt. – Nu pratas det om att TSMC ska lägga sex nya fabbar i USA, och kanske någon i Europa, men om man hårdrar det så är halvledare ganska kritiska produkter för företag så det vore kanske bra om vi hade lite mer halvlederi här i Europa.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

Den globala marknadsplatsen är jättebra om man hela tiden vill pressa priset och ha billiga grejer – den skapar och uppmuntrar ett slit-och-släng-samhälle. Jag skulle vilja se regionala marknader som kan stå på egna ben. Det ger en bättre balans, menar Christer Landen, Sverigeansvarig på Glyn. Hösten 2019 märktes en kommer att påverka hur vi kombegynnande lågkonjunktur, mer att kunna fakturera och sälja. därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer Fordonsindustrin klagar över påverkat er verksamhet? komponentbrist. Är den mer drabbad än andra industrier? – Det är sant att en del kände av I så fall varför? en begynnande lågkonjunktur, men för våra del var det nog – I år är fordonsindustri defiall-time-high bokningsmässigt nitivt mer drabbad än andra, 2019. Vi såg ingen konjunkturåtminstone för oss. nedgång i bokningarna, även om Drygt hälften av Glyns försäljvi hörde det från marknaden. ning går till Tier1-leverantörer – Ett dropp kom däremot inom fordonsindustrin. Under under första kvartalet 2020. Då förra året märkte företaget inga minskade bokningarna drastiskt problem hos sina leverantörer och det syntes i april. Men det utan biltillverkarna fick det som var en temporär dipp under var beställt. tiden som alla tog in vad som – Däremot var det en del stopp hände i världen. Under sompå OEM-fabrikerna, men det var maren började allt återhämta sig bara en liten fördröjning med så det blev bara en liten stoppade leveranser krusning, och inte alls under det andra kvarsom vi trodde. talet. Därefter öppnade – Den stora prövningen fabrikerna och det gick kom i år. Idag är det inte som tåget. några problem med bok– Vi hade inga proningar, utan problemet blem att leverera 2020, Christer Landen utan problemet har är allokeringen och det

kommit i år. Nu är det jättekris. Vi har inte möjlighet att bekräfta ordrar som läggs förrän nästa år och det är oerhört problematiskt. Här kan man konstatera att de flesta fordonsspecifika kretsar som Glyn säljer – exempelvis sensorer – är tillverkade i Europa. Men det är inte de kretsarna som ställer till de största problemen, utan enklare komponenter längre ner i värdekedjan som de mer komplexa kretsarna är beroende av. Christer Landén menar att komponentbristen egentligen slagit brett, men att fabrikerna som tillverkar de stora volymerna ligger i Asien och deras huvudvolymer går till konsu­ mentartiklar som datorer, mobiler och annat. – Biltillverkare är viktiga kunder men i förhållande till konsument- och telekomlösningar, som behövs i ännu större mängd än tidigare i och med att folk jobbar hemifrån, är de inte alls lika stora och därför prioriteras bilindustrin ner. Det är brist på komponenter och priset på material, kom­ ponenter och transporter har skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leve­ rantörer som sticker ut?

9

▲ ▲

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Kritiska delar bör tillverkas lokalt


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER – Det är flaskhalsar överallt, både enklare och mer komplexa kretsar är drabbade. Det har att göra med att hamnar och annat tidigare varit stängda eller arbetat under restriktioner. Glyn levererar ett brett produktområde, från power, displayer och wireless till olika sensorer. – Jag skulle säga att det är väldigt tufft för minst 2/3-delar av produkterna. Idag har vi till exempel problem med att kunna dra igång nya displayprojekt eftersom det inte går att få tag på prover för att göra en design. Det har gått så lång att många komponentleverantörer inte kan ge en konkret leveransbekräftelse – för vissa komponenter talas det om mer än ett år. – Just nu tror jag att kompo­ nentleverantörer bedömer situationen, hur de ska prioritera framåt och styra upp planeringen i tillverkningen. Därför tror jag att de är restriktiva med att bekräfta tills de vet hur de ska lägga upp det hela. Om några veckor kanske vi kan få konkreta ledtider, även om de är långa. Vad är den största utmaning­ en i er verksamhet idag? – Att leverera. Vi har inga problem att ta in ordrar. Det rullar som aldrig förr. Problemet är leveranser och vad ska man ha inbokade ordrar till om man inte kan fakturera. Hur ser framtiden ut? Blir allt som förut eller har pandemin medfört bestående förändringar? – Jag tror det blir en stor förändring framåt, speciellt sedan det blivit ett så tufft politiskt klimat med kommunistregimen i Kina.

10

Hela västvärlden har ju satt sig i en beroendeställning av Kina, även om vi också har Taiwan. – Det tuffa politiska klimatet har gjort att Kina bestämt sig för att bli självförsörjande och att inte vara lika fokuserad på att sälja globalt. Det betyder att Kina kommer att kräva att det som tillverkas i landet i första hand ska gå till kinesisk industri. Jag tror inte att folk förstår vilket problem vi står inför om det skulle bli en riktig konflikt om detta fortsätter. Det i kombination med att alla typer av samhällsfunktioner numera är beroende av halvledare har gjort att EU och USA insett hur strategiskt viktig tillverkning av halvledarkomponenter är. Christer Landén tror att den globala värdekedjestrukturen kommer att förändras under den närmaste femårsperioden, och han menar att den pågående pandemin varit en ögonöppnare. – Ja verkligen, även samhällsekonomiskt. Det globala har ju varit på väg att utarma hela västvärlden. Visst har vi fått billiga konsumentvaror i våra butiker, men samtidigt exporterar vi arbetstillfällen till öst. Det har i sin tur inneburit att värdeförädlingen hamnat på färre och större aktörer. Globalt tar över från lokalt, som Amazon och andra globala företag. – Samhällsekonomiskt är det inte alls bra för du skapar grogrund till missnöje. Samtidigt uppmuntrar du ett slit-ochsläng-samhälle. Jag tror att det blir en bättre balans genom regionala marknader som kan stå på egna ben. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Kunderna får svårare att byta kontraktstillverkare Komponentbristen har lett till att det inte längre går att dra upp och ned beställningar på det sätt som kunderna varit vana vid. Priserna har ökat plus att det blivit svårare att byta EMS-partner. Det är några av kommentarerna från Peter Lindegren som är inköps­ chef på kontraktstillverkaren Inission. Hösten 2019 märktes en begynnande lågkonjunktur, därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer påverkat er verksamhet?

– Pandemin såg till att det blev en lågkonjunktur. Sen har det varit väldigt olika. För en del kunder inom medicinteknik har det varit tvärtom, medan vissa i princip nästan stängt sin verksamhet. Vi har också utnyttjat stödet och gör det fortfarande. Fordonsindustrin klagar över komponentbrist, är den mer drabbad än andra industrier? I så fall varför? – Nej, jag tror inte det, det slår nog rätt över. Det handlar i grund och botten om brist på råmaterial. Det är brist på komponenter och priset på material, kom­ ponenter och transporter har skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leve­ rantörer som sticker ut? – Halvledare har varit svårt, men det har spridit sig till andra saker. Vi köper en del moduler där det ingår halvledare men vi har också sett det på PCB-sidan. Det behövs koppar och olika plastmaterial för att göra mönsterkorten och även där börjar bristen på råvaror driva upp ledtiderna. Problemen startade redan i december förra året. – Jag informerade koncernledningen och försäljningsorganisationen och sade att det kommer tydliga tecken på ökade ledtider. Vi som är lite större ligger lite före i informationsflödet. Det var dock inte komponenttillverkarna som flaggade för att det skulle bli problem. Alla tydliggör inte att de hade kapacitetsbrist eftersom kunderna då skulle vända sig till konkurrenterna.

– Sedan börjar det komma brev att de har problem men det har distributörerna varit förvarnade om i tidigt skede. Det är komponenttillverkarna som skickar breven men de som vet att tolka signalerna från distributörerna har redan förstått vad som var på gång. – Vi får information, säg att det är PCB:er eller ett visst fabrikat. Då går vi ut och säger till fabrikerna att nu lägger ni alla beställningar ni har. Vi har också jobbat med kunderna sedan Q4 2020 och sagt att om ni vill säkerställa leveransflödet måste ni lägga minst en 12-månaders ordermatta. Nu förvarnar vi om att de ska tänka på 18 månader, kanske 24. Tanken att inte kunna svara på efterfrågan skrämmer såklart kunderna som lägger fasta beställningar för att inte stå utan produkter. Förändringen har också slagit igenom i relationen med distributörerna. För de större som Arrow och TTI har praxis varit att utgå från Inissions prognoser för vad kunderna förväntas beställa, vilka fungerat som ett bokningssystem som svängt upp och ned vartefter kunderna ändrat sig. – De har börjat gå ifrån det på de drabbade komponenterna. De vill om möjligt ha fasta order som inte går att ändra. I praktiken kommer de indirekta antydningar från tillverkarna att den som inte beställer nu hamnar längst bak i kön och riskerar att få vänta. – Vi har en förseningslista, det brukar vara 5 till 20 rader som är kritiska på den, nu är den betydligt större. Det handlar om att vi inte fått ordererkännande, förseningar och ändringar, säger Peter Lindegren och fortsätter: – Vinnarna blir katalogdistributörerna, man köper mycket av dem medan andra distribuELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER törer tappar. De kan inte ha den flexibiliteten när i princip allt är uppbokat. Förekommer det dubbel/trip­ pel/flerfaldiga beställningar av samma komponenter som blåser upp bristen? – Vi kör stenhårt på kundorder och gör inget om inte kunden ber oss om det. Vad är den största utmaning­ en i er verksamhet idag? – Det är väldigt svårt att få svar på en sån enkel sak som ordererkännanden på materialbeställningar. Sen blir det väldigt sena förändringar. Det kan handla om att personalen på distributörens höglager fått covid vilket gör att det inte går att leverera som tänkt. – Det är min tredje runda med

fortfarande vill ha proen bristsituation. Denna dukterna. Det märktes gång har nya spelregtydligt för några år sedan ler adderats. Det gör när Murata lade ner denna bristsituation mer produktion som inte tillspetsad och svårare ansågs lönsam vilket att hantera säger alla. bidrog till att det blev Just sättet att de tar bort Peter Lindegren brist på passiva MLCCflexibiliteten, det går inte att ändra en order. Den attityden komponenter. har inte funnits förut. Peter Lindegren ser inte någon Hur ser framtiden ut? Blir allt som förut eller har förbättring den närmaste tiden pandemin medfört eftersom konjunkturen är stark och det kommer in elektronik på bestående förändringar? allt fler ställen. – Det brukar inträffa brist vart – Det kommer att vara tufft att tredje år, men till skillnad mot bygga ifatt. Problemen kommer tidigare har man tagit bort flexiatt växla mellan olika produktbiliteten och höjt priserna utan grupper. Vi får leva med att det är diskussion lite halvstruligt. Kontraktstillverkarna kunder Konsolideringen bidrar till är vana vid flexibilitet, att de kan problemet i och med att äldre dra upp och ned beställningarna och mindre lönsamma fabriker som de vill utan konsekvenser. avvecklas trots att kunderna Den möjligheten är nu begränsad.

En lite oväntad konsekvens är att kunderna får det svårare att byta kontraktstillverkare. – De sitter fast med så långa uppbokningar och litar på att vi lägger ut ordermattor. Det kommer inte att vara lätt att byta om man är missnöjd. Dessutom tror han att vi får vänja oss av med ständiga prissänkningar. – Våra kunder är upplärda med att komponentpriser generellt går ner, nu kan det bli prishöjningar istället under några år. – Sen tror jag det som skett gör att USA, Europa, Kina och Japan vill säkerställa inhemsk produktion. Det är bara bra för branschen att det kommer att spridas fabriker lite varstans. PER HENRICSSON per@etn.se

Fordonsindustrin kan inte spelreglerna Bristen på halvledare är katastrofal. Samtidigt vill jag ge en eloge till halv­ledartillverkare som förhindrar spekulation av egna produkter och ­successivt släpper ut bitar till kunder som har ­handlat förut, säger ­Patrick Wiström, marknadsansvarig på distributören Westcomp. Hösten 2019 märktes en begynnande lågkonjunktur, därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer påverkat er verksamhet?

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

Fordonsindustrin klagar över komponentbrist. Är den mer drabbad än andra industrier? I så fall varför? – Nej, jag tror inte att den är mer ”drabbad” än någon annan. Det är bara det att fordonsindustrin inte har lärt sig att köpa elektronik. Det tror jag är en kort förklaring. Patrick Wiström har varit med länge. Hans första allokeringen var under mitten av 1980-talet. Sedan dess har han hunnit med åtminstone två rejält bekymmersamma omgångar. – Brister är inget ovanligt, det är vardag för oss som handlar med elektronik. Jagande är mer vanligt än ovanligt. – Men det är klart att fordonsindustrin drabbas när den inte kan spelreglerna. Den har inte varit i elektronikbranschen

så länge, vissa fordonstillverkare har köpt lite styrboxar och smådatorer som styr stolar och annat, men det tar underleverantörerna hand om. Problem uppstår när man inte beställer i tid, då får man inga grejer. – Fordonssidan har mycket att lära av elektronikbranschen. Den behöver börja ta ansvar och ligga framme. Om det är 20 veckors leverans på en komponent, då måste du ta ansvar under 20 veckor. Har du 50 veckor, så måste du ta ansvar för det. Det

fungerar inte att komma med en prognos och sedan flytta den fram och tillbaka, framförallt inte i elektronikbranschen. Det är brist på komponenter och priset på material, kom­ ponenter och transporter har skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leve­ rantörer som sticker ut? – Allt är inte drabbat, absolut inte. Just nu är det framförallt värst för halvledare, för något år sedan var det problem med

11

▲ ▲

– I slutet av 2019 kände vi av ett lugn, vi kunde andas. Sen kom pandemin. Det tuffade på bra till mars, men i april dog det fullständigt. Det var tvärstopp på alla projekt där slutkunden låg i Europa. Så fortsatte det fram till semestern, och då undrade vi vad som egentligen hände. Westcomps affärsidé bygger på att sköta materialanskaffningen till sina kunder. Det betyder att företaget är integrerat i kundens inköp och beredningsprocesser och att inköpen görs under längre tidshorisont, jämfört med många komponentdistributörer. – Så vi har en ganska stor orderbok, och den jobbade vi av under våren fram till semestern förra året. Därefter började det sakta men säkert gå uppåt, och nu är det fullständigt galet. – Vi har en orderbok som ligger mer än 30 procent över all-

time-high, som vi hade för tre år sedan. Det verkar som att det är lättare för kunder att släppa ifrån sig ordrar, de skjuter inte från höften utan vill verkligen säkra sin produktion.


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER motstånd och kondensatorer. – Men för oss som levererar lösningar är dilemmat att vi kanske har tio olika grupper av komponenter som vi behöver till en kund. När vi har löst halvledarproblemet, då kommer nästa grupp, den som är nia på listan och så vidare. Om man säger att halvledare är katastrofala idag, så är de andra katastrof. Samtidigt flaggar Patrick Wiström för hur viktigt det är att vara lojal för att tygla situationen som vi är i just nu. – Det finns tillverkare och distributörer som prånglar ut material vid sidan av. En 5 centskrets kan ju säljas för många dollar idag. Det är känt att vissa överbokar, och sedan har en egen tradingverksamhet vid sidan av. Beteendet har lett till att en del tillverkare kräver en så kallad

NCNR, kort för Non-Cancelable, Non-Returnable eller Non-Cancelable, Non-Reschedule. På så sätt försöker halvledartillverkare minska spekulationerna. – En allokering föder spekulativa affärer och trissar priserna grymt mycket. Det är inte seriöst. – Texas Instruments är ett jättebra exempel på företag som har kommit betydligt längre än vissa andra av halvledardrakarna när det gäller att förhindra spekulation av egna produkter. Företagets produktion har sin takt och det släpper bitar då och då. TI har även valt att gå ut med färre kontakter på marknaden, vilket gör att företaget får större kontroll. Vad är den största utmaning­ en i er verksamhet idag? – Vi levererar kompletta anpas-

sade kit till våra kunder så att de i sin tur har något att sälja. Den största utmaningen just nu är att hitta alla ingående komponenter för att kunna leverera till våra kunder. – Det är ett jädrans pusslande och jagande. Det står ju inte still utan det finns en backlog på många företag, och då gäller det att komma åt det materialet. Hur ser framtiden ut? Blir allt som förut eller har pandemin medfört bestående förändringar? – Jag tror att framtiden ser bra ut och jag hoppas varje gång att man lär sig något, men jag tror att om vi om något år ser tillbaka så är det mesta som tidigare. Det byts så mycket folk i stora företag, och den eviga föryngringen i kombination med perioder av i

princip obegränsad tillgänglighet på komponenter gör att vi tappar kunskap som leder till detta. Denna gång är det dessutom svårt att lära av det som skett, menar Patrick Wiström, som inte hittat någon övertygande förklaring till varför dagens situation blossat upp. – Jag har inte hittat den röda tråden denna gång. Det som skiljer sig mot tidigare är att vi har en pandemi, men jag har ändå inte hittat den verkliga orsaken. Ofta är det många sammanlagda småsaker, men det tror jag inte på denna gång för när allt har stannat av under en period borde det inte starta med stora brister. Du startar ju där du stannade. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Osäkra leveranser ger många omställningar Långa ledtider kombinerat med osäkra ­leveranser gör att inköps- och planeringsavdelningarna hos EMS:aren Orbit One får jobba hårt. Det blir också fler omställningar av produktionslinorna än vanligt när det inte finns komponenter på lager för att tillverka så många kort som tänkt, berättar Marcus Gunnebrant, Chief Supply Chain Officer på Orbit One. Hösten 2019 märktes en begynnande lågkonjunktur, därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer påverkat er verksamhet och era kunder?

Fordonsindustrin klagar över komponentbrist, är den mer drabbad än andra industrier? I så fall varför?

– Den är inte mer drabbad än andra industrier. Jag skulle säga att alla är drabbade lika mycket. – När lågkonjunkturen började Men det är en stor industri som 2019 märkte vi inte av det på stoppade sina beställningar något större sätt. Vi har många när pandemin slog till och kunder i olika branscher så det fabrikerna stängdes, många brukar bli jämt. Vad vi märkte andra industrier hade kvar sina var att många tillverkare och beställningar. leverantörer började se över Att det är brist på komponensina lager för att ha rätt nivå. Så ter på alla möjliga områden syns gjorde även vi. exempelvis när Orbit One ska När pandemin slog till fick Orbit One ett tapp på 10–15 pro- köpa nya datorer till de anställda. – Det tar lite längre tid. Så fort cent i sin omsättning, men det det är elektronik är det drabbat. varierade mellan kunderna. Ett mer personligt ­exempel – Vissa marknadssegment som Marcus Gunnegick extremt bra, framför brant nämner är den nya allt medicin och sjukbildskärmen till sonen vårdsprodukter medan som fortfarande inte andra segment blev hårt kommit. drabbade. Vår styrka är Men brist på komatt vi har en stor bredd ponenter är inget nytt. av olika kunder där den Åren 2017/18 var det största aldrig är mer än Marcus Gunnebrant exempelvis svårt att få 10 procent.

12

tag på passiva MLCC-komponenter och krafttransistorer. Det senare kopplades till Kinas storsatsning på elcyklar medan Muratas beslut att stänga delar av produktionen påverkade de passiva komponenterna. Tilläggas kan att MLCC fortfarande är ett problembarn som designas in i allt fler produkter inklusive 5G-mobiler. Det är brist på komponenter och priset på material, kom­ ponenter och transporter har skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leve­ rantörer som sticker ut? – Den stora utmaningen är att få till en effektiv level loading i våra fabriker då tillgången på komponenter minskar får vi inte alltid hem det vi behöver i exakt tid för att kunna köra produktionen som effektivast. Vi får ut det vi ska ur produktionen men med förskjutning. För den som inte är bekant med begreppet handlar level loading om att hålla ett lämpligt antal komponenter på lager för att kunna köra tillverkningen på ett optimalt sätt. Är nivån för låg för någon komponent måste tillverkningen delas upp i flera omgångar vilket leder till fler omställningar i produktions­ linan och därmed lägre nyttjandegrad.

– Inköps- och planeringsavdelningarna gör ett fantastiskt jobb för att lösa problemen, men det är tufft. – Det är långa ledtider på passivt men de har inte stuckit iväg lika mucket procentuellt som halvledarna. Det är processorer som ökat mest. Av de stora tillverkarna som sticker ut så är det ST som precis som 2017/2018 var först ut med pris- och ledtidsökningar. Han nämner även Microchip och Texas Instruments. – TI är det fabrikat som är mest inspecat på alla kort. Där hände det något över en natt när ledtiderna gick från 30 arbets­ dagar upp till kanske 50 veckor. Det blir tufft. Tilläggas kan att det inte gäller för alla komponenter, men tillräckligt många för att det ska skapa problem. Om de ökande ledtiderna är en konsekvens av att efterfrågan överstiger utbudet har pandemin slagit mot transporterna. – I början av pandemin var det problem med transporter från Kina, det fanns inte tillräckligt många containrar. Men även flyget påverkades. När resandet gick ned minskade automatiskt kapaciteten att flygfrakta gods. – Med färre plan införde många extra viktavgifter. Vissa ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


bolag tog bort ekonomifrakt, det fanns bara express. Kapaciteten har visserligen ökat något, men vårt resande är fortfarande på en låg nivå så helt har flygfrakten inte återhämtat sig. Förekommer det dubbel/trip­ pel/flerfaldiga beställningar av samma komponenter som blåser upp bristen? – Vi försöka undvika att lägga dubbelt. Det finns sätt och nu har vissa tillverkare infört motåtgärder på ett sätt man tidigare inte gjort. Ett exempel är Microchip som inte accepterar att beställningarna annulleras eller flyttas. – Det krävs att man tänker till vad man verkligen behöver eftersom det kommer en kostnad som man får ta även om den är långt bort. Jag tycker det kan vara rimligt även om man vill ha flexibilitet. Vi uppmuntrar våra kunder att ge oss så lång prognos som möjligt för att vi ska kunna säkra upp materialet. Precis som alla andra an-

vänder Orbit One sig kallade brokers, eller non-franchise distributörer som de själva vill kallas, för att leta reda på material vid brist. Det är distributörer som antingen kan ha lager eller fungerar som rena mellanhänder. Även här förekommer det att samma uppdrag kan gå till flera samtidigt. – Det man kan se ibland är att om man skickar till två så får man exakt samma antal och exakt samma datumkod. Då vet man att det är samma parti. – Vi jobbar med att försöka skicka till en åt gången, vi har våra preferred brokers och distributörer. Han nämner särskilt Arrow, Future och TTI som distributörer som verkligen hjälpt dom i denna situation. – De andra försöker också men dessa tre har en organisation som förstår detta.

– Level loading är egentligen den största utmaning, att hålla igång en effektiv produktion utan stopp och att möta kundernas ökningar. – Sen att ledtiderna sticker och blir längre hela tiden. Någon gång måste de stanna på en nivå som är stabil. Det blir enklare att hantera en hög ledtid bara den är stabil. Hur ser framtiden ut? Blir allt som förut eller har pandemin medfört bestående förändringar? – Det pratas om att tillverkarna ska kunna vara tillbaka under Q2 nästa år men om ledtiderna kommit ned då, det tror jag inte. Däremot är nog läget stabilare. – Sen pratas det mycket om att insourca till Europa, att flytta hem produktion. Men när det väl släpper, kommer man att göra den ansträngningen eller inte?

Vad är den största utmaning­ en i er verksamhet idag?

PER HENRICSSON per@etn.se

Hög effekt OCH tillförlitlighet? Du ville ha mer ström per pol från våra tillförlitliga kontakter. Du ville ha enkelt handhavande och höga prestanda vid vibrationer. Du ville ha Harwins höga kvalitetsstandard.

Vi lyssnade. n n n

Det stora problemet framöver är att få råvarorna att räcka till med den enorma tillväxten som det är på elektronik. Handelskrig, pandemi och annat spär dessutom på den utmaningen, säger Lars Dahlström, Nordenansvarig på distributören TTI. Hösten 2019 märktes en begynnande lågkonjunktur, därefter kom pandemin. Hur har dessa två faktorer påverkat er verksamhet?

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

Arbetstemperatur upp till 150°C

harwin.com/kona

Connect with confidence

Harwin KONA Sweden Feb 21.indd 1

▲ ▲

– Vi varken såg eller spådde någon lågkonjunktur 2019. Uttalandet kan tyckas förvånande, men till skillnad från öv-

riga som ETN intervjuat är TTI fokuserat på passiva komponenter, kontaktdon och elektromekanik, även om företaget numera också säljer en del halvledare. – Vi kände av en ­begynnande allokering redan 2018. Då byggde vi upp vårt lager så under 2019 tog vi marknadsandelar. – Jag såg ingen större dramatik

förrän Q2-2020 då pandemin dök upp, och den har vi klarat bra här uppe i Norden. Det var värre i länder som Frankrike och England, där det blev full lock-down. Med facit i hand gick även fjolåret bra, med en försäljnings­ ökning på 5–10 procent. Visser­ ligen hade fordonsindustrin det tufft med stängningar, men det tappet kompenserades av medtek-industrin som ökade sin produktion av ventilatorer och annat. – Sista kvartalet förra året var vårt bästa kvartal någonsin, sen

Stötar upp till 100 G

Mate-before-lock-låsning i rostfritt stål n

Råvarubrist ställer till problem

60 A per kontakt

13

13/01/2021 07:14


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER följdes det av Q1 i år som också var all-time-high. – Bokningen just nu är helt vansinnig, men även försäljningen, och Q2 ser likadan ut. Vi ser ingen avmattning, vilket jag kan tycka är lite konstigt för jag tror att den kommer. Fordonsindustrin klagar över komponentbrist. Är den mer drabbad än andra industrier? I så fall varför? – Nu jobbar inte vi direkt mot fordonsindustrin, utan mot Tier2- och Tier3-kunderna. Däremot får vi mycket input från olika håll och såg att det först kom inom fordonsindustrin. Jag antar att det beror på höga volymer och unika produkter. – Idag ser vi att våra industri­ kunder i Norden och Baltikum också har stopp på halvledare, så det är lika illa för dem. Men vår industri är komplex och utomstående förstår inte vad vi håller på med, en bil är lättare att förstå. – Det är dessutom väldigt mycket folk inblandat i fordonsindustrin, om man inkluderar alla steg med underleverantörer och alla är berörda. Det gör att jag tror att fordonsindustrin fått så mycket utrymme i nyhets­ rapporteringen. Det är brist på komponenter och priset på material, kom­ ponenter och transporter har

skjutit i höjden. Är det några typer av komponenter/leve­ rantörer som sticker ut?

– Halvledare är det som sticker ut, men vi har inte problemet som framför allt drabbat controllers för det säljer vi inte. Passivt är lite enklare för du har ersättningskomponenter på ett annat sätt än på halvledarsidan. Samtidigt understryker Lars Dahlström att företaget hante­ rade den allokering som var på passiva komponenter under 2019 väldigt bra. – Vi omsätter lagret maximalt tre gånger om året och vi sätter begränsningar i systemet så att det inte går att tömma lagret. Trots att vi nog är den som säljer mest passiva komponenter fick vi efter senaste allokeringen beskedet från de stora kunderna att vi inte åstadkom några problem. Kontaktdon är däremot ett område som Lars Dahlström tror kan komma att få problem framöver. – Det är ingen panik just nu, men det börjar dra iväg på kontaktdon. Leveranstiden är på runt 40 veckor på specifika produkter. Framför allt är det brister på vissa råvaror som ställer till det. Resin, även kallat epoxiharts och som används i både kontaktdon och reläer, är ett exempel på en sådan råvara. Resin har

på senare år blivit svårt – Men jag tror att få tag på, med snabbt fortfarande att det stora stigande pris som följd. problemet är råvarorna, – Det är svårt att med den enorma ersätta ett kontaktdon tillväxten som det är på med någonting annat, så elektronik. Det sitter om det drar iväg och blir ju mångdubbelt mer Lars Dahlström full allokering kan det elektronik i bilar idag bli kämpigt. Här tror jag framför än för bara fem år sedan. Att få allt att det kan komma att bli ett råvarorna att räcka, när handelsproblem på fordonssidan. krig och annat rasar, det blir en utmaning. Vad är den största utmaning­ Halvledarindustrin har dock en i er verksamhet idag? större utmaningar framför sig eftersom de allra flesta som – Det är att fortsatt hantera konstruerar och säljer halvledare den pågående situationen och numera är helt beroende av ett följderna som blir med prishöjfåtal som kan tillverka kretsarna. ningar på i princip alla råmate– Halvledarindustrin har ju rial. Det är prishöjningar hela skalat bort det mesta under de tiden och det påverkar varenda senaste 20 åren. Förr hade alla komponent. åtminstone egna fabbar, men nu – Det är tungt arbete att få använder alla foundryn borta i allt att fungera, och jag tror som Taiwan och några till. Då blir det sagt att det blir problem på en väldigt känsligt i lägen som detta. del annat framöver. Framför allt Samtidigt har Lars Dahlström kontaktdon. noterat att företag idag tillämpar Hur ser framtiden ut? risk-management i betydligt Blir allt som förut eller har större utsträckning än för fem år pandemin medfört sedan. Framför allt när det gäller bestående förändringar? att analysera vad som sker och hur situationen ska hanteras. – Trenden att inte ha all tillverk– Jag kan tänka mig att stora ning i Asien, utan snarare där sakerna ska säljas, tycker jag bör- fordonstillverkare framöver kommer att ställa betydligt högre jade redan innan pandemin. Nu krav på second-source från fab­ har fraktkostnaderna dessutom ökat med 400–500 procent så det riker som ligger på olika ställen. Allt annat blir väldigt sårbart. blir väldigt dyrt att skicka varor. Där tittar många säkert på hur de ANNA WENNBERG anna@etn.se ska göra framöver.

Tror du att allt står på webben?

Läs Elektroniktidningen! PRENUMERERA GRATIS Du får månads­magasinet genom att fylla i talongen på

www.etn.se/pren

14

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


VÅRA KOMPONENTER HJÄLPER DIG ATT PRODUCERA FANTASTISKA PRODUKTER FOKUS PÅ DESIGN OCH TEKNIKSUPPORT

SMARTA DISPLAYER Designa snabbt med GUI-builder Snabbare ”Time-to-market” Touch panel CAN-open (UART, RS-485) Finns i flera storlekar

www.multicomponent.se

+46 300 690 660

sales@multicomponent.se

PROGRAMMERBAR KRAFT 0 till 10 000Vdc Skalbart upp till 3000kW+ NI LabVIEW™ och IVI Driver LAN, USB, RS-232/RS-485 och Isolerat Analog Interface

www.multicomponent.se

+46 300 690 660

sales@multicomponent.se


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

Omställningen skapar nya sorters jobb – risk för kompetensbrist. Erfarenhet från Northvolts första lina blir en gyllene merit för senare gigafabriker.

Utbildning NORTHVOLTS ERFARENHET BLIR MALL FÖR EUROPA Största yrkesgruppen är maskinoperatör med yrkesutbildning.

Hur utbildar man personal för gigafabriker? EU-projektet Albatts söker svaret. Skellefteå är koordinator – förstås.

Tusentals söker till Northvolt per vecka.

Det är oklart vad jobb på gigafabrik kräver.

16

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


NORTHVOLT

TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

AI-övervakning kan antagligen inte ersätta en operatörs ögon och öron.

för gigafabriker

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

utbildning, konstaterar Anders Norberg på Skellefteå kommun. Han och kollegan Gustaf Ulander koordinerar projektet Albatts (Alliance for Batteries Technology, Training and Skills) som har uppdraget att utveckla ny utbildning kring elektromobilitet i Europa. Batterier och deras ekosystem är i fokus. Ett 50-tal personer från 20 partnerorganisationer i 11 länder arbetar i projektet. Anders Norberg brinner för sitt uppdrag. Egentligen skulle han gå pension i år, men han tänker sig att det ska få vänta tills EU-projektet är avslutat 2023. Han avslöjar att han som utbildningsforskare i projektet egentligen var sugen på att få specialisera sig på frågorna kring kursdesign – men så blev han koordinator istället.

De gigafabriker som hittills annonserats i Europa.

TRANSPORT & ENVIRONMENT

F

örstås? Jo, det skjuter batterifabriker som svampar ur den europeiska jorden just nu. Ett par dussin batterifabriker med GWh-kapa­ citet (gigafabriker) planeras i Europa, i europeisk och icke­ europeisk regi. Vi vet redan från tillverkarnas powerpoints att de kommer att byggas ut och bli ännu fler. Den som startade trenden var svenska Northvolt. Anläggningen i Skellefteå går under namnet Ett och ska starta sin första skarpa produktionslina i år. Energiomställningen kommer enligt EU att skapa 3–4 miljoner arbetstillfällen till år 2025 kring elbilstillverkning, laddstationer, elbussar, batterilager, elektrifierade hamnar, batteriåtervinning, med mera. Många av jobben tillhör helt nya yrkeskategorier. Det är en rejäl utmaning att bita i för utbildningsväsendet. EU ser en risk för att så många som 800 000 av arbetstillfällena år 2025 inom batteriekosystemet inte kommer att kunna besättas av fullt kvalificerad arbetskraft. – Det finns ett betydande underskott i färdigheter och

A L B AT T S S O R T E R A R under EUprogrammet Erasmus, som grundades redan 1987 med uppdraget att stimulera medlemsländerna att förbättra sina utbildningssystem. Albatts ska ta fram utbildningsplaner, beskriva önskade färdigheter och best practises, ge exempel på kursplaner, sätta

17


Northvolt delar sina erfarenheter. LG och Samsung är mer förtegna.

EVA-BRIT T NORBERG

gift i kursen anpassas efter hur rimliga utbildningsmål, ta fram bra det gått hittills, så det inte är utbildningsmaterial som saknas och annat som ska kunna använ- för svårt men heller inte för lätt så att du blir uttråkad. das bland EU:s medlemsländer Datorer gör god nytta i underpå universitet och yrkesutbildvisningen redan. Men man drar ningsinstitut. inte nytta av deras fulla möjlig– Det är viktigt att det inte heter. bara blir killgissningar om vilka – Det som sker i dagens utbildutbildningar som behövs. Vi ning är mer att de används för gör ganska mycket analyser av att samla material och kommu­ vad som håller på att hända. Vi nicera – det kallas att sänka kämpar med att få fram relevant informationsfriktionen. Men det information, säger Anders som egentligen är den stora styrNorberg. kan med IT är databearbetning Albatts är knappt halvvägs in i och beslutsstöd, säger Anders projektet och den producerande Norberg. fasen håller på att börja. Den utbildning som finns i I princip adresserar Albatts dagsläget i Skellefteå för blivande alla utbildningsnivåer. Men Northvoltpersonal, är ett utfokus ligger på vuxenutbildning bildningspaket på 23 veckor för och teknikernivå motsvarande vuxenstuderande. Det handlar yrkeshögskola, och i viss mån generellt om modern industritreåriga ingenjörsutbildningar. Detaljer i ­universitetsexamina ell tillverkning, som robotik, säkerhet, truckkörning, renrum, som masters och doktor delegetorrum och att avläsa felkoder. ras till universitet som Albatts – Därefter tar Northvolt själv samarbetar med. Här är Uppsala universitet mycket aktivt, i egen- över utbildningen när det gäller onboarding – att presentera skap av ledare för programmet specifika maskiner och arbetsBattery2030+ som tar fram en uppgifter. färdplan för Europas batteri– Vi tror att det saknas bra forskning. och grundläggande kurser om En av detaljerna är att Albatts till ­exempel batteriteknik – rå­ med hjälp av en partner tänker material, egenskaper, ta nydanande grepp säkerhet, robotik och AI. inom så kallad Adaptive Praktikplatser brukar Learning – att kurserna vara ett smidigt sätt att anpassas individuellt införliva ny arbetskraft. efter studenten med Men den modellen hjälp av datorstöd. kanske inte kommer Det kan ­exempelvis innebära att nästa uppAnders Norberg att fungera så bra på en

18

gigafabrik. Kanske kan pilotproduktionslinor användas? Eller de forsknings- och utvecklingslabb som existerar på olika universitet och forskningsinstitut.

Vad gäller ingenjörsjobb har Northvolt ganska detaljerade beskrivningar av kvalifikationerna. Men 75 procent av jobben i en gigafabrik är på yrkesutbildningsnivå. Operatörsjobben har en mer öppen beskrivning i stil med ”uppmärksam, positiv, envis och ett sinne för data och siffror”. Anders Norberg tror att maskinoperatörens jobb kommer att se väldigt olika ut i olika delar av fabriken. – I vissa arbetsuppgifter ska man kunna en hel del kemi. I andra är det ganska klassisk mekanisk maskintillverkning. Den sista fasen i tillverkningen, formeringen av batterierna, är intressant. – Där krävs nästan någon slags detektivsinne för att lista ut varför vissa batterier inte riktigt uppför sig som förväntat och vad som kan ha gått fel.

Eller virtuell praktik med cyberhjälm? – Det finns inte mycket sådant idag. Men vi har jobbat tillsammans med forskningsinstitutet Rise med en ansökan om medel för utveckling av XR, VR och AR-funktioner i utbildning. Till hösten vet vi, säger Anders Norberg. Mycket är av naturliga skäl fortfarande spekulativt om vad yrkesvägarna på europeiska gigafabriker kommer att kräva. Det finns producerande asiatiska gigafabriker i Europa – byggda av LG och Samsung – men de delar inte så mycket information med Albatts. Det är inte ens klart hur många jobb som Northvolt kommer att Man kunde tro att behöva när produktionen blivit produktionen skulle vara stabil. automatiserad nuförtiden. – Enkäter vi skickat ut till Behövs ens operatörer? kompetenta personer i olika branscher har mest gett antagan- – Det är lite av en gåta. I normala den. Det kan ha sitt värde. Men fall ska ju ingen operatör ens röra ju närmare man kommer att vid ett batteri eller någon av dess kunna analysera riktig erfarenkomponenter. het – desto bättre blir det, säger Han konstaterar att operatörsAnders Norberg. jobbet kommer att skilja sig från Mycket kommer att ­klargöras traditionell processindustri, i alla när Northvolt väl får igång sin fall som den brukar skildras. första linje. Gissningar och – Att det sitter det några gubantaganden kommer att bytas bar i ett kontrollrum och väntar mot fakta. på att en röd lampa ska blinka Northvolt stöder Albatts och då går de ut och tittar. och delar gärna med sig av sina – Jag överdriver, skrattar erfarenheter. Anders Norberg. Men i giga– Alla initiativ som bidrar fabriken kommer snarare opetill att öka kompetensen kring ratörerna befinna sig ute bland batteriutvecklingen i Europa sina maskiner och övervaka dem är välkomna, säger Jesper med avseende på kvalitet och på Wigardt, kommunikationschef förebyggande underhåll. Är det på Northvolt. nåt som låter konstigt? Uppför Erfarenheterna från de sig saker inte som vanligt? asiatiska batterijättarna och Inget jobb för den som vill gigafabrikspionjären Tesla är lyssna på musik samtidigt som förstås relevanta för Europas den jobbar, kanske? Stora värden giga­fabriker. Till en viss gräns. strömmar genom fabriken i hög Den europeiska miljön och hastighet – varje minuts produkkulturen och sättet att organisera tion är värd en förmögenhet. produktion skiljer sig från de – Kvalitetsuppgiften är amerikanska och asiatiska på fortfarande ganska väl lämpad många sätt. för människor. Maski– När det gäller ner som man försöker fackföreningar exem­ använda verkar kunna pelvis. Elon Musk täcka den ena eller andra kämpar med de tyska aspekten men har svå­fackföreningarna just righet att lägga ihop allt nu. Lycka till med det! till en bild som säger att ­skrattar Anders Norberg. Jesper Wigardt nåt trots allt är fel. NORTHVOLT

NORTHVOLT

TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER Det får inte hända att batterier av låg kvalitet produceras. Sam­ sung förlorade minst 50 miljarder kronor på att produktionen av dess mobil Note 7 avbröts eftersom litiumjonbatterierna kunde börja brinna. – Här krävs uppmärksamma och engagerade människor. Men samtidigt inte för nervösa, sammanfattar Anders Norberg. Kommer inte de här engagerade människorna snart att ersättas av AI? – Automatiseringen går vidare. Men titta på Teslas erfarenheter när de försökte få upp produktionen av Model 3 genom att automatisera för mycket. Det var just automatiserad kvalitetskontroll som blev flaskhalsen i produktionen. Den gick för sakta, och var inte bra nog. Hur går det med Northvolts rekrytering? – Det är en väldigt het och attraktiv arbetsgivare för tillfället. På en vecka får de tusentals ansökningar och anställer kanske

15–20 för att bygga upp inför starten i Skellefteå och andra ställen, säger Anders Norberg. Jobbet på Northvolt blir en utmärkt merit med tanke på de europeiska gigafabriker som kommer att ploppa upp allt­ eftersom. – Den som får erfarenheter tidigt på Northvolt kan nog söka sig andra jobb därefter och begära en ganska hyfsad månadslön. Vårt behov av litiumjonbatterier för mobiler och motorverktyg har fram till nu tillgodosetts av en handfull mindre cellfabriker i Asien. Så för att starta produktionen rekryterar Northvolt och andra europeiska gigafabriker asiatiska batteri-gurus till sin produktionsledning. Även asiatiska maskinoperatörer rekryteras. – De som varit inne i verksamheten förut är väldigt attraktiva. Det är ont om dem. Och det behövs många. I Teslas gigafabrik i Nevada, kunde partnern Panasonic dra igång produktionen genom att ta med sig 700 erfarna operatörer

och konsulter från Japan. Northvolt måste däremot starta sin produktion nästan från scratch. Träningen får ske på pilotlinan i Västerås. Av de 3 000 som Northvolt rekryterar till Ett just nu är tre fjärdedelar maskinoperatörer. De asiatiska rekryteringarna kommer att kunna leda arbetet och fungera som mentorer i den första produktionslinan. I Skellefteå pågår med andra ord en ny arbetskraftsinvandring. Asiater som rekryteras till en stor tillverkningsindustri i Sverige – det skulle känts bakvänt för några år sedan. Ortsborna kan anmäla sig som ”buddies” till nyinflyttade främlingar – deras barn kan ta en playdate. Under uppbyggnadsfasen av en fabrik av det här slaget kommer det att finnas mycket att lösa och justera. – Tyska forskningsinstitutet Fraunhofer räknar med att det krävs femtio procent mer arbetskraft under uppstart än vad man behöver senare i löpande produktion, säger Anders Norberg.

Det ska dock inte behöva vara ett problem för a­ rbetstryggheten. När en vacker dag den andra linan startas kan den rekrytera en färsk kull arbetsledare från den första linan – och asiater som vill kan flytta hem. – Den som kommer in som vanlig maskinoperatör på den första linjen kanske blir en arbetsledare på andra eller tredje. Den som är intresserad av miljön och känner för den här sortens arbetsuppgifter – den har en lysande framtid. – Företag upptäcker duglighet och kompetens. Det är nog inte uteslutet att någon som egentligen bara kanske har gymnasial fordonsutbildning i botten med viss fortbildning även får jobba med ingenjörsliknande uppgifter. – Northvolt kommer s­ narare att få kämpa för att behålla duktig personal. De kommer att få bra bud från hela Europa. Världens bäst betalda maskin­ operatörer? JAN TÅNGRING jan@etn.se

Utvecklingsverktyg på en och samma plats Tusentals verktyg från hundratals pålitliga tillverkare

mouser.se/dev-tools Development tools-workbench-210x148mm-se.indd 1

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

19.05.21 11:38

19


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

Mattias Engström Anders Weiland

A

tt spå hur lång tid det är kvar tills bussen ­kommer till hållplatsen, att synkronisera undertexter med video i strömmande media och att implementera objektdetektering som är robust över olika ljusförhållanden. Det är några av de uppgifter som svenska ­elektronikkonsulter har löst med hjälp av AI och maskininlärning. I en marknadsundersökning som en av dem, Attentec, gjorde förra våren, angav 29 procent

BITSIM NOW

PHILIP NYSTRÖMER

Elektroniktidningen har pratat med fyra elektronikkonsulter om läget inom artificiell intelligens och maskininlärning. Det är verktyg som de plockar fram allt oftare.

Anders Sivard

Björn Folkstedt

av de svarande att de använde artificiell intelligens (AI) i sin verksamhet och ytterligare 26 procent att de planerade att göra det. Och 61 procent av dem hade använt en partner i utvecklingen. Så här finns uppenbarligen en marknad för konsulter. Elektroniktidningen har pratat med några av dem. Vi valde några namn bland de som satt ett kryss under rubriken ”AI och maskininlärning” i vår konsultguide (etn.se/konsult).

Objektigenkänning signerad Bitsim Now med indata från en vanlig ­kamera förstärkt med en ir-sensor för bättre resultat över olika ljusförhållanden. Datasetet är från FLIR.

Spaningar från AI-konsulter Data, mer data och gamla data i nytt ljus Den nya AI-vågen kräver data. Använd de du har, samla mer, eller omtolka det du har.

Det går inte att undvika att bli påverkad. AI och ML har fått tillverkare att börja titta på sina egna produkter i ett helt nytt ljus. Kan den få fler funktioner? Kan jag höja effektiviteten eller kvaliteten, förenkla den, bygga den billigare? – Man börjar mer och mer reflektera över om det går att lära sig något från sin produkt, säger Mattias Engström på Syncore. Han ger exemplet preventivt underhåll. Konceptet skulle kunna användas mer. Fler produkter skulle kunna hitta korrelationer mellan data om hur produkterna används för att förutse fel eller när reservdelar behövs. Kollegan Attentec har gjort flera implementationer av förebyggande underhåll. – Det är nåt som verkligen lönar sig – bra pang per peng, konstaterar företagets vice vd Anders Weiland.

20

Många projekt är inte offentliga. Men ett namn som ­Attentec kan nämna är Carbax som tillverkar en central komponent i vindkraftverk – en kolborste. Nu kan den få sin livslängd predikterad baserat på bland annat temperatur, luftfuktighet, spänningsfall och motstånd, i en lösning framtagen med hjälp av Attentec. Den innebär bland annat att service av vindkraftverken kan sparas tills den verkligen behövs. NYC K E L N T I L L D E N NYA AI-vågens verktyg är att du har data. Du kan rentav vilja utrusta din produkt med datainsamling även innan du vet vad du ska ha den till. – Det kan vara ett självända­ mål för att förbereda sig för framtida möjligheter, säger ­Mattias Engström. Att få tag på träningsdata är en de stora utmaningar som bolagen i Attentecs enkät räknade upp. Inom IoT samlar du lyckligt­vis typiskt redan in data. – Det kan inom flera branscher snabbt handla om stora data-

mängder, säger Anders Weiland på Attentec. Dessa data har du antagligen ett intresse av att sätta under AIförstoringsglaset. – Det följer nästan naturligt med IoT att det tjänar på att kompletteras med AI och ML. Mattias Engström på Syncore har ett tips om dataströmmar: du kanske kan hämta dem ur andra sensorer än dem du använder idag. – Du kan byta en dyr sensor mot en billig som mäter något helt annat, säger Mattias Engström. D E T B E R O R PÅ en underfundig möjlighet som AI ibland kan erbjuda – att sensorer av ett slag kan ge fram information av ett helt annat slag. Sensorn kan mäta något som korrelerar med det du vill veta och sedan kan en AI-modell tränas att avkoda detta. Samma tänkande kan öppna möjligheten att mäta saker som du överhuvudtaget inte kunnat

mäta tidigare, exempelvis eftersom ingen rimlig sensor klarat av driftsmiljön. Mattias Engström exemplifierar med en endimensionell radarsignal. – Den innehåller mycket data och den är svårtolkad. Men det går att undersöka om det finns korrelationer genom att träna upp ett klassificeringssystem. Det kan lära sig dra slutsatser. Han berättar om ett enkelt experiment Syncore gjorde med en radar monterad pekandes rakt uppåt under en stol. Radardata fick träna upp en modell. – Den kunde se om personen satt upprätt eller framåtlutad, och kompressionen i dynorna. Korrelationer kan finnas i sen­ sordata om man letar efter dem, säger Mattias Engström. Det kan också vara värt att titta ett varv till på de dataströmmar du redan har. De kanske redan korrelerar med mer ­information om omgivningen än den de egentligen mäter, och som du också kan ha nytta av. ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

AI kompletterar klassisk bildanalys Den vanligaste AI-tillämpningen i Attentecs marknads­ undersökning var bildanalys vilket är en specialitet hos kollegan Bitsim Now.

Där finns en intern bildbehandlingsgrupp på fem personer med kompetens inom både klassisk bildbehandling och maskininlärning. – Vi tror att det fortfarande kommer att finnas behov av både-och, säger Anders Sivard, affärsutvecklingschef. – Vi ser det som en kraftfull metod som kompletterar. Bägge har fördelar och nackdelar.

Han berättar att Bitsim Now ser ett växande intresse för bildanalys och räknar upp några projekt de gjort: att identifiera nanopartiklar i prover för att exempelvis hitta virus, förbättrad upplösning för elektronmikroskop, och att söka defekta enheter i en tillverkningsprocess. – I det sistnämnda ersatte vi traditionell bildbehandling med machine learning. Det gav väldigt gott resultat, säger Anders Sivard. D E N A L L R A F Ö R S TA tillämpningen 2018 blev dock ett misslyckande. Det var ett system för automatisk

igenkänning av fotgängare och cyklister. Det som skulle utvärderas var skillnaden mellan att exekvera systemet på server mot att göra det lokalt på en ARMprocessor eller FPGA. – Vi var kanske för tidigt ute. Utvecklingsverktygen var omogna, och svåra att använda och få bra resultat ifrån. – Det skedde dessutom snabba förändringar där helt nya utvecklingsverktyg och miljöer ersatte ganska plötsligt de gamla som vi använde. Anders Sivard tror att ett stort steg i utvecklingen kommer att tas när det går att göra AI-bild-

analysen lokalt i ändnoderna. Det är ett spår som Bitsim Now jobbar på. Företaget är starkt inom FPGA-plattformar. S YN CO R E säger detsamma, och pekar på att allt större ­modeller för djup maskininlärning ­håller på att bli ­möjliga att köra i ­mindre inbyggda system. – Den utvecklingen syns. Mobilerna har redan AI-acceleratorer. Inbyggnadsprocessorer för industriella tillämpningar kommer att följa efter, säger ­Mattias Engström.

GRAPHCORE

Det finns utmaningar Det finns områden där AI är overkill. Och områden där du kanske inte bör lita på AI. Dessutom verkar kompetens vara en bristvara.

Brittiska Graphcore fångar kompletta gigantiska neuronnät på färgglada bilder. Många noder och kanter blir det.

FAKTA

Artificiell intelligens – i all korthet Det här är vad man vanligen syftar på när man använder begreppen. Artificiell intelligens är datorprogram som beter sig smart. Det brukade gälla schackdatorer. Men en dator blev världsmästare i schack långt innan den kunde känna igen en katt på bild, och det är det – vad vi snarare skulle kalla perception än intelligens – som är det nya smarta. Det kallas mönster­igenkänning. Algoritmer som gör mönster­ igenkänning skapas automatiskt genom att önskade in- och utdata presenteras för en algoritm som steg för steg konstruerar en funktion som försöker generalisera från exemplen. Denna process kallas maskininlärning, eller träning. Det som tränas är artificiella neuronnät (ANN). De är strukturellt inspirerade av biologiska hjärnor. Matematiskt är ett ANN en viktad riktad graf där den grundläggande operationen är att beräkna skalärprodukten av indata och vikter till varje nod. Den produkten är maximal när mönstret av vikter matchar indata. Nätet är skiktat. Det sker en sorts hierarkisk mönstermatchning där utdata från ett skikt bildar ett nytt mönster för nästa skikt att matcha.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

Utdata från varje skikt bottnas till min- och maxvärden. Om inte annat för att nätet annars bara skulle beräkna en tråkig linjär funktion. Tänk på maxvärdet som en signal om att nodens vikter matchade indatavärdet. Att träna ett ANN är att trimma vikterna att minimera summan av felen på träningsdata med en metod som heter backpropagation. En modell är ett tränat ANN. Artificiella neuronnät fick en nytändning på 10-talet när gigantiska neuronnät började ge mycket goda resultat, mycket på grund av kraftfullare hårdvara. Det finns mycket trial-and-error i den beräkningstunga träningen. Även nätets topologi avgörs experimentellt, liksom parametrar för backpropagationalgoritmen och vilken aktiveringsfunktion som ska användas för avrundningen. Klassisk maskininlärning syftar på statistiska och numeriska metoder. De är fortfarande aktuella bland annat för att de är mer transparenta och kräver mycket mindre datorresurser att utveckla och använda.

Syncore har gjort flera implementeringar inom kritiska system, bland annat funktionssäkra styrsystem för industrimaskiner och flera säkerhetskritiska system för flyg. Här är det på plats med en varning. – Det är viktigt att förstå gränserna för systemen, säger Mattias Engström. Artificiella neuronnät är svarta lådor. Du vet hur ett tränat nät klassar dina träningsdata, men det är viktigt att de är representativa för dina skarpa data. – Så länge du stannar inom rätt område kan det vara ok. Men så fort du får en störning får du en felbedömning av läget. F E L M Å S T E K U N N A hanteras på ett förutsägbart sätt. Här kan neuronnät bara användas med skyddsnät. – Det är uppenbart när det handlar om en självkörande bil, säger Mattias Engström. Björn Folkstedt på enmanskonsulten Contechity vill slå ett slag för klassisk dataanalys. Den kan underskattas. – AI har definitivt en plats och jag är övertygad om att vi bara sett början. Men generellt kan

många företag komma väldigt långt genom att bara samla data lite mer systematiskt än vad man gör idag och analysera datat med betydligt enklare metoder än AI. – I den meningen har många företag en lång väg att gå innan AI är det som gör den stora skillnaden. B I L D A N A LYS är ett flaggskepp inom den nya vågen av AI och för Bitsim Now är det f­ ortfarande det område där det är tydligast moget. – Att applicera AI inom andra applikationer tycker vi fortfarande är i en tidig fas. Inom andra applikationsområden verkar det ofta finnas problem med att få tillgång till tillräckligt bra data att träna nätverken med, säger Anders Sivard. Konsulterna berättar att de håller sig uppdaterade i utvecklingen med interna projekt, webinarier, kontakter med forskningsvärlden. O C H R E K RY T E R I N G ? Nja, där finns en utmaning, enligt Attentec. Efterfrågan på AI-lösningar är visserligen god, men tillgången på personal erfaren i IoT och AI kan vara en hämmande faktor. – Det tycker jag man hör från flera aktörer i branschen, säger Anders Weiland.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

21


TEMA:  DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

Kondensatorer Därför är de alltid en problemkomponent Av Graham Maggs, Mouser Electronics Graham Maggs är europeisk marknadschef på Mouser, med mer än 30 års

erfarenhet av chefsroller både i Europa och globalt. Han är ansvarig för att lyfta Mousers varumärke och profil inom EMEA. Han arbetar också med företagets leverantörer och att bygga ett marknadsteam för dessa. Innan han började på Mouser år 2010 hade han ett antal chefsroller på Bourns.

U

nder mer än 20 år har efterfrågan på kondensatorer vuxit exponentiellt. Det gäller särskilt för MLCC, keramiska flerlagerskondensatorer. Räknat i antal tillverkas det flera biljoner per år (1012). Siffran ger en idé om storleken på marknaden och gör det begripligt varför det så ofta uppstår leveransproblem med just MLCC. När marknaden ökar är det alltid MLCC som är den första komponenten det blir brist på och som en konsekvens ökar ledtiderna. Varför händer det här om vi kan förutse att efterfrågan kommer att vara hög?

EX

R TA T

Tillväxt Fordonsbranschen och telekomindustrin slukar hela tiden större volymer av MLCC. Det handlar om 5G-utrustning, mobiltelefoner, elektriska fordon och självkörande fordon som alla är beroende av dessa kondensatorer. De större kondensatortillverkarna såg det ständigt ökande behovet och byggde ut sin produktionskapacitet med mer fabriksyta och nya maskiner. Men efterfrågan år 2019 blev oväntat svag. En konsekvens av det blev att de drog ned produktionstakten och minskade personalstyrkan. Utmaningen för dem nu är att hitta personer med rätt kompetens som de kan anställa. Detta har lett till att kapaR E P citeten inte kunnat skalas upp så snabbt som önskat. Till detta kommer alla de problem som pandemin medfört.

IKEL

22

En balansgång Eftersom kondensatorer tillverkas i så stora volymer är det en delikat balansgång mellan tillgång och efterfrågan. En minimal ökning eller minskning motsvarar miljontals komponenter. Om man betänker de volymer vi diskuterar här inser man snabbt att det är svårt att förutsäga efterfrågan och planera produktionen. Om vi dessutom adderar socioekonomiska faktorer som en global pandemi är det lätt att inse hur lätt den delikata balansen kan rubbas. Om vi specifikt tittar på innevarande år har många fabriker för tillverkningen av kondensatorer varit tvungna glesa ut skiften för att åstadkomma social distansering. Produktionsnivåerna har också påverkats i och med att delar av personalen varit tvungna att iso-

lera sig. Resultatet av det här syns i hela den globala försörjningskedjan. Vad betyder det här för 2021? Det är nu som det är viktigt att ha en pålitlig distributionspartner. Någon som har ett välfyllt lager och som kan bidra till stabilitet. Mouser fokuserar på att erbjuda komponenter som kan levereras samma dag som beställningen kommer in. Det har aldrig varit viktigare att köpa från en auktoriserad distributör. Oberoende av om man som kund köper via webben eller via någon av våra representanter har vi professionella medarbetare och procedurer som garanterar en effektiv leveranskedja fri från förfalskade komponenter eller produkter från gråzoner. n

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


Är du medlem i

?

SER, Sveriges Elektro- Data- och IT-ingenjörer, är intresseförening för yrkesverksamma. SER arrangerar digitala studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. SER är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. I SER-Kanalen hittar du som medlem aktuella digitala events samt digitalt arkiv för inspelat material. SER-partners är: • SWEDSOFT, en förening för företag och organisationer inom programvaruutveckling. SWEDSOFT har digitala seminarier och konferenser i aktuella ämnen. • EUREL, Convention of National Associations of Electrical Engineers of Europe. Bli medlem i SER: ser.se/medlemskap/bli-medlem/. I medlemskapet ingår medlemstidningen Elteknik, Elektroniktidningen samt Nordisk Energi. Läs mer på ser.se.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

23


Av Roman Wolf, Rutronik Roman Wolf började

på Rutronik år 2007. Till en början gjorde han prognoser, men sedan 2011 är han ansvarig för att optimera processer och lösningar för leveranskedjan.

50 000 enheter. Normalt ligger de på rulle. Matematiken är enkel, ju större förpackning desto lägre blir hanteringskostnad. Om företaget till exempel beställer 40 000 chipmotstånd varje månad istället för 10 000 varje vecka minskar hanteringskostnaden till en fjärdedel. ÄV E N O M L AG E R N I VÅ N ökar är värdet på komponenterna så lågt att det normalt inte är relevant. Med åtgärder som dessa har R ­ utronik gjort det möjligt att drastiskt reducera antalet leveranser för många kunder vars årliga volymer ligger på många miljarder komponenter. Alternativt har antalet leveranser varit konstant trots att volymerna ökat. Om den viktigaste aspekten är ett lågt lagervärde finns det möjlighet att skapa ett mellanlager nära produktionen. Komponen-

Genom att beställa större kvantiteter av komponenter– istället för att beställa färre men oftare – går det att kraftigt minska hanteringskostnaderna. Metoden passar särskilt bra för komponenter som bara kostar några ören.

24

IKEL

åra kunder beställde över 71 miljarder standardkomponenter under förra året. För majoriteten av dessa är det viktigt att sätta de enorma volymerna i relation till priset som ofta är mindre än en krona, i vissa fall bara några ören. Dessa komponenter kallas ofta C-parts, efter engelskans ”cent”. För att kunna spara pengar på dessa är det viktigare att titta på inköpsprocessen än komponentpriset. Låt oss anta att en verksamhet behöver 40 000 chipmotstånd varje månad. För att minimera lagerhållningen går det iväg en beställning på 10 000 stycken varje vecka. Det innebär att man fyra gånger per månad behöver packa upp komponenterna, kontrollera leveranssedlarna, lägga in komponenterna i lagerprogrammet och sedan lägga in dem på lagret. Som vi kan se förorsakar komponenter som kostar några tiotals kronor en process som kostar minst lika mycket, om inte mer. Potentialen att kapa kostnader i hanteringen är mycket högre än genom de årliga prisförhandlingarna. För att minska hanteringskostnaden är leveransvolymerna och förpackningsstorlekarna två effektiva optimeringsverktyg. Många standardkomponenter finns tillgängliga i förpackningar med 5 000 till

PE R

R TA T

Effektiv logistik för komponenter som kostar några ören V

EX

TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

’’ ”Logistik är mycket mer än att bara beställa rätt komponenter vid rätt tidpunkt och få dem levererade till rätt plats.”

terna är redo, kan hämtas när de behövs och faktureras först därefter. För att göra inköpsprocessen så effektiv som möjligt digitaliserade Rutronik den för många år sedan. Det gäller hela kedjan från beställning via prognos och leveransbesked till fakturan. Förutom standardiserade filformat som EDIFACT, VDA eller SAP IDOC kan Rutronik hantera andra format som Excel och textfiler. Därmed kan nästan alla kunder dra nytta av att utbyta datafiler och därmed även möjligheten att automatisera inköpsprocessen. En biprodukt är dessutom ökad kvalitet i data. Det här är sant både för normala inköpsprocesser där man skickar iväg en order, liksom för orderbekräftelser som är ett resultat av rullande, långsiktiga efterfrågeprognoser. Det senare bidrar också signifikant till att säkra leveranserna eftersom distributören har en bättre inblick i kundens framtida behov och därmed på ett bättre sätt kan planera för det. Det gäller särskilt när ledtiderna ökar vilket kan bero på extremt väder, en pandemi eller att efterfrågan helt enkelt ökar vilket i sin tur resulterar i allokering, något som inträffade år 2018. Logistik är mycket mer än att bara beställa rätt komponenter vid rätt tidpunkt och få dem levererade till rätt plats. Det är också ett viktigt verktyg för kostnadsstrukturen och prestanda. För C-komponenter är effektiva leveransprocesser en nyckel till att hålla logistik- och hanteringskostnaderna så låga som möjligt även om volymerna ökar. Det är därför en skräddarsydd och smart leveransstrategi är viktigare än ett system med just-in-timeleveranser. n

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

25


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

Navigera genom

26

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

bristen på halvledare E

Rippeleffekt Bristen på komponenter har inte bara stora konsekvenser för industrier som förbrukar halvledare, utan även för dem som förbrukar andra elektroniska komponenter. Några produkter som OEM:er och kontraktstillverkare har svårt att få tag på är dioder, likrik-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

David Stein har titeln vice president för hantering av globala leverantörer på Digi-Key Electronics. Företaget är en av världens största fullservicedistributörer med över 11,8 miljoner produkter i portföljen från mer än 1700 tillverkare. Över 2,6 miljoner av finns på lager.

EX

tare, MOSFET:ar, IGBT, olika analoga Detta i kombination med en stor PE R komponenter, styrkretsar, procesmängd nyintroducerade produksorer, sensorer samt logik, både ter och konstruktioner gjorde att standard och avancerad. företaget börja fylla lagret redan Fordons- och lastbilstillverkare i början av 2020. Likaså började arbetar till exempel för fullt för att företaget att planera order fram till hitta komponenter som de behöver slutet av 2022 – allt för att ge leveranför att kunna bygga allt mer avancerade och törerna så mycket insyn i det framtida behouppkopplade bilar och lastbilar. vet som möjligt. Likaså kan tillverkare av maskiner för proTill detta kommer att Digi-Key hela tiden duktion av exempelvis passivt, förbindning är i kontakt med sina leverantörer och kunoch elektromekanik inte få tag på de halv­ der, har långsiktiga relationer med viktiga ledare som behövs för att tillverka fler maski- tillverkare och har investerat i betydande ner. Det betyder i sin tur att de nämnda pro- lager för att kunna hjälpa sina kunder oavduktportföljerna också hamnar under press. sett om kapacitetsbrist uppstår nu eller i Den pågående komponent- och kapaci- framtiden. På samma gång kan kunder som tetsbristen kommer sannolikt att fortsätta är öppna, och tydligt prognostiserar sitt under 2021 och in i 2022. Det är många le- produktbehov, hjälpa leverantörskedjan verantörer som anger att de inte kan ta fler nedströms så att den får fram nödvändiga beställningar. Även de som så smått har volymer för att kunna stödja deras tillverk­börjat öka sin produktionskapacitet har va- ningsbehov. rit tvungna att anpassa den för att försöka Där det går bör dessutom ODM:er och möta efterfrågan på ett så optimalt sätt som OEM:er se till att godkänna flera leverantörer ­möjligt. av så kallade commodity-produkter. Denna typ av produkter har i allmänhet drabbats Distributörer tar ansvar hårdast vid tidigare tillfällen då elektronik­ Den goda nyheten är att vissa distributörer industrin hamnat i bristsituationer. Att ha – som Digi-Key – kunnat förutsäga denna flera möjliga leverantörer på BOM-listan brist i god tid. Företaget följer konstruktions- hjälper i ett inköpsperspektiv. verksamheten globalt och noterade en ökad Slutligen kan konstateras att kunderna ­aktivitet under andra halvan av 2019. bör se till att samarbeta med företag som investerar i lager och ser produkten som finns till hands som en tillgång inte en skuld. Det är viktigt att samarbeta med en distributör som kan hantera toppar i sina prognoser. Digi-Key har även utvecklat en serie digitala lösningar som hjälper kunderna att integrera teknik och att anamma en digital strategi för snabbare kommunikation och bättre användning av data för planering och upphandling. Det finns tre robusta digitala lösningar inklusive API (Application Programming Interface), EDI (Electronic Data Interchange) och punchout – allt för att hjälpa kunderna att effektivisera och förbättra arbetssättet genom automatisering. Det finns information om detta på nätet under namnet ”Demystifying Digital Transformation for Procurement eBook”. n

R TA T

Efterfråga utan motstycke Situation började redan för cirka 18–24 månader sedan. Då drog en stor mängd konstruktionsprojekt i gång i olika branscher, däribland inom fordon, konsumentelektronik, datorer, industriell automatisering och 5G. Dessvärre stoppades alla aktiviteter av coronavirusets framfart, först som ett lokalt utbrott för att sedan utvecklas till en global pandemi. Under den första halvan av 2020 byttes konstruktions- och supportfokus, för att stötta den medicinska industrin. Nu har den ursprungliga konstruktionsaktiviteten – den som startade redan 2019 – återupptagits, och faktiskt ökat. Det har skapat en ännu högre efterfrågan på halvledare än tidigare. Detta i kombination med lägre lagernivåer hos leverantörer och distributörer ligger bakom olika typer av bristsituationer och att leverantörernas ledtider nått rekordnivåer. Samtidigt fortsätter störningarna på regional nivå på grund av faktorer som brist på fraktcontainrar i Asien och andra logistiska utmaningar, social distansering och karantän­åtgärder. Sedan november förra året har råvaror som mangan, antimon, volfram och ferro­ vanadium påverkats av leveransproblem och högre fraktkostnader. Till detta kommer att hamnar i Europa och USA inte längre hinner med att lossa containrar i den takt de brukar. Den ökade spridningen av covid-19 har inneburit hälso- och säkerhetsåtgärder med minskad personal i hamnarna, vilket i sin tur innebär att många containerfartyg ligger för ankare i flera dagar innan de kan nå hamnen. Händelsen i mars, när jättefartyget Ever ­Given blockerade Suezkanalen, har förvärrat situationen ytterligare och skapat en rippeleffekt i den globala handeln.

Av David Stein, Digi-Key Electronics

IKEL

fterfrågan på halvledare har närmast exploderat under det senaste fem till sju månaderna när många industrier behöver allt större volymer. Den uppskruvade efterfrågan har lett till rejäla besvär i försörjningskedjorna, vilket skapat brist på halvledare.

27


TEMA: DISTRIBUTION, UTBILDNING OCH KONSULTER

R TA T

EX

Leveranskedjan i stadigt grepp under pandemins tvära kast M PE R

IKEL

an kan lugnt säga att de senaste 15 månaderna har varit en unik tid för de flesta, var och en på sitt sätt. Inom marknaden för elektroniska komponenter har vi upplevt omvälvningar av ett slag som ingen någonsin skulle ha kunnat föreställa sig. Det är lätt att vara efterklok, men branschens inköpare har lärt sig mycket som de idag önskar att de redan hade känt till. Än är det inte försent att dra generella lärdomar från hur leveranskedjorna hanterades under de snabba förändringarna som skedde på marknaden.

SHUT TERSTOCK

Vad vi trodde vi visste När den globala pandemin bröt ut blev den första reaktionen att lägga hela industrigrenar i malpåse. OEM:er och CEM:er (originaltillverkare och kontraktstillverkare) tog paus eller drog ner på produktionen för att de trodde att lockdowns skulle resultera i annullerade beställningar och minskad efterfrågan på komponenter. Samtidigt skiftade halvledarindustrin över sitt fokus från traditionella marknader till medicinsk utrustning och konsumentprodukter, där det förväntades en närmast exponentiell tillväxt. De breda marknaderna ställdes sist i kön och leverantörskedjorna växlade till att producera för medicinsektorn där det vårdades patienter och räddades liv. Att möta denna nya efterfrågan ledde

Av Simon Meadmore och Lee Turner, Farnell Simon Meadmore har arbetat på Farnell sedan 2004. Idag har han

globalt ansvar för områdena förbindning, passivt och elektromekanik med strategiskt ansvar kring både leverantörer och produkter. Innan Farnell var han fem år på settopboxtillverkaren Pace Micro. Under nio år var han verksam inom en mindre kontraktstillverkare.

Lee Turner är global strategichef på Farnell inom områdena halvledare och kortdatorer. Han har jobbat på Farnell sedan 2016. Han ansvarar även för att ge kunder och leverantörer åtkomst till Avnets ekosystem. Innan Farnell arbetade han 21 år på Future Electronics.

till oväntade störningar bortom tillverkares och leverantörers egen kontroll: minskad flygfraktskapacitet, upp till tio gånger högre pris på containertransport och svårigheter att transportera komponenter till och med inom enskilda länder under deras regionala lockdowns. När pandemin svepte över världen var den allmänna uppfattningen att det skulle ske en avmattning på den traditionella halvledarmarknaden vilket i sin tur skulle resultera i ett överskott av komponenter som inte skulle ha någonstans att ta vägen. Vad vi inte visste Eftersom ett skeende av denna magnitud var något helt nytt så var det omöjligt att för-

Några branscher gick i ide. När de vaknade var deras komponenter borta.

28

utspå vad det skulle leda till både på kort och lång sikt. Majoriteten av den industrialiserade världen instruerades att stanna hemma. Detta ledde till en ny våg av ”massdigitalisering”. Det uppstod snabbt en efterfrågan på teknik för distansarbete och hemunderhållning. Det ledde i sin tur till ökad efterfrågan på god nätuppkoppling vilket ökade trycket på leverantörer av 5G och tillhörande infrastruktur. Marknadens inledande osäkerhet grundades delvis i antagandet att pandemin skulle vara ett relativt kortvarigt problem. Osäkerheten ersattes senare av insikten att pandemin istället var ”det nya normala” – ett utdraget förlopp – mot vilken det faktiskt gick att planera. Hundratusentals företag lyckades anpassa sig till att ha personal baserad i hemmet. Detta ökade aktiviteten på marknaden, som kunde göra comeback med nyvunnet självförtroende. Restlagret av komponenter sögs upp av de som tillverkade avancerad teknik för hemarbete. Osäkerheten ersattes av marknader som lyckades hålla sig flytande eller till och med expandera och av en optimism på en nivå som inte setts på tre, fyra år. Inget av detta hade på något sätt kunnat förutspås. Intels vd Bob Swan sammanfattade sektorns behov av nytänkande: ”Vi har fått bevittna något som vi troligen kommer att minnas som en rentav historisk omställning till distansarbete och digitala tjänster. Detta över alla linjer, inklusive medicin, utbildning, myndighetsutövning, underhållning, med mera.” Han trodde att användningen av di-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


SHUT TERSTOCK

Hemarbete och medicinteknik exploderade och lade beslag på komponenterna.

gitala tjänster skulle fortsätta öka eftersom ”kreativiteten hos en armé av hemarbetare hade satts i rullning”. BNP sjunker, marknaden växer Utvecklingen på halvledarmarknaden brukar normalt följa BNP. Men trots att pandemin skapade ett massivt globalt fall i BNP, växte halvledarmarknaden med 5,4 procent under 2020. Framtiden ser lovande ut med marknadsprognoser som tyder på tillväxt, och inte bara inom halvledare. Marknaden för testoch mätutrustning spås globalt växa årligen med 3,7 procent under de kommande fem åren och nå ett värde på över 30 miljarder USD fram till 2026, enligt en rapport från ­Research and Markets. En annan studie från Technavio spår att passiva komponenter 2024 kommer att ha vuxit med nästan 12 miljarder USD. MarketWatch uppskattar att den globala marknaden för kortdatorer (SBC) kommer att växa med minst tolv procent under de kommande sex åren. Det här är imponerande siffror och ett eko av tillväxten på en halvledarmarknad som för första gången brutit sig loss från sitt mönster att följa global BNP i spåren. Tillväxten ser hälsosammare ut än på många år med halvledarleverantörer som fortsätter mata en ny växande kundbas. Branschexperter tror nu att det inte kommer att gå tillbaka till det tidigare status quo. Verklighetens leveranskedjor För att ge en motbild till denna kanske överraskande optimism och expansion (efter månader av osäkerhet och spänningar på marknaden) så är verkligheten den att det kvarstår betydande utmaningar i försörjningskedjan. Allteftersom traditionella halvledarkunder återaktiverat sin produktion har de upptäckt att deras nyckelkomponenter

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

inte ligger kvar där snällt och väntar på deras beställningar. Bilindustri och tillverkningsindustri upptäcker att de måste tävla mot halvledarleverantörernas nya mer lönsamma kunder på marknader som dessutom växer. De har mer än väl kompenserat för sin eventuella nedgång i efterfrågan på komponenter i början av pandemin. BBC kallade det för en ”perfekt storm av brist på chips”, som förvärrades av att vissa telekomföretag tömde lagren när de hamstrade genom att placera stora förebyggande order under pandemin. Vad vi lärt oss Utan tvivel blev den globala bristen på elektroniska komponenter en väckarklocka för både bransch och myndigheter. Det kloka i att vara beroende av leverantörer på andra sidan jordklotet hade ifrågasatts redan tidigare. Man förväntar sig idag inget större steg bort från Taiwan och Kina som komponentleverantörer, men vissa länder, som USA, undersöker hur de ska kunna öka sin egen inhemska tillverkningskapacitet med målet att kunna komplettera nuvarande resurser och erbjuda ett skydd om ytterligare kriser drabbar externa försörjningskedjor. Utöver att diversifiera sina källor både vad gäller regioner och återförsäljare, kan komponentinköpare i framtiden undvika liknande kriser genom att ändra några grundläggande strategier, som att se till att alltid ha inköpsorder tecknade i förväg för sina viktigaste komponenter. Om möjligt från ­alternativa källor. På samma sätt har branschen nu lärt sig hur viktigt det är att kunna säkra alla punkter på inköpslistan, för att eliminera risken att bli sittandes med ett dyrt lager som inte kan användas bara för att det saknas en viss komponent. Ett sätt att göra detta är att beställa 80 procent av de komponenter som krävs från broadline-distributörer, och sedan se till

att hålla sig uppdaterad om leveransstatus upp till tre månader i förväg. Därefter erbjuder vissa distributörer (high-service) möjligheten att fylla på ordern allteftersom den slutliga volymen stabiliseras, med garantier för att kritiska komponenter kan levereras från lager redan nästa dag. Köpare bör noggrant undersöka samtliga länkar i försörjningskedjan för att säkerställa att de administreras effektivt, samt fingranska sina avtal med tillverkare och distributörer för att säkerställa att de ger maximalt skydd under kris. Slutligen – och kanske viktigast av allt – bör man aldrig anta att komponenter kommer att ligga kvar och vänta på en under perioder av minskad efterfrågan. Nya stora marknader kan plötsligt dyka upp och ta över. Slutsats Covid-19-pandemin accelererade digitaliseringstrenden på ett sätt som i grunden permanent förändrade halvledarmarknaden. Det låg inte i Farnells makt att förutse dessa marknadsförändringar, men företagets övergripande struktur och dess policy att investera kraftigt i lagertillgänglighet har gjort det möjligt för Farnells kunder att mildra många av de oförutsedda bekymren. Farnell har fler komponenter i sina globala lager än någonsin. Därmed har kunderna under pandemin haft bättre tillgång till komponenter som kunnat skickas från Storbritannien till Europa och Amerika på tre till fyra dagar. Eftersom Farnell är fullt auktoriserad och ”franchiserad” har kunderna kunnat lita på att alla leveranser består av äkta originalkomponenter. Extra trygghet garanterades av att det som Farnell kan erbjuda från en och samma källa, måste andra distributörer dela upp separat – en unik online-offline-tjänst som kombinerar traditionell försäljning med en branschledande digital plattform. n

29


NYAPRODUKTER

Ny IoT-plattform på spännande byggstenar n SVENSKÄTTAD Ericssonspråket Erlang och den bevisat korrekta ­australiska mikrokärnan Sel4 – det är två av beståndsdelarna i nyzeeländska Kry10:s operativsystem för IoT.

Nästa gång du planerar en IoT-produkt kanske du vill överväga att använda Kry10 som plattform? Bolaget Kry10 har varit aktivt sedan mars 2017, men det finns ännu ingen riktig produktrelease av Kry10. Statusen är att den testas hos pilotkunder. Ingen egentlig marknadsföring har startat. – Jag har flugit under radarn hittills. Kul att se en artikel! Det kan faktiskt vara den första riktiga artikeln om vad vi sysslar med här, säger grundaren Boyd Multerer, som har en bakgrund på Microsoft. E N I OT - P L AT T F O R M ska vara robust och motståndskraftig mot cyberintrång. Därför är Kry10 baserad på Sel4, en matematiskt bevisat korrekt mikrokärna från australiska forskningsinstitutet Nicta. Kry10 blev nyligen medlem i Sel4-stiftelsen – det var så Elektroniktidningen blev

medveten om plattformens existens. Programspråket Erlang är svensk teknik som skapades på Ericsson för robusta skalbara effektiva telefonnät. Närmare bestämt använder Kry10 en virtuell maskin för Erlang kal�lad Beam. – Den är skräddarsydd för litet fotavtryck och annat, och är faktiskt perfekt för inbyggda system. Här handlar allt om upptid och felåterhämtning. Beam kör appar som användaren skriver i ett språk kallat Elixir. Det liknar på många sätt Erlang, men har just nu ett starkare ekosystem för tillämpningsområdet. Elixir är liksom Erlang ett funktionellt språk, vilket betyder att det är enkelt att utveckla i och att utvecklaren får halvautomatiskt stöd för kodkorrekthet genom att kompilatorn kan stoppa många potentiella buggar. Operativsystemet Kry10 är komplext, med bland annat stöd för multipla trådar och parallellism med cachekoherens. Det är inte avsett för styrkretsar utan för mer komplexa tillämpningar på approcessorer med MMU och annat bra operativsystemsstöd.

Plattformen Kry10 ska på sikt även omfatta egen hårdvara. Boyd Multerer pekar på sidokanalsattackerna Meltdown och Spectre som demonstrationer av att det finns en gräns för vad ens den mest omsorgsfullt cybersäkrade mjukvara kan skydda sig mot. ÄV E N M E D E L I X I R och Sel4 som grund, lovar inte Boyd Multerer att appar som körs på Kry10 är 100 procent buggfria och cybersäkra. Men han törs lova att cyberattacker i stor utsträckning kommer att kunna detekteras och att framgångsrika attacker på en app inte kan sprida sig till andra appar. Det sistnämnda backas upp av något som Sel4 kallar ”application isolation policies” och som gör att det går att köra varje app på varsin virtuell dator, utan att fördenskull kräva komplett virtualisering med en hypervisor. D E T F Ö R S T N Ä M N D A – övervakning och omstarter av trådar vid behov – knycks ur Erlangmotorn som lärde sig konsten när det en gång i tiden hanterade avbrutna telefonsamtal. Appar skrivs av användaren i Elixir. Själva operativsystemet

med drivrutiner skrivs i C och Rust. På plattformen finns också programvara för utrullning, övervakning och underhåll av större system av upp till miljontals IoT-noder. Vad gäller när Kry10 kommer att vara allmänt tillgänglig säger Boyd Multerer att det kommer att dröja ”ännu ett tag” men att du hemskt gärna får höra av dig om du har ett intressant projekt och är sugen på att leka lite grand med Kry10plattformen. Under de kommande månaderna kommer Kry10 att presentera nyheter om sjösatta system, om projekt med externa utvecklare och annat. Boyd Multerer kommer från Seattle, men det är ingen slump att han och Kry10 hamnat på Nya Zeeland. Han flyttade hit för att vara nära Australien, där Sel4 utvecklas på forsknings­ institutet Nicta. – Jag flyttade hit för några år sedan. Av många skäl, men närheten till Sel4 var en. Nu kan jag prata med gruppen i samma tidszon. Dessutom rekryterar jag en egen grupp därifrån nu. JAN TÅNGRING jan@etn.se

En FPGA-baserad systemkrets för lokala beslut n PROGRAMMERBAR LOGIK De tre modeller av systemkretsen Versal som Xilinx hittills lanserat är tänkta för datacenter och nätverksprodukter inklusive 5G. Nu kommer Versal Edge AI, en modell för inbyggda system som ska kunna ta beslut på egen hand, det som ofta kallas Edge.

– Den har tio gånger högre prestanda än Zynq och fyra gånger mer än en GPU. Det ska enligt Xilinx räcka till självkörning på nivå tre, där en Versal Edge AI kan ersätta tre Zynq-kretsar. Tilläggas kan att den stödjer ISO 26262. ­Andra tänkbara tillämpningar är intelligenta kameror, drönare, kollaborativa robotar och medicintekniska produkter.

– Det som skiljer Edge från IoT är att Edge gör autonoma beslut, man behöver inte skicka upp data till molnet. Sen växer Edge tre gånger snabbare än molnet och kommer att vara värt 65 miljarder dollar år 2025, säger Rehan Tahir på Xilinx. Versal Edge AI kan ses som en Zynq ­Ultrascale+ MPSoC på steroider. Zynq är ­Xilinx systemkrets med Armkärnor och hårda block för olika funktioner som behöver accelereras.

FA M I L J E N F I N N S I S J U ­M O D E L L E R från knappt 10 Tops till över 400 Tops när den räknar med fyrabitars heltal (INT4). Spannet avspeglas i effektförbrukningen som går från några watt till 100 W. De tre varianter som drar över 25 W behöver aktiv kylning. Alla modeller har dubbla Arm A72-kärnor och dubbla Arm R5F för realtidsuppgifter. Minnet går från 95 Mbyte till 575 Mbyte och antalet uppslagstabeller från 20k till 521k. Det finns upp till 32 stycken transceivrar

30

på 32 Gbit/s. De första proverna kommer om ett år och utvecklingskort under andra halvåret 2022, men Xilinx har släppt dokumentationen och utvecklingsverktygen kommer under hösten. Det handlar om Vivado för hård­ varuutvecklare och Vitis liksom Vitis AI för mjukvaruutvecklare. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


NYAPRODUKTER

Flying probe för stora kort

Nordic släpper en första PMIC n EFFEKTHANTERING Norska Nordic Semiconductor har släppt en första fristående effekthanteringskrets, så kallad PMIC. Företaget hävdar att konstruktionen bygger på erfarenheten från att integrera energihantering i de egna välkända systemkretsarna för trådlös kommunikation.

Nordic Semiconductor har tagit ytterligare ett steg mot sitt mål: att leverera allt inom IoTkonstruktion. Det gör företaget genom att introducera en första PMIC, kallad nPM1100. Det handlar om en 2,075 × 2,075 mm WLCSP (wafer level chip scale package) konstruerad för att komplettera företagets systemkretsar i de två serierna nRF52 och nRF53. Samtidigt

menar företaget att den nya effekthanteringskretsen mycket väl kan användas som en generisk PMIC i ett stort antal andra til�lämpningar. kompakt, vilket enligt Nordic gör den speciellt lämpad att användas i avancerade wearables, anslutna medicinska produkter samt and­ ra tillämpningar där utrymmet är knappt. Den har två utgångar, och kan konfigureras som buckregulator och för att ladda batteri. Den integrerade linjära batteriladdaren är konstruerad för litiumjon- och litiumpolymerbatterier och stöder cellkemier med en nominell spänning på 3,6 och 3,7 V. Den har inbyggt termiskt skydd och stöder tre KRETSEN ÄR EXTREMT

olika laddningslägen – automatiskt, konstant ström eller konstant spänning. Den maximala laddströmmen ställs in med motstånd och kan regleras från 20 mA till 400 mA. D E N N E D KO N V E R T E R A N D E regulatorn kan leverera 1,8V, 2,1V, 2,7V eller 3,0V, och som mest 150 mA. Den har så kallad mjuk uppstart och kan automatiskt gå mellan hysteres och PWM. Effektverkningsgraden kan nå 92 procent, trots att enheten inte upptar mer än 27 mm2 med alla passiva komponenter inräknade. Provexemplar av nPM1100 finns att få. Likaså finns ett tillgängligt utvecklingspaket kallat nPM1100 Evaluation Kit.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Tuffing som vet sin plats n NAVIGERING Nederländska Xsens släpper två nya moduler i sin MTi600-serie för tröghetsnavigering. Båda siktar på en plats i industrin och är utvecklade för tuffa miljöer.

När Xsens lanserade MTi600-serien för precis två år sedan presenterades den som en serie minimala tröghetsnavigeringsmoduler – Inertial Navigation System (INS) – som i realtid ger position, hastighet och riktning med hög precision. Enheterna inkluderar handplockade accelerometrar, gyron och magneto­ metrar samt egenutvecklade algoritmer för sensorfusion. Nu adderar företaget ytter­ ligare två moduler till serien: MTi-670G och MTi-630R. MTi-670G är en GNSS/INSmodul som integrerar u-blox GNSS-mottagare ZED F9. Modulen har en absolut positioneringsnoggrannhet som är bättre än ±1 meter. Den har stöd

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

för Xbus liksom standardproto­ kollen NMEA och CAN. M T I - 6 3 0 R är en extra tålig version av den tidigare AHRS-modul med nästan samma namn, MTi-630. AHRS står för Attitude and Heading Reference System – modulen är således ett kursreferenssystem men utan integrerad satellitmottagare. Likt det mindre tåliga syskonet mäter den vridning längs x- och y-axeln (roll/pitch) med en noggrannhet på ±0,2 grader samt riktning med ±1 grader.

De två nykomlingarna kommer kapslade i en aluminiumkåpa som uppfyller IP68 som är 40,9 × 56,5 × 36,8 mm. De är mycket vibrations- och ståttåliga. Båda stöds av MT Software Suite, som är Xsens mjukvara för utvecklare. De finns att få i provexemplar. GNSS står för Global Navigation Satellite System och är ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem, bland annat GPS. ANNA WENNBERG

n KORTTEST Testare med flygande prober har ofta en begränsning i hur stora kort de kan testa. Italienska Seica lanserar en modell som klarar upp till 810x675 cm.

Seica tillhör pionjärerna på området men har sedan 2007 en egen lösning på testning med flying probe. Korten ställs på hög kant istället för att de ligger ned, som är det vanliga. Att ha dem stående minskar problemet med vibrationer och att korten sviktar av sin tyngd vilket medför att de behöver extra stöd undertill, vilket i sin tur begränsar var som går att proba på undersidan. D E N NYA M O D E L L E N med det udda namnet Pilot V8 XL Next> klarar kort upp till 810x675 cm. Företaget lyfter också fram att en tjocklek på 7 mm och en vikt på närmare 7 kilo inte är något problem. T E S TA R E N har lika många prober på vardera sidan, fyra plus fyra. Det innebär dock inte att man är begränsad till åtta testpunkter. Det går att montera olika typer av fixturer på huvudena med upp till tio kontaktpunkter vardera. Tekniken kan användas för att exempelvis göra boundary scan, programmering av flashminnen eller helt enkelt snabba upp testningen.

PER HENRICSSON per@etn.se

anna@etn.se

31


NYAPRODUKTER

Analoga neuroner ännu effektivare n NEURONNÄTSKRETS Andra generationen av amerikanska Mythics analoga neuronnätskrets skalar ner prestanda och strömförbrukning.

Kretsen är avsedd för edge-AI. Prestandan är 25 teraops på tre watt, medan föregångaren M1108 levererade 35 teraops på fyra watt. Det är några gånger effektivare än digitala neuronnätskretsar. Mythic kallar sin krets M1076 för en AMP (Analog Matrix Processor). Den erbjuds liksom föregångaren inte bara som enstaka krets utan också monterad på PCIe M.2 – och PCIe-kort – sexton stycken exemplar per kort – summa 400 Tops på 75 watt. Videoanalys, maskin­ seende, autonoma drönare och övervakningskameror är några möjliga tillämpningsområden. Här är en annan idé som företaget föreslår: posture detection, det vill säga att titta på människor på video och avbilda dem som streckgubbar. Det kan vara intressant för fitnesstillämpningar. Provexemplar ska finnas i juli. Kretsen gör matrismultiplicering. Matrisens vikter lagras i flashminne. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

Skräddarsydd mekanik för elektronikprodukter.

www.blomdahls.com

32

Lyssnar efter utryckningsfordon n IDENTIFIERING Det går att höja säkerheten i trafiken genom att låta ett system med en mikrofon och tillhörande algoritmer lyssna efter sirener. Då kan föraren få en varning även om utryckningsfordonet inte kan uppfattas av någon annan av bilens sensorer. Lösningen kommer från tyska Infineon.

Infineons system kan identifiera sirener från olika utryckningsfordon så att föraren får en tidig varning. Det ska fungera för alla typer av blåljusfordon i alla världsdelar. Systemet baseras på Infineons mikromekaniska mikrofoner i Xensiv-familjen och algoritmer från Reality AI som körs på en av Infineons styrkretsar i Aurix-familjen.

Dagens förarstödssystem förlitar sig på kameror, radar, lidar och ultraljud som kartlägger omgivningen runt fordonet. Men faror som är dolda av andra fordon eller som kommer från korsande gator går inte att upptäcka.

M I K R O F O N E N Xensiv IM67D130A har ett utökat temperaturområde som sträcker sig från –40 °C till +105 °C. Distorsionen (THD) är låg samtidigt som den tål höga ljud (AOP) – upp till 130 dB SPL – utan att bottna vilket gör den

lämplig för uppgiften. Därmed går det att klassificera ljud även om bakgrundnivån är hög eller det blåser mycket, vilket även det förorsakar starka ljud. Lösningen skulle även kunna användas för att avgöra skicket på vägen eller upptäcka missljud i bilen. Styrkretsen som processar ljudsignalerna kommer från Aurix TC3x-familjen som finns med en till sex kärnor och upp till 16 Mbyte flash plus funktionell säkerhet upp till ASIL-D enligt ISO26262 2018 plus cybersäkerhet enligt Evita. PER HENRICSSON per@etn.se

Svensk testlösning för batterier n BATTERITEST För ett halvår sedan lanserade Göteborgsföretaget Wireflow en testlösning för kretskort som i huvudsak baserad på produkter från NI. Nu släpps nästa variant som är avsedd för batteritest.

– Det är all vår testexpertis som kokat ned under alla år vi arbetat med NI. Vi har paketerat det på ett sätt som gör det enkelt att använda, förklarade Niclas Dahlgren på Wireflow för Elektroniktidningen i december 2020. Då lanserades ”Wireflow Test Framework” för test och programmering av kretskort. Nu kommer nästa variant kal�lad ”WireFlow Battery Test & Measurement Framework” för test och mätningar på batterier

och batterisystem. Ramverket bygger på verktyg som Teststand och Labview från NI och Wats från norska Virinco. Hårdvarukomponenterna har valts för att vara enkla att integrera med programvaran. Förutom NI:s produkter ingår även Wireflows egenutvecklade kort. Det gäller WF 3168 och WF 3169 som är I/O-moduler för cellmonitorering och balansering. Dessutom ingår realtidsprogramvaran Valand som används för konfiguration och exekvering av batterimätningar. Lösningen kan användas för att skapa testsystem både för produktutveckling och produktion: • Cell-karakterisering genom långtidstestning av enskilda celler

• Snabb utveckling av BMS-prototyper (Battery Management System) • Cykel-testning av batteripack för att verifiera funktion och prestanda • Programmering, test och laddning av batteripack i produktion. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


NYAPRODUKTER

Snabb och precis ADC-familj n REALTIDSSTYRNING Texas Instruments lanserar en ny familj med åtta snabba ADomvandlare i SAR-arkitektur. Högre dynamik, lägre latens och lägre effektförbrukning än alternativen är detaljer som företaget lockar med.

ADC3660-familjen består av åtta AD-omvandlare med 14-, 16- och 18-bitars upplösning och samplingshastigheter från 10 MSa/s upp till 125 MSa/s. Enligt TI ingår här industrins snabbaste AD-omvandlare med 18-bitar. Siktet är inställt på realtidsstyrning i industrisystem. Den snabb datainsamling i kombination med hög precision gör omvandlarna som klippta och skurna för tillämpningen, menar TI. Dessutom har omvandlarna väldigt låg effektförbrukning, upp till 65 procent lägre än alternativen menar företaget. Den nya ADC-familjen påstås ha upp till 80 procent lägre latens än alternativa kretsar vid samma hastighet. Ta exempelvis familje­ medlemmen ADC3664 med

14 bitar, 125 MSa/s och dubbla kanaler som enligt TI erbjuder systemkonstruktören en möjlighet att nå en ADC-latens om 8 ns. ADC3683, som utnämnts till industrins snabbaste 18-bitare, samplar med 65 MSa/s. Den har ett signal-brusförhållande (SNR) om 84,2 dB och en brusspektraltäthet på –160dBFS/ Hz vilket bäddar för mycket bra brusprestanda i smalbandiga tillämpningar. I batteridrivna tillämpningar, såsom exempelvis GPS-mottagare eller handhållna enheter, menar TI att ADC3541 är ett intressant alternativ. Omvandlaren har 14 bitar och 10 MSa/s, men drar enbart 36 mW. Sju av de åtta familjemedlemmarna finns i att köpa kapslade i WQFN (5 × 5 mm). Den åttonde medlemmen, nyss nämnda ADC3541, finns i prover medan produktionen väntas dra igång under årets fjärde kvartal. Utvecklingsmoduler finns att köpa för 249 US-dollar. ANNA WENNBERG anna@etn.se

IAR stöder Pico Pi n UTVECKLINGS­ PLATTFORM IAR i Uppsala stöder den brittiska styrkretsen Pi Pico i senaste versionen av sin populära utvecklingsplattform Embedded Workbench.

IAR är en av Sveriges mest namnkunniga leverantörer av utvecklingsverktyg för inbyggda system baserade på styrkretsar. Pi Pico är en Cortex M0+-styrkrets utvecklad av den brittiska Raspberrystiftelsen – samma organisation som ligger bakom det populära, för att inte säga folkkära, Cortex A-baserade Linuxkortet Raspberry Pi. Det som IAR Embedded Workbench för Arm nu stöder är Raspberrystiftelsens eget fyradollarskort på Picokretsen. Kortet används för experiment, utveckling och för att ta fram prototyper. KO R T E T A N VÄ N D E R första generationens Pico Pi, som heter RP2040 och består av en Cortex-M0+-dubbelkärna med 264 kbyte internt RAM och stöd för upp till 16 Mbyte off-chip Flash. Det har

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21

anslutningar för I2C, SPI, Pio (Programmable I/O). Eben Upton på Raspberrystiftelsen meddelar att han ser IAR:s stöd som en milstolpe. Han hävdar att RP2040 sett ett snabbt upptag sedan den lanserades i januari men att det är extra spännande att nu se den stödjas av ”high-quality professional development tools” från IAR. I A R : S T E K N I KC H E F Anders Holmberg beskriver Raspberry Pi Pico som en unik och engagerande plattform för kreativitet och innovation. Kortet är till för experiment och prototyper, men det fina med stödet från IAR är att det erbjuder en väg att direkt gå vidare till ett professionellt arbetsflöde. Det är IAR:s beskrivning. Embedded Workbench innehåller hela paketet av utvecklingsverktyg från kodtäckningsanalys, kompilatorer och debuggers till steg-för-stegkörning, stackvisualisering och kodradskopplad loggning av strömförbrukning.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

33


NYAPRODUKTER

Stabil kraft i flera modeller n KRAFT Kraftspecialisten XP Power har släppt en serie DC/DC-aggregat för höga utspänningar, som mest upp till 6 kV. De är små, levererar 5 W och kommer i 18 olika modeller.

Serien, kallad HRC05, kommer med positiva eller negativa utgångar programmerbara från 0V–350V upp till 0V–6 000V. Den nominella inspänningen är 24V, med ett driftintervall från 22V till 30V. Det XP Power pekar ut som speciellt är den låga linje- och lastregleringen, under 0,01 procent, och rippelprestanda, under 0,01 procent, som ger korrekt och tillförlitlig högspänning under långvarig användning. i en 65 × 33 × 14 mm metallkåpa som är internt jordad. De är alla godkända enligt IEC/UL/CSA/EN-standarder (62368-1, 61010-1) och har UKCA- och CE-märkning, enligt globala direktiv och lagar. Temperaturområdet för drift sträcker sig från –40 °C till +70 °C, utan strömreduktion över intervallet. Efter att enheterna värmts upp i 30 minuter är stabiliteten 100 ppm över 8 timmar. De kommer med tre års garanti och finns att köpa direkt från XP Power och från godkända globala och regionala distributörer. E N H E T E R N A RYM S

ANNA WENNBERG anna@etn.se

Kompakt modul för insamling av data n DATAINSAMLING Analog Devices har lanserat en modul för insamling av data. Den samplar 16-bitar med 15 MSa/s och kommer i det välkända µModulekonceptet, med ursprung i Linear Technology.

Modulen, ADAQ23875, är tänkt att underlätta för utvecklare av datainsamlingssystem där hög noggrannhet krävs. Här ingår en 16-bitars ADomvandlare med SAR-arkitektur, en referens­ buffer och en lågbrusig fullt differentiell drivare. Omvandlaren samplar 15 MSa/s. Den kommer kapslad i en CSP som är 9 × 9 mm, vilket enligt Analog Devices innebär att den upptar fyra gånger mindre yta än motsvarande lösning i diskreta komponenter. På den lilla ytan ryms även exempelvis passiva komponenter som minimerar felkällor som är temperaturberoende. A N A LO G D E V I C E S M E N A R att modulen är som klippt och skuren för digitalisering av snabba transienta signaler i tillämpningar för kraftanalys. Likaså nämner företaget en hel rad andra intressanta tillämpningar, exempelvis testsystem, ultraljudsmätare och olika typer av utrustning för medicinsk avbildning. Modulen kallad ADAQ23875 finns att köpa i ­volym. Den kostar 27,55 dollar styck vid köp

34

om 1000 enheter. Syskonen ADAQ23876 och ADAQ23878 finns i provexemplar. Den förstnämnda kommer i volym i augusti och säljs då för 32,55 dollar styck vid köp om 1000, medan ADAQ23878 som är en 18-bitarsversion kommer i volym i september och säljs då för 39,55 dollar styck vid köp om 1000. ANNA WENNBERG anna@etn.se

De första Arm V9kärnorna n VERSIONSBYTE Nu släpps de första tre cpu-mikroarkitekturerna stämplade Arm V9. Välj om du vill höja prestanda eller sänka strömförbrukningen.

Den första april meddelade brittiska Arm att det efter tio år med version 8 av sin cpuarkitektur var dags att låta nästa ­generation byta namn till version 9. Nu släpper företaget sina första Armv9cpu:er: Cortex X2, A710 och A510. X 2 T I L L H Ö R topprestanda­ famil­jen. Den ska ha typiskt 16 procent högre prestanda än föregångaren X1, om den tillverkas i samma process och har samma klockfrekvens. Instruktioner för maskininlärning ska dubblera prestandan. Cortex A710 är på samma sätt 10 procent snabbare än den Cortex A78 den efterträder. Den ska alternativt kunna vara lika snabb på 30 procent mindre effekt. Och precis som X2 är den dubbelt så snabb på maskininlärning. A 7 8 KO M B I N E R A S gärna med grafikkärnan Mali G78 på samma systemkrets. A710 får en ny parhäst kallad G710. Det nya ekipaget är 15 procent energi­effektivare. Cortex A510 efterträder nuvarande Cortex A55. Den är 35 procent snabbare eller 20 procent energieffektivare. Och den har tre gånger snabbare instruktioner för maskininlärning. De nya kärnorna ska kunna finnas i mobiltelefoner redan nästa år.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/21


Svensk Elektronik I världsklass, först in i framtiden! ÅRSMÖTE – Svensk Elektronik

International Distribution of Electronics Association – IDEA

Föreningens årsmöte den 3 juni genomfördes som planerat. Förutom de obligatoriska delarna fick medlemmarna ta del av Teknikföretagens konjunkturanalys, där vi bland annat fick höra Lena Hagman insiktsfullt bedöma en begränsad inflationsrisk framöver och att Sveriges ekonomi klarat Corona-pandemin relativt väl jämfört med övriga världen. Professor Jerker Delsing rapporterade att EU planerar satsa 7,2 miljarder Euro de närmaste sju åren på nyckelteknologier riktat mot vår bransch.

Den 9 juni genomförde IDEA ett digitalt seminarium som behandlade läget för halvledarindustrin i världen. Eventet var välbesökt av Svensk Elektroniks medlemmar. Bristen på halvledarkomponenter har väl inte undgått någon som behöver elektronik i sina produkter. Detta leder till långa ledtider och förändrad prisbild. Svensk Elektronik är medlem i IDEA, och tack vare det så får våra medlemmar regelbundna rapporter kvartalsvis publicerade på medlemssidorna på www.svenskelektronik.se. Där får man en god bild på statistik för order och faktureringsläget med avseende på halvledarkomponenter i Europa.

Elektronikmässan Elektronik i Stockholm 2022 Svensk Elektronik och Easyfairs lanserar elektronikmässan Elektronik i Stockholm den 6–7 april 2022 på Kistamässan i ett unikt samarbete. En e erlängtad möjlighet för branschen att nätverka, inspireras och göra affärer. Elektronikmässan som är Sveriges viktigaste mötesplats för elektronikbranschen, kommer nu till Stockholm. Mässan som tidigare arrangerats i Göteborg och är en uppskattad och välbesökt mötesplats i Västsverige. Då det planerade eventet i Göteborg har flyttats fram till 2023, så ser vi nu fram emot att istället mötas i Stockholm! Elektronikmässan Elektronik i Stock-

holm, är en två-dagarsmässa, för hela elektronikbranschen. På denna mötesplats kommer uppdateringar lanseras kring allt från elektronikproduktion, komponenter och material till embedded technology, IoT och cybersäkerhet. Här kommer kunder och leverantörer att förenas från hela elektronikbranschen i en inspirerande miljö präglad av framåtanda och innovationer i framkant. Parallellt kommer även Advanced Engineering gå av stapeln i samma mässhall. För mer info och boka utställningsyta, www.elektronikmassansthlm.se Medlemmar i Svensk Elektronik erhåller 15% rabatt på monterhyran.

Kurser i Smartare elektronikhandboken 2.0 Under våren har vi hållit kurser digitalt månadsvis. Nu ser vi över möjligheterna att hålla fysiska kurser under hösten. Vem har nytta av denna kurs? Denna kurs passar dig som o a kommer i kontakt med elektronik. Din roll kan t.ex. vara; utvecklare, tillverkare, kvalitetsansvarig, inköpare, produktledning etc.

Oavsett om du har lång eller kort erfarenhet av branschen, så har du mycket att hämta här. På kursen går vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och bilagor. Kursen leds av Mats Andersson och Maria Månsson, Svensk Elektronik och är kostnadsfri för föreningens medlemmar. Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

Se till att bli medlem och ta del av våra förmåner – tillsammans skapar vi förutsättningar!

KALENDARIUM 13 september 2021 Summit/Stora Elektronikdagen, Lindholmen, Göteborg.

6–7 april 2022 Elektronik i Stockholm, Kistamässan. svenskelektronik.se/ kalendarium

Summit/Stora Elektronikdagen i Göteborg Tillsammans med det strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem, avser vi genomföra Summit/ Stora elektronikdagen i Lindholmen, Göteborg den 13 september i år. Vi arbetar nu på ett intressant program med aktuella ämnen för branschen. Eventet kommer att vara ett hybridevent. Det innebär att så många som läget tillåter är välkomna fysiskt till denna dag och resten av oss har möjligheten att delta digitalt. Markera gärna i din kalender redan nu.

Svensk Elektronik önskar dig en skön sommar!

Peter Björkholm Svensk Elektronik


POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

DESIGN FOR POWER EFFICIENCY AND EMC COMPLIANCE As a leader in test and measurement, Rohde & Schwarz provides a large portfolio of solutions for development, optimization and debugging of power electronics. Choose from our broad range of ► Oscilloscopes ► Spectrum analyzers ► EMC test receivers ► Vector network analyzers ► Power supplies ► Power analyzers www.rohde-schwarz.com/ad/power-electronics


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.