Elektroniktidningen mars 2023

NANOPARTIKLAR:

Miljardprojektet som ska få fart på digitaliseringen

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

TEMA: EDGE & INTERNET OF THINGS

Det Vinnovafinansierade projektet Avancerad Digitalisering startade så sent som 2021 med ambitionen att digitalisera både industri och samhälle. /14–15

IMSYS: Allt om

Utges av Elektroniktidningen

Sverige AB

adress: Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö

telefon: 0734-17 10 99 www.etn.se

bankgiro: 5456-3127

redaktion:

Jan Tångring (ansv. utg.)

Per Henricsson

medverkar i detta nummer: Lennart Bonnevier

grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, typa jocke.flink@typa.se

annonser: Anne-Charlotte Lantz, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se

prenumeration:

webb: www.etn.se/pren

e-post: pren@etn.se

Jan Tångring

Bevakar inbyggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Per Henricsson

Bevakar test & mät, rf och kommunikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Anne-Charlotte Lantz

Ansvarar för sälj- och marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99

© Elektroniktidningen 2023

upplaga: 13 000 ex.

Allt material lagras elektroniskt.

issn 1102-7495

Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingenjörers Riksförening, www.ser.se

Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete.

omslagsbild: Shutterstock

4 Impact Innovation Nästa innovationssatsning med start 2024 får färre men större program.

6 Trio i tryckt elektronik De svenska uppstartsföretagen Epishine, Ligna och Ynvisible har tagit fram en demonstrator som mäter koldioxidnivå, temperatur och relativ luftfuktighet.

12

Silicon Eurocluster

Det ser ut som ytterligare ett EU-projekt för små och medelstora företag men

Silicon Eurocluster har ett enklare ansökningsförfarande och inget krav på samarbete över landsgränserna.

24

EXPERT: Sensorintelligens i nätverkskanten

Enligt Ulf Seijmer på AKKR8 är det en bra idé stämma i bäcken och optimera för strömförbrukning långt ute i sensornäten. Han ger exempel.

26

EXPERT: TI vill bygga din AI

Med TI Edge AI Academy går utvecklingen av en AI-modell för Edge-AIprocessorer som en dans. Den som för dig i dansen är Manisha Agrawal på Texas Instruments.

28

EXPERT: Göra eller köpa kod eller både-och

Du behöver varken utveckla all din egen mjukvara eller leja ut den på tredjepart – du kan blanda. Robin Schubert på Baselabs berättar om inköpsstrategier för mjukvara.

’’Programmen ska bidra till systemförändring för att uppnå samhällseffekter, med tydligare fokus på till exempel fossilfrihet, giftfri cirkulär ekonomi och digital omställning som understödjer klimatomställningen samt ökad kunskap och strategiska satsningar för stärkt internationell samverkan både inom EU och globalt.

Ur uppdraget från Klimatoch näringsdepartementet

Därför har Smartare elektroniksystem satt igång ett nytt agendaarbete för att belysa branschens fundamentala roll för att lösa framtidens utmaningar för allt från energi till elektrifiering och digitalisering av samhället. Till sin hjälp har man anlitat forskningsinstitutet Rise som tillsammans med industrirepresentanter i hela värdekedjan kommer att undersöka vilka satsningar som krävs för att uppnå internationell konkurrenskraft och excellens.

– Från och med idag är det dags att börja agera för alla som är här, att lägga all tid på att fundera på de stora utmaningarna och vad vi kan bidra med, vilka skulle jag kunna kroka arm med för att göra större skillnad med tillsammans.

Tänk på att det är vår största satsning under det här decenniet men det vore häftigt att ändå se det som såddpengar för vad man vill åstadkomma på sikt.

Det sade Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson när Impact Innovation officiellt sjösattes på Fotografiska Museet i Stockholm den 7 mars.

DE NYA PROGRAMMEN drivs

förutom av Vinnova även av Energimyndigheten och Formas. Ursprungligen gick de under namnet SIP 2.0 (Strategiska innovationsprogram 2.0). De nya programmen startar nästa år parallellt med att de befintliga fasas ut.

”De nya programmen ska i högre utsträckning adressera områden med bred samhällsrelevans för att säkerställa större systemeffekter. De ska tydligt bidra till global konkurrenskraft genom omställning för hållbar

KRAFTSAMLING inför nästa innovationsprogram

När de strategiska innovationsprogrammen drog igång för tio år sedan pekades elektroniken ut som ett av 17 områden som var viktiga för svensk industri. Nu pågår arbetet inför nästa upplaga kallad Impact Innovation som kommer att få färre men samtidigt större program.

utveckling och ha en tydligt uttalad riktning (det vill säga mål eller så kallade missions).” skriver Vinnova på sin hemsida om Impact Innovation.

Uppdraget från Klimat- och näringsdepartementet kom den 8 oktober 2021 och arbetet startade strax därefter. Den 6 februari i år gav Vinnova klartecken till 23 projekt som ska ta fram förslag på nya program till den 19 oktober. Värt att notera är att även de som sökte och inte

fick finansiering kan skriva ihop förslag och skicka in. Dessutom är det troligt att det precis som förra gången blir så att olika grupper går samman för att öka sina chanser.

Vilka tre till fem projekt som beviljas finansiering blir klart under första kvartalet 2024.

Det är mycket pengar som står på spel. Den offentliga finansieringen för dagens 17 innovationsprogram för åren 2013 till 2029 är i storleksordningen 8 miljarder

kronor. För Smartare elektroniksystem har det handlat om drygt 40 miljoner kronor per år bortsett från uppstartsfasen och det avslutande året då det är mindre.

Hur mycket det blir denna gång är inte sagt men rimligt att anta är att det blir minst lika mycket med tanke på att Vinnova betecknar Impact Innovation som ”Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet”.

För att stärka sin position gentemot de 23 projekt som fått

finansiering och för att ta fram förslag till programmet har Smartare elektroniksystem gett Rise i uppdrag att ta fram en rapport som ska visa på branschens värde för svenskt näringsliv.

– De strömningar som finns i EU och nationellt innebär att det blir ett fåtal övergripande områden och där måste vi visa på elektronikens viktiga roll som möjliggörare. Tekniken ”under skalet” utvecklas med rasande fart och det krävs både sprint och långdistans-satsningar för att Sverige ska kunna bibehålla sin tätposition. Det här arbetet gör att vi tydligare kommer att kunna jacka in i något av programförslagen, säger Anna Wibom som är programchef på Smartare elektroniksystem.

Även om arbetet liknar det som gjordes inför det förra innovationsprogrammet, med kartläggningar och intervjuer med företrädare från branschen, finns betydligt mer material att utgå ifrån denna gång.

Bland annat uppdaterade Smartare elektroniksystem sin kartläggning av branschen så sent som i fjol plus att man också tagit fram en separat kartläggning av halvledarbranschen. Även Rise har tagit fram en rapport med anledning av EU:s Chips Act.

Det som framförallt behövs är att undersöka vad som förändrat sig under de

tio år som programmet löpt. Exempelvis har batterier till fordon och för energilagring vuxit från i princip ingenting till att vara på väg att bli en mångmiljardindustri i Sverige och strategiskt viktigt för fordonsindustrin.

Detsamma gäller för datacenter, ett område som vuxit snabbt sedan Facebook byggde sitt första i Luleå år 2011. De senaste årens brist på halvledarkomponenter har fått politikerna att önska sig mer lokal produktion, för tio år sedan var outsourcing och globalisering ledorden.

EU HAR OCKSÅ AMBITIONEN att bygga upp både kunnande kring och produktion av solceller, även det ett område som inte var hett för tio år sedan.

För att ta reda på vad elektronikbranschen önskar sig denna gång kommer Rise att genomföra 30 till 50 intervjuer med företag, forskare och andra aktörer i ekosystemet. De första pilotintervjuerna är redan genomförda.

Kanske adderas områden som batterier och solceller eller datacenter? Områden som vuxit sig stora sedan förra innovationsprogrammet startade.

Om det sen händer är en annan fråga, det kommer att styras av vad som kommer fram under resans gång.

– Vi får se vad intervjuerna ger, vi vill få reda på vad som saknas, vad industrin vill satsa på, vad utmaningarna är, säger Helena Wiberg som är affärsutvecklare på Rise.

Dessutom är tanken att genomföra öppna workshops på några olika platser kompletterade med digitala möten för att få in så mycket synpunkter som möjligt.

– Vi kommer exempelvis att bjuda in till en frukostworkshop den 20 april på Elektronikmässan i Göteborg. Det är dessa tillfällen som ger industrin möjligheter att påverka framtida satsningar inom området.

Resultaten ska sedan sammanfattas i en rapport som ska vara klar till sommaren. Förutom att Smartare elektroniksystem kan använda den i sitt arbete inför Impact Innovation är den också tänkt för beslutsfattare på olika myndigheter liksom forskningsfinansiärer.

PER HENRICSSON per@etn.se

Det största urvalet av halvledare och elektroniska komponenter i lager, redo att skickas™

De svenska uppstartsföretagen Epishine, Ligna och Ynvisible har tagit fram en demonstrator som mäter koldioxidnivå, temperatur och relativ luftfuktighet.

Enheten visades upp på Lopecmässan i München första veckan i mars.

Trio i tryckt elektronik övervakar luftkvaliteten

– Vi har byggt den för att visa vad man kan göra med komponenterna, sen var det kul att höra att några ville köpa den, säger Lignas vd John Söderström om reaktionerna på mässgolvet.

Företaget utvecklar en superkondensator baserad på skogsråvara och har tagit fram Ben, som systemet kallas, tillsammans med Ynvisible som utvecklar organiska displayer och Epishipe som bidrar med en solcell som skördar energi inomhus.

Det är första gången som de tre företagen, som ingår i det östgötska klustret kring tryckt elektronik, gör ett projekt ihop. Ynvisble och Epishine håller till i Linköping medan Ligna Energy

återfinns i Norrköping.

På mässan mätte sensorn koldioxidhalten en gång per minut medan temperaturen och den relativa luftfuktigheten mättes fyra gånger per minut. Displayen visar temperaturen och en varning tänds när koldioxidhalten blir för hög. Dessutom skickas värden via Bluetooth LE till en lämplig mottagare.

– I en verklig miljö kanske man skulle mäta fyra gånger i timman, på mässan var det kul att få snabba resultat när man blåste på den.

Systemet är byggt på ett konventionellt kretskort med systemkretsen NRF52832 från norska Nordic Semi, som även

innehåller en Bluetoothenhet.

Men det som drar mest ström är koldioxidsensorn från Delsboföretaget Senseair, den ligger på 140 mA under mätning. Sensorn för temperatur och relativ luftfuktighet kommer från amerikanska Sensirion.

Allt strömförsörjs av Epishines solcell som laddar upp Lignas superkondensator. Det finns inget batteri.

– Det räcker gott och väl för att klara mörka perioder genom att sänka mätningarna lite. Systemet är inte intrimmat för det, säger John Söderström.

Innan någon kan göra en produkt av systemet återstår en del arbete. Det handlar bland annat om livslängden.

– Vi håller på att trimma in vår

Nominera din kvinnliga förebild!

Elektronikmässan i Göteborg den 19–20 april kommer att uppmärksamma kvinnor i elektronikbranschen.

Arrangörerna vill därför ha ditt förslag på vem som är årets kvinnliga förebild.

– Mitt råd till kvinnor och unga tjejer som är nyfikna på branschen är att om du tycker teknik verkar kul, våga sök och gå över den tröskeln som kan kännas lite otäck med tekniska utbildningar. Det är en spännande bransch som utvecklas och breddas hela tiden! Det finns gott om jobb och enligt

min erfarenhet kan man växa och utvecklas, ha kul på jobbet och samtidigt påverka framtiden åt rätt håll.

Det säger branschprofilen Maria Månsson i en intervju som mässan publicerat för att puffa för satsningen på kvinnor i elektronikbranschen.

Maria Månsson har under sin långa karriär hunnit med att drivia eget företag, varit styrelseordförande i Svensk Elektronik och bidragit till att innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem blev till.

Hon är också en av initiativtagarna till

nya produktionslina för att öka livslängden. Vi siktar på tio år men om vi får fem till sju så är vi slagkraftiga. Det gäller bara att hitta applikationer som är rätt. Dessutom är det önskvärt att tillverka åtminstone solcellen och superkondensatorn i samma tryckprocess.

– Det finns ett överflöd av grejer vi vill bygga, men vi måste hitta det som är rätt för stunden. Vi bygger också för att lära oss och visar inte upp allt, säger John Söderström.

Den som missade Lopecmässan i München och är nyfiken på systemet kan se det på Stockholm Tech Show i Kista första veckan i maj.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Elektronikhandboken plus att hon under många år arbetade på konsultbolaget Prevas med produktutveckling och som Innovations- och forskningsdirektör.

– Jag har upplevt elektronikbranschen som en schysst bransch, jag har haft många underbara kollegor och kunder, och har blivit väldigt väl bemött!

PER HENRICSSON per@etn.se

Swegans GaN-fabrik klar till sommaren

Förberedelserna startade redan i höstas i samband med att Swegan tog in 12 miljoner euro. Nu meddelar företaget att bygget av fabriken för GaN-wafers blir klar till sommaren.

Swegans process kallas Quanfine och skapar ett galliumnitridlager på kiselkarbidskivor. Lagret är bara en tiondel så tjockt som hos konkurrenterna. Dessutom behövs inget mellanskikt (buffertlager) vilket ökar både högfrekvensprestanda, minskar

mängden defekter och förbättrar kylegenskaperna.

För kunderna innebär det högre verkningsgrad hos de färdiga komponenterna. En annan fördel med att göra lagret tunnare är att det går snabbare att tillverka skivorna vilket sänker kostnaden.

Kunderna finns främst bland företag inom mikrovågsvärlden, som vill tillverka mikrovågskretsar (MMIC) och transistorer för fasstyrd radar, satellitsystem och basstationer.

Hittills har Swegan saknat eget renrum och har därför inte

kunnat leverera några större volymer. Den nya fabriken ändrar på det, fullt utbyggd får den en kapacitet på 14 000 wafers per år. Maskinerna klarar både fyraoch sextumsskivor.

NY HANDBOK:

Cybersäkra IoT-produkter

Den 19 april på Elektronikmässan i Göteborg lanseras en ny handbok för framtagning cybersäkra IoTprodukter, den ska täcka produktens hela livscykel.

För ett par år sedan tog Innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem tillsammans med branschorganisationen Svensk Elektronik fram Elektronikhandboken som blivit en succé. Handboken ska hjälpa allt från utvecklare och inköpare till producerande företag att prata samma språk. Därmed går det att undvika missförstånd och höja kvaliteten på slutprodukterna.

Tillsammans med innovationsprogrammet IoT Sweden har Smartare Elektroniksystem och Svensk Elektronik byggt vidare på initiativet med en handbok för dem som är involverade i utvecklingen av IoT-produkter.

Gandalf är en MOCVD-reaktor som kan lägga tunna lager galliumnitrid på substrat av kiselkarbid. Den är utvecklad av Swegan och Linköpings universitet tillsammans med en reaktorleverantör.

Mitsubishi köper svenskt strömbrytarbolag

Brytare för högspänd likström har varit dyra komponenter tills Järfällabolaget Scibreak lanserade en lösning baserad på en kombination av kraftelektronik och mekanik.

Japanska Mitsubishi Electric köper nu bolaget för en okänd summa.

HVDC har länge varit en svensk paradgren där Hitachi för några år sedan tog över stafettpinnen från ABB. Tekniken används inte bara för långa sträckor på land för att minska förlusterna, den är också vanlig för att ansluta havsbaserad vindkraft.

Det är här som Mitsubishi ser

potential för Scibreaks teknik. Den kan bryta höga högspända DC-strömmar på några millisekunder. Lösningen fungerar också på AC-strömmar.

Trafikverket är en av de första kunderna och en brytare togs i drift utanför Katrineholm i somras. Den ska skydda strömförsörjningen till järnvägen mot fel.

Scibreak grundades 2014 och har rötter på KTH och ABB. Idag finns åtta anställda och bolaget omsatte 5,3 miljoner kronor år 2021.

Ingen köpeskilling uppges.

– Hotbilden har tyvärr ökat dramatiskt. Det är även en rad nya regelverk på gång. Så det krävs mycket av branschen för att kunna ta fram de lösningar som klarar den nya situationen, säger Maria Månsson på Smartare Elektroniksystem i ett pressmeddelande.

HANDBOKEN för cybersäkra IoT-produkter har tagits fram i samarbete med en arbetsgrupp med representanter från företag och organisationer som har bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Huvudskribent har varit John Lindström.

Målet med handboken är att ge handfasta råd, checklistor, standarder och metoder som kan läsas av såväl elektronik- och mjukvaruutvecklare som produktägare och beställare med flera.

PER HENRICSSON per@etn.se

Datakontakter

Phoenix Contact är din partner för tillförlitliga dataanslutningar Inom IIoT kommunicerar apparaterna i nätverket med varandra. För detta ändamål erbjuder Phoenix Contact en bred portfölj av kontakter för de idag vanligaste datagränssnitten och även framtida teknologier som SPE. Dessutom erbjuder vi er stöd med olika utmärkta design-in tjänster – från CAD-filer till vår varuprovservice.

Beställ ett gratisprov redan nu via phoenixcontact.com/leading-data-connectivity

Nevs avskedar nästan

alla i Trollhättan

Företaget säger upp 320 av 340 anställda. Motiveringen är att företaget hotas av konkurs. Så sent som i förra veckan pågick en försäljningsprocess som ledde till att vd fick lämna sin post.

Avskedandena kommer inte som en överraskning för de anställda, som säger sig ha levt under oro i flera år.

Redan 2021 minskades personalstyrkan med 289 personer från dåvarande 650 anställda.

– Det är nästan mer förvånande att de har hängt i så här länge, kommenterar fordonsforskaren Mikael Wickelgren till nyhetsbyrån TT.

Nevs presenterar åtgärden som att gå i viloläge. Mikael Wickelgren tror att det är slutet för Nevs.

– Jag skulle bli överraskad om någon skulle vilja hosta upp miljarderna som det skulle kosta att göra något med det på riktigt.

STEFAN TILK , Nevs vd fram till i förra veckan, delar inte den bilden.

– Hade vi inte haft Evergrande som ägare, som är svartlistade av investerare, så hade det inte varit några problem alls, sade han i förra veckan till SVT.

– Vi har en fantastisk affärsplan och vi har bra kunder med oss redan nu.

I förra veckan fick vd Stefan Tilk sparken som vd på grund av att han var oenig med den nuvarande kinesiska ägaren Evergrande om en pågående försäljningsprocess.

NEVS BILDADES ur Saabs konkursbo för 11 år sedan. Evergrande Group är ensam ägare sedan år 2020.

Nevs är mest känt för Sango,

Volvo startar inkubator för hållbar mobilitet

Om du arbetar inom hållbar mobilitet så kan det finnas plats för dig på Volvo Group Camp X i Göteborg där det nu öppnas ett nytt spår kallat Incubator.

Du ska befinna dig i ett tidigt utvecklingsskede och arbeta med att utveckla innovationer med fokus på hållbarhet, framför allt inom områdena elektromobilitet, självkörande fordon och digitala lösningar.

DESSA FEM har redan antagits till spåret:

• Radchat har teknik som möjliggör kommunikation mellan

radarenheter i syfte att nå exakt positioneringsdata, exempelvis i underjordiska gruvor.

• Replifive har programvara som kan skapa automatiserade 3Dmiljöer för simulering.

• Kite jobbar med lösningar för termisk hantering för elektromobilitet.

• Fyrqom jobbar med automatiserade system för att kalibrera däcktrycksövervakning.

• Autonomous Knight har en multispektralkamera som möjliggör bättre synlighet i alla väderförhållanden.

SEDAN CAMP X startades 2019 har Volvokoncernen öppnat sina

dörrar för över 50 startupföretag. Företagen driver projekt tillsammans med Volvos expertteam inom teknik, juridik, immateriella rättigheter och inköp för att validera produkten eller tjänstens marknadspassning.

CampX finns på Volvokoncernens forsknings- och utvecklingsenheter i Göteborg, Sverige, Lyon i Frankrike, Bangalore i Indien samt i Greensboro i Nordamerika. Incubatorspåret, där nya startupföretag får möjlighet att mogna under en tid, lanseras inledningsvis på CampX i Göteborg.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

en design till en självkörande bil utan ratt. Nevs utvecklar även ytterligare produkter kring framtida mobilitet som fleet management och användargränssnitt, Under rubriken Industrial Services kommersialiserar företaget kompetenser från Saabtiden kring utveckling och tillverkning av fordon. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Träffa svenska rymdbolag

Den 27 april arrangerar KTH Space Center en eftermiddag med fokus på rymdindustrin, framförallt de unga uppstartbolagen. Inledningstalare är Christer Fuglesang.

– Syftet är att visa upp och stärka det svenska rymdinnovationsekosystemet kring KTH Rymdcenter med fokus på rymdstartups. Vi har ett bra program med många nyckelpersoner och företag på plats, skriver Marco Giertz till Elektroniktidningen.

Han är vd på Visit Kista som arrangerar halvdagen den 27 april med start 13:00.

KTH, Sting, Isaac, Reorbit, IR-Nova, Things, Electrumlabbet, OHB, Rymdkapital, Aesir och Mist är några av de organisationer och bolag som är på plats för att berätta om sin verksamhet och nätverka.

För den som inte har möjlighet att delta på plats finns möjlighet att se presentationerna via Zoom.

PER HENRICSSON per@etn.se

Mer information och kostnadsfri anmälan finns här.

PERFEKTA ANSLUTNINGAR

ODU’s kablagemontering säkrar en pålitlig överföring av kraft, data, signaler, koax, luft, vätska, fiberoptik mm.

Ett artikelnummer från en leverantör

I standard- eller kundunikt utförande, t.ex. flex-strip eller övergjutning

Till försvarselektronik, medicinteknik, test & mätning samt industrielektronik

Tillverkning enligt gällande standarder och normer

Sök pengar för ditt utvecklingsprojekt!

Det ser ut som ytterligare ett EU-projekt för att stärka små och medelstora företag men Silicon Eurocluster har ett enklare ansökningsförfarande och inget krav på samarbete över landsgränserna.

12 projekt kommer att få 80 000 euro vardera för att ta fram en demonstrator.

– Det måste vara minst två små eller medelstora bolag i projektet. Ett kan ha den tekniska lösningen och det andra vara det företag där lösningen ska appliceras, säger Alma Sandberg

Hon arbetar på Mobile Heights som skrivit utlysningstexten och som kommer att leda arbetet med att sålla fram vilka projekt som beviljas pengar.

– Under de senaste åren har vi jobbat aktivt för att få en plats på den europeiska arenan, vi har sett att det finns jättemycket finansiering och att andra länder är bättre än vi på att ta hem denna typ av finansiering.

Mobile Heights är sedan några år med i det som kallas Silicon Europe Alliance och består av kluster i nio länder som alla har liknande syfte inom mikroelektronikområdet.

MEST KÄNT är kanske Silicon Saxony i Tyskland men det finns även medlemmar i Spanien, Portugal, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike och Irland.

Projektet koordineras av det franska klustret Minalogic.

– Vi jobbar tillsammans som ett informellt nätverk men slutmålet är att bli en juridisk entitet.

I motsats till andra EU-projekt finns inget krav i Silicon Eurocluster på att företagen ska

Mobile Heights grundades år 2009 av Sony, Ericsson, Telia, Region Skåne, Lunds universitet och Malmö universitet som en medlemsfinansierad, icke vinstdrivande klusterorganisation.

Uppgiften är att samla näringsliv, akademi och offentlig sektor för att skapa tillväxt i regionen.

Mobile Heights har 14 anställda och runt 130 organisationer är medlemmar.

komma från olika länder även om det är en bonus i bedömning.

Totalt kommer 12 projekt att få 80 000 euro vardera, pengar som kommer från EU.

– Det är en klumpsumma och man behöver inte redovisa hur man använder pengarna på samma sätt som i andra EU-projekt, säger Alma Sandberg.

Det behövs ingen medfinansiering och pengarna får fördelas fritt mellan bolagen i konsortiet. Dock finns en maxgräns på 60 000 euro för hur mycket ett av bolagen kan få. Dessutom får projekten inte köpa externa tjänster för mer än 30 procent av den finansiering som beviljats.

Ansökan ska bland annat beskriva vad företagen vill göra, hur produkten ser ut, om lösningen är skalbar, hur konkurrensen ser ut och om den går att sälja i andra länder.

Radiokommunikation, cybersäkerhet, artificiell intelligens, energiskördning, fotonik och sensorer är områden som passar projektet men även andra saker inom elektronikområdet kan komma i fråga.

Idealprojektet lyfter tekniknivån i en bransch som halkat efter i digitaliseringen. Projektet bör resultera i en demonstrator i form av ett inbyggt system med en Raspberry Pi, en Arduino eller liknande inbyggnadskort plus mjukvara. Det kan exempelvis handla om en 5G-uppkopplad edgelösning.

Slutresultatet ska vara så pass långt kommet att den tål att testas utanför labbet, i en verklig användarmiljö.

I praktiken innebär det att projektet bör ligga på det som kallas nivå 4 på TRL-skalan vid start och komma till nivå 6 när projektet är genomfört efter sex till nio månader.

TRL står för Technology Readiness Level och är en skala från ett till nio, där nio innebär att en produkt är färdig att skeppas till kund.

Sista dag för ansökan är den 31 maj. För den som funderar på att ansöka genomförs webinarier den 18 april och 3 maj.

PER HENRICSSON per@etn.se

SER-KRÖNIKA

Vi behöver bli fler!

SER är medlem i EUREL som i år har flera intressanta aktiviteter för studenter. Är du student med koppling till elektronik, så googla på IMC 2023 för att hitta mer information om hur ni kan anmäla lag för att tävla. Det går ut på att bygga (simulera) företag och man tävlar mot lag från hela Europa.

Sen jag skrev senast har vi passerat årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina och genom EUREL har vi uttalat vårt stöd för Ukraina i denna svåra stund och uppmanar Ryssland att avsluta sin aggression. Men det är även konflikt på elektronikfronten i världen. Jag har tidigare pratat om European Chips Act (ECA), som är ett initiativ för att öka Europas egna möjligheter när det gäller att producera elektronik. Nu börjar det dock även att blåsa upp till konflikt runt just elektronik och delar av det som ECA adresserar, dvs de mest avancerade chipen.

Det började i oktober förra året när USA utökade sina restriktioner gällande export av maskiner och teknologi till kinesiska företag som tillverkar elektronik. Nu följer Nederländerna efter och inför till sommaren restriktioner vad gäller försäljning av deep ultraviolet (DUV) lithography system till Kina. Dessa avancerade system (och andra mer avancerade system) kommer att användas för att producera chip som ingår i nya elektroniksystem, tex för självkörande bilar. Dock tror marknadsanalytiker att en bil 2030 kommer att ha runt hälften av kretsarna med 28 nanometer, dvs producerade med ”gammal” teknologi, och de produceras i stor mängd idag i Kina och Taiwan. Så hur dessa restriktioner kommer att påverka elektronikmarknaden totalt sett återstår att se. Vi kommer att följa och rapportera löpande.

Nästa seminarium

Vi var tvungna att skjuta på vårt seminarium med temat ”Från elbilar till kilovolt: Kiselkarbid för energieffektiv kraftelektronik” av Carl-Mikael Zetterling, Professor, KTH och Johan Ekman, CEO, Kiselkarbid i Stockholm AB. Snart kommer det mer info på hemsidan.

Så vill jag slå ett slag för SER och arbete i SER. Vi är i stort behov av en förstärkning för att kunna jobba med allt spännande som händer inom våra fokusområden, då det är mycket på gång och områdena ständigt växer. Lite tid eller mycket tid, allt är värdefullt för att kunna skapa mer av det vi jobbar med (webb, nyhetsbrev, telekomböcker, SER prize, föredrag, etc).

Hör av dig till oss på ordf@ser.se

Väl mött!

E4 får batteridriven snabbladdare

En rastplats mellan Stockholm och Norrköping ska få en batteridriven laddstation. Rastplatsen Sillekrog saknar anslutning till elnätet med tillräcklig kapacitet.

Begränsningar i elnätet bromsar utbyggnaden av laddkapacitet för elbilar i Sverige. En av de drabbade sträckorna är E4:an mellan Norrköping och Stockholm.

Nu ska Skellefteå kraft prova en alternativ lösning – batteridrift. Principen är densamma som spoltoaletter. Batteriet fungerar som en buffert som fylls sakta och töms snabbt när du

ansluter elbilen.

OKQ8-macken vid rastplatsen Sillekrog ska få tre 150 kW-laddare. De ska finnas på plats om ett år. Att vänta på en bättre elnätsanslutning hade tagit två år.

SKELLEFTEÅ KRAFT och OKQ8 planerar att upprätta 800 laddpunkter till och med år 2026. De är hittills klara med 136 stycken. En anledning till att utbyggnaden inte går ännu snabbare är långa leveranstider på nätanslutningar med tillräcklig effekt.

Sillekrog var en av de högst prioriterade platserna för supersnabbladdare när projektet

startade i slutet av år 2021. Men önskad effekt fanns inte på plats.

– Det här är en spännande lösning som innebär att vi kan få igång laddarna på den här stationen cirka ett år tidigare än väntat, säger Magnus Brodin, affärsutvecklare på Skellefteå Kraft.

Lösningen är en del av ett innovationsprojekt.

– Vi löser kanske inte bara behovet av laddning, vi undersöker också möjligheten att kunna sälja stödtjänster från batteriet och på så sätt kunna hjälpa energisystemet när det är ansträngt.

Kan byggas ut vid behov

Två bilar kommer samtidigt att kunna få cirka 150 kW.

Stationen är dimensionerad efter statistik på hur laddning ser ut idag. Kunderna ska typiskt inte bli begränsade i effekt av att ett batteri används som mellanlager. En laddning sker exempelvis i faser som inte bara använder maxeffekten.

Det finns möjlighet att dubblera kapaciteten på platsen genom att docka in ytterligare en batterimodul till Northvolts system.

När en elanslutning till sist blir verklighet på platsen, kommer troligen batteriet flyttas till en annan plats där behovet är större.

USA utmanar EU att subventionera mer

USA:s frikostiga subventionsprogram lockar nu även Volkswagen att prioritera batterifabriker i USA före EU. Och USA ber inte om ursäkt – utmanar iställer EU att bjuda över.

Med hjälp av ett gigantiskt subventionsprogram försöker USA skapa ett eget batteriekosystem. I oktober förklarade sig svenska Northvolt frestad att prioritera upp USA och ned Europa. Nu deklarerar VW att det tänker likadant.

Även Tesla har tidigare deklarerat att det gör omprioriteringar.

Frågan om att prioritera upp USA har rimligen varit uppe på samtliga styrelsemöten på samtliga företag med internationella ambitioner inom batteriekosystemet – inte bara cellfabriksbyggarna – sedan oktober när USA:s regering presenterade Inflation Reduction Act (IRA).

I Europa skissas det just nu på ett 60-tal battericellsfabriker. Dessutom finns omfattande byggplaner från underleverantörer i hela näringskedjan.

Flera av de europeiska aktörerna hade konkreta planer för USA redan innan IRA. I stort sett alla de stora asiatiska batteritillverkarna har planer för både USA och EU och efter IRA har de ökat takten i USA.

Beloppet som nämns för IRAsatsningen är 3,7 biljoner kronor, och det är alltså bara den summa som USA:s regering själv pytsar in i det vardande ekosystemet.

Enligt USA:s energiminister Jennifer Granholm har fler än 100 företag i batteribilsekosystemet annonserat investeringar i USA sedan IRA-lagen antogs i oktober.

Och det är inget hon tänker be EU om ursäkt för.

– Vi är inte ute efter ett handelskrig eller nåt sånt, säger Jennifer Granholm. – Kom igen, bara! Ni borde göra likadant. Se det som en liten tävling i all vänskaplighet.

EU kommer att svara på IRA-satsningen och alla nämnda aktörer avvaktar ivrigt hur det svaret kommer att se ut.

EU har kommit så långt som till att öronmärka fonder för en stor omställningssatsning.

De pengarna ska precis som i USA inte bara gå till batteriekosystemet utan även till andra delar av energiomställningen, som solcellsproduktion.

EU har även sänkt kraven för att tillåta statsstöd.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Miljardprojektet som ska sätta

”Accelerera Sveriges förmåga att utveckla och använda ny digital teknik och digitala tjänster i industrin”, det är målet för det Vinnovafinansierade innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering. Hittills har omkring 70 projekt fått pengar, den senaste utlysningen stängde 14 februari och drog in ytterligare 46 ansökningar som nu ska utvärderas.

– Digitalisering bidrar till en betydande strukturomvandling inom industrin och samhället i stort som programmet vill stödja genom stöd till forskning i samverkan, säger Nils Hertzberg som är programchef för Avancerad Digitalisering som startade så sent som år 2021.

Han leder ett programkontor på fyra personer som är inhyst hos Teknikföretagen i Stockholm. Branschorganisationen är en av initiativtagarna till programmet, tillsammans med Vinnova, ABB, Saab och Ericsson. Ambitionen är hög: Avancerad Digitalisering är tänkt att pågå i minst tio år och ha en budget på två miljarder kronor per år varav industrin bidrar med en miljard.

För perioden 2021–2024 finns redan en dryg miljard avsatt, hälften från Vinnova och den andra hälften medfinansiering från industrin.

Många av de länder som kan sägas konkurrera med Sverige och svensk industri har egna digitaliseringssatsningar, vilket gör att Sverige riskerar att halka efter. Detta enligt den rapport som Vinnova med flera myndigheter tog fram inför starten av Avancerad Digitalisering. Till exempel satsar Finland motsvarande 1,5 miljarder kronor över en fyraårsperiod och Tyskland 20 miljarder kronor över sex år.

Finland 1,5 miljarder Över fyra år

Tyskland 20 miljarder Över sex år

Frankrike 30 miljarder

Sydkorea 10 miljarder

USA 200 miljarder

KÄLLA: VINNOVA RAPPORT 21:05, 2021

Styrgruppen för Avancerad Digitalisering har pekat ut ett antal teknikområden (just nu åtta, men det kan tillkomma nya) som särskilt intressanta, från Cybersäkerhet och AI till Autonoma system och 5G-nät. Inom programmet finns dessutom möjlighet att stödja till exempel lärande, kompetensförsörjning och erfarenhetsutbyten.

– Tekniken är viktig och står i centrum för programmet, säger Nils Hertzberg och fortsätter:

– Den bredaste och bästa ingången för den som vill veta vad vi gör och kanske är intresserad av att delta i ett projekt är att studera de öppna utlysningar som Vinnova publicerar.

DEN FÖRSTA UTLYSNINGEN för 2023, den som avslutades i februari, rör sex av programmets åtta teknikområden och kräver att projekten ska vara nydanande och ha som mål att utveckla tekniken och hitta nya tillämpningar. För att säkerställa att de också är relevanta för industrin måste minst ett företag vara knutet till en ansökan, i övrigt är högskolor och forskningsinstitut välkomna.

En intressant twist är att programmet bland annat arbetar med tre tänkta tillämpningsområden för sina projekt: autonom flygplats, autonom gruva och cirkulär industri (kretslopp,

(50 procent medfinansiering, dvs hälften av budgeten är statliga anslag)

• 76 projekt beviljade, total budget cirka 780 miljoner kr

• Av dessa har 10 avslutats

• 66 projekt pågår (budget ~700 miljoner)

återvinning). Dessa områden är valda därför att de är eller har möjlighet att bli viktiga för Sveriges industri och därmed ekonomi, konstaterar man i styrdokumentet.

Tanken bakom att definiera tillämpningsområden är att det ger deltagande projekt en rimligt konkret och avgränsad miljö att testa sina landvinningar på. Ungefär så här: vill ditt projekt ta fram en maskininlärningsmodell för allokering av begränsade resurser? Utmärkt, se då till att den lär sig att fördela X flygplan på Y angöringsbryggor på vår virtuella autonoma flygplats.

– Det övergripande målet är att få fram lösningar som kan användas i många situationer. Sedan kan projekt begränsas till utveckling och demonstration för en viss miljö. Någonting som understödjer till exempel automation av gruvdrift kan ge uppslag till automation i andra sammanhang också, säger Nils Hertzberg.

Vinnova räknar med att öppna minst en, eventuellt två, ytterligare utlysningar för Avancerad Digitalisering under 2023.

fart på digitaliseringen Robotar som gruvarbetare

En gruva utan människor. Där det tunga och farliga jobbet görs av självkörande maskiner, medan drönare håller koll på vad som händer – se där en vision värd att förverkliga. Luleå Tekniska Universitet, LTU, ska med hjälp av medel från Vinnovaprogrammet Avancerad Digitalisering ta oss ett steg närmare den.

Karl Andersson är professor i datavetenskap vid LTU och ansvarig för projektet som döpts till ”5G Edge Innovations for Mining”. Gruvbolaget Boliden medverkar, liksom bland andra Ericsson och Telia.

– Det långsiktiga målet är att ha så få människor som möjligt i gruvan, för att istället styra från ett kontrollrum ovan jord, men det vi konkret studerar i det här projektet är hur vi kan kombinera kommunikation i 5G-nätet

med ”edge computing” där datakraften läggs så nära användandet som möjligt. Vilka nya möjligheter får vi när systemen kan reagera mycket snabbare, utan att behöva vänta på att en server i ett moln någonstans långt bort ska svara? Forskningsintresset i projektet rör bland annat distribution av programfunktioner och beräkningskapacitet. Vad bör eller måste göras centralt, i molnet, och vad kan man sprida ut till kanten av nätverket? Och går det att hitta metoder att göra detta dynamiskt, så att funktioner flyttas dit de behövs för tillfället? Som i så många andra sammanhang har också låg energiförbrukning seglat upp som ett viktigt mål.

ROBOTIK-GRUPPEN på LTU är också engagerad, berättar Karl Andersson. Dess del i projektet är att inspektera gruvgångar med hjälp av 5G-uppkopplade drönare. Drönarna kan gå in även där det är farligt för människor, till exempel där rasrisken bedöms vara stor.

5G-nätet erbjuder bland annat högre datatakt och lägre fördröjning än tidigare generationer av mobilnät, men Karl Andersson lyfter upp ett par andra fördelar som mer avgörande för det här projektet.

– För det första finns det en arkitektur för bättre säkerhet och tillgänglighet i 5G som gör att man vågar lita på kommunikationen på ett annat sätt än

• Cybersäkerhet för avancerad industriell digitalisering

• End-to-End AI i utveckling, produktion och tjänster

• Säkra digitala plattformar för effektiv utveckling, produktion och support

• Datadriven utveckling och säkert utbyte av data mellan processer och aktörer

• Modell- och simuleringsdriven utveckling och optimering, inklusive

med äldre mobilnät. Och för det andra kan man allokera skivor (”slices”) av nätet som kan ges olika egenskaper när det gäller till exempel garanterad bandbredd.

5G-nätet spelar en viktig roll även i Visa5G, Karl Anderssons senaste projekt inom ramen för Avancerad Digitalisering. Visa5G vill hitta leverantörsoberoende metoder att övervaka och styra transformatorstationer i elnätet.

– Vi har bara hunnit ha ett första uppstartsmöte i projektet ännu, men dagens elpriser driver givetvis upp intresset för snabb och effektiv styrning. Effektbrist och frånkoppling av abonnenter har ju i stort sett inte behövts i Sverige tidigare.

Han ansvarar också för ett tredje projekt i programmet, Digital Stadsutveckling, som genomförs tillsammans med bland andra ABB och Skellefteå Kraft. Den totala budgeten för de tre projekten ligger på 52 miljoner kronor, varav hälften kommer från Vinnova.

– Det är inte bara pengar vi får via Avancerad Digitalisering utan programmet låter oss också bli del i ett större sammanhang. Till exempel ska alla projekt samlas hos Ericsson i Kista en dag i vår för att utbyta erfarenheter, säger han.

PROJEKTLÄNKAR

https://5gedgeinnovations.se

https://digitalstadsutveckling.se

https://visa5g.se

användning av digitala tvillingar

• Autonoma system (utveckling, optimering och arkitektur för tillförlitlighet och samverkan)

• Edge computing, fog- och molnteknik samt 5G-nät och mjukvarudefinierade nätverk för industriella applikationer

• Mjukvaruutveckling inklusive återanvändning och kontroll av säkerhet vid användning av öppen källkod

Genom att skräddarsy halvledande nanopartiklar och sedan blanda dem med en polymer har forskare på KTH fått fram en färg som genererar ström när den utsätts för en temperaturgradient. Tekniken fungerar för temperaturer under hundra grader i både vertikal och horisontell led.

Temperaturskillnaden får nanopartiklarna

När termoelektriska material värms upp börjar laddningsbärare att vandra från den varma sidan av materialet till den kalla vilket i sin tur genererar en elektromotorisk spänning. Effekten kallas Seebeckeffekt. Med dagens teknik behövs det mer än hundra grader på den varma sidan plus att materialen är vertikala, den varma sidan måste vara på frameller baksidan medan den kalla är på motsatta sidan.

– När vi tittar på alla typer av värmeförluster är 60 procent under 100 grader. De är förorsakade av människan, säger Muhammet Toprak som är professor i materialkemi på KTH.

En del av den spillvärmen skulle kunna bli till elektricitet om det bara fanns en lämplig metod att utvinna den. Här kan nya termoelektriska hybridmaterial göra skillnad.

– Vår termoelektriska färg kan användas i både vertikal och horisontell ledd, den skulle kunna användas i wearables och drivas

av kroppsvärmen. Det räcker med fyra, fem graders skillnad och den behöver inte ha direkt kontakt med huden.

Muhammet Toprak pekar på en demonstrator som står på skrivbordet. I mitten finns en liten bit film som belagts med ett tunt lager av termoelektrisk färg. Den aktiva ytan är ungefär

1×2 cm med en tjocklek på cirka 50 µm. Ena änden har kontakt med ett värmeelement som håller cirka 75 grader och andra sidan med ett element som håller rumstemperatur på drygt 20 grader.

– Den har 108 µV/ grad Seebeckeffekt. Så ju högre delta-T är, desto högre spänning får du.

Färgen består lite förenklat av nanopartiklar, en polymer och ett lösningsmedel. Den går att applicera med exempelvis en dispenser eller 3D-printer på i princip alla typer av underlag. Forskarna har själva testat med glas, papper, plexiglas och kapton.

Genom att värma upp substratet till cirka 80 grader härdar

färgen så snabbt, då lösningsmedlet avdunstar, att man enkelt kan bygga tjockare lager.

– Färgen gör det möjligt att forma termoelement i vilken form som helst utan att skära eller göra mekanisk bearbetning. Den fungerar även om underlaget inte är helt slätt.

YTTERLIGARE EN FÖRDEL är att det går att göra mönster för att öka effekten.

– Vi har tittat på det. Om en skillnad på 30 grader ger 160 nW per termoelement går det i princip att multiplicera med tio genom att lägga tio stycken sida vid sida, säger Muhammet Toprak.

Hans grupp på KTH har under ett antal år designat nanopartiklar med hjälp av utvalda molekyler och en speciell lösningsbaserade kemi. De färdiga termoelektriska nanopartiklarna liknar mångkantiga skivor. De är ett par hundra mikrometer breda och 30 till 50 nm tjocka.

– När vi packar dem tätt får vi mycket kontakt. Med sfäriska partiklar blir det väldigt lite kontakt mellan dem och laddningen

flödar inte lika lätt.

För att ytterligare förbättra kontakten mellan partiklarna adderas ett fyllnadsmedel i form av en liten molekyl vilket leder till lägre resistans och därmed ett bättre flöde av laddningsbärare.

Att göra egna nanopartiklar är ovanligt. Nästan alla utgår från kommersiellt tillgängliga partiklar.

– Ett av problemen är kvaliteten på partiklarna, man tror det bara är att köpa och använda.

HAN GÖR EN ANALOGI med hur man tillverkar färg genom att blanda ner pigment i ett bindemedel. Men det fungerar inte för kommersiella material, som inte är i nanoskala och därför kräver storleksreduktion genom malning innan en färg kan formuleras. Två viktiga faktorer, form och storlek på de resulterande nanopartiklarna, kan inte kontrolleras i denna process.

– Det finns så mycket arbete i litteraturen där man försökt göra samma sak, men det är inte reproducerbart, säger Muhammet Toprak.

nanopartiklarna att generera ström

nyckelfunktion, det är materialdesign på nanoskala, som vi varit på jakt efter under flera år.

Förändringen i effekten som funktion av temperaturskillnaden i ett experiment där den termoelektriska färgen har kontakt med en varm och en kall platta.

Dessutom är nanopartiklarna extremt reaktiva, mycket mer än när de är större. De är därmed svåra att hålla stabila eftersom de kan oxidera om det finns fel substanser i bindemedlet.

Då blir resultaten annorlunda när någon annan grupp försöker upprepa experimentet med kommersiella partiklar.

– Folk vet inte så mycket om gränssnittet mellan pulvret och polymeren. De tror det är ett typiskt ingenjörsarbete. Sätter man ihop dem och tillsätter till-

räckligt mycket energi borde de hålla ihop men kemi i nanoskala fungerar inte så på grund av nanopartiklarnas höga förhållande mellan ytarea och volym.

GRÄNSSNITTEN måste matcha energimässigt annars segregerar materialet. Resultatet blir att ena sidan av termoelementet blir rikt på material och den andra på polymer, då får man ingen funktionalitet.

– Att göra en blandning som kan appliceras som en färg, är en

Den ursprungliga planen var att blanda nanopartiklarna med en ledande polymer men det fungerade inte, det blev misspassning i kopplingarna som ledde till stabilitetsproblem.

– Vi sade, låt oss gå i andra riktningen och ta en passiv polymer och göra den aktiv med partiklarna, säger Muhammet Toprak.

GENOM ATT OPTIMERA den kemiska interaktionen mellan nanopartiklarna och polymeren för att få dem att sitta ihop fick man en färg.

Dessutom är tillverkningsmetoden skalbar och betydligt billigare än om man valt gasfassyntes.

– Det blir ingen större skillnad om vi gör i större batcher. Det är annars vanligt att det fallerar när man ska ta det från labbet och skala upp.

Den mikrovågsugn som används har plats för 15 behållare som producerar ett par gram

nanomaterial var. Man kan lika gärna köra en behållare som alla 15 och på så sätt styra om det blir några gram eller 50–60 gram i en körning.

DESSUTOM KORTAR mikrovågsugnen processtiden drastiskt jämfört med andra framställningsmetoder.

– Vi kan göra saker på några minuter som annars tar en halv dag eller flera dagar. Vi har pilotkapacitet och vi har talat med KTH Innovation. De brukar hjälpa till men vi har dåligt med tid så vi får se hur det går, säger Muhammet Toprak.

Rent konkret behövs någon som tar sig an uppgiften att kommersialisera processen.

Värt att notera är också att även om det handlar om nanomaterial är det ingen renrumsprocess. Tillverkningen kan göras i ett vanligt kemilabb och dessutom minimerar man hälsoriskerna genom att blanda nanopartiklarna i polymeren.

Modulen cybersäkrar apparater som inte kan själva

Världen är full av kritiska system med undermåligt cyberskydd. Svenska Xertified har en plug-and-playlösning som säkrar dem utan att störa deras funktion – och som bonus öppnar nya möjligheter. Nya EU-krav kan sätta rejäl fart på marknaden.

Allt du behöver för att säkra upp dina uppkopplade apparater är en liten dosa – ett digitalt lås – vid namn XoT S1 från Stockholmsbolaget

Xertified. Den ryms i handflatan och pluggas in mellan nätverket och din apparat, helst så nära apparaten som möjligt.

Det må vara en röntgenapparat, industrirobot, pump, flödessensor, lyktstolpe, kuvös eller vad som helst – varje apparat får ett eget digitalt lås och sedan är all kommunikation med den säkrad mot cyberintrång.

Det smidiga är att kunden inte behöver ändra en kodrad i sina gamla system. Det enda som behövs är att konfigurera vilka användare och vilka apparater som får prata med vem och när.

Säkerhetsalgoritmerna i sig är standarder –krypterade tunnlar autentiserade med privata och publika nycklar över IPv4 eller IPv6.

Det som Xertified bidrar med är de digitala låsen och en finurlig systemlösning, omgärdad av patent, för att hantera nycklar, certifikat och policy.

ALLA GAMLA ENHETER som inte kan autentiseras på ett vettigt sätt i en digital värld får en S1 som privat grindvakt som tar över allt ansvar för att säkra upp kommunikationen.

S1 har ingen aning om vad som finns i trafiken den släpper igenom eller vilka protokoll som används, så länge som de går över IP.

– Vår mission är att kunden ska kunna köra vilken typ av utrustning som helst över vilken typ av nät som helst och ändå vara säker, säger vd Martin Eriksson

Xertified bildades sommaren 2019 och

är nu redo för bred lansering. Den viktigaste målgruppen är system kopplade till fysiska processer, så kallad OT (operationell teknik) i industri och samhällskritisk infrastruktur, sjukvård, med mera.

Det är helt rätt tid att lansera en produkt av detta slag. Xertified får en push i ryggen av EU som sett ökande risker och kostnader för cyberattacker och håller på att göra det svårare att komma undan med dålig cybersäkerhet.

EU-projektet heter NIS (Network and Information Security) och version 2 ska vara del av medlemsländernas lagstiftning i oktober nästa år.

Samhällskritiska verksamheter ska vara säkrade mot cyberattacker. Det är inte längre ett problem som kan sopas under mattan. Det kommer att finnas påföljder på nivån personligt näringsförbud för den som slarvar. Både användare och tillverkare har ansvar, så här finns en potentiellt gigantisk marknad med eld i baken att säkra existerande system.

Det kan i vissa fall handla om system som inte ens har möjlighet att addera ny funktionalitet. Eller som kanske inte får göra det eftersom de är certifierade som de är, och inte får ändras utan en komplex omcertifiering.

– Det är därför sådana system kör Windows 95 och andra osäkra lösningar.

– Vi har ett komplement till det som inte går att lösa säkerhetsmässigt idag. Vi kan även hantera all ny utrustning som kopplas upp. Där är det värdefullt att befintliga system och utrustning inte behöver konfigure-

ras eller ändras på något sätt. Du trollar bort intrångsrisken på en dag genom att koppla in XoT-enheter och skapa relevanta policies. Systemet fortsätter att fungera och kan användas precis som förut.

Xertified ger exempel från medicinteknik: kuvöser, röntgenapparater, patientövervakning, strålknivar. Även exempelvis foodtech kommer att drabbas av omfattande krav, och likaså transport – Trafikverket, järnvägen, flygplatser. Potentiella kunder finns överallt.

Konkurrens?

– Vi har ingen konkurrens på den här typen av lösning. Det traditionella sättet för Cisco, Juniper och andra är att skydda nätet, inte prylarna.

Den modellen, som Martin Eriksson underkänner, kallas perimeterbaserad säkerhet. När du släppts innanför stadens murar kan du prata med vem du vill.

– Att tro att man kan hålla illvilliga aktörer ute är ett feltänk. Så har man jobbat i mer än 30 år – men nu räcker inte det längre.

Gatewayen XoT S1 är i grunden en avancerad Linuxdator med en processor från Mediatek och ett epoxilimmat säkerhetschip från Microchip.

Under utveckling är även en 19-tumsrackversion med tolv stycken separata S1 och en extra RJ45-port för administration.

Dagens S1 klarar 150 Mbit/s med full kryptering. Nästa kan gå upp till 1 Gbit/s, med full kryptering på alla kanaler. Ett annat produktprojekt är IP65-ruggade versioner för exempelvis gruvor, vattensystem, avlopp eller vindkraftverk.

Xertified tillåter även andra att integrera XoT med sin hårdvara.

Använder du en mac, pc eller telefon som klient arbetar den med en virtuell klient i mjukvara. En handfull operativsystem och plattformar stöds.

– Exempelvis sker majoriteten av cyberbrotten inifrån. En del sker ofrivilligt, men rätt mycket av illvilja. Så skyddet utåt spelar allt mindre roll.

Xertifieds lösning XoT Technology är istället ett exempel på vad som kallas Zero Trust vilket innebär att konceptet ”betrodd klient” inte längre existerar. Istället måste varje enskild kontakt mellan två parter verifieras.

Med Xertifieds lösning flyttas angreppsytan mot andra delar i nätverket, exempelvis system som hanterar alla användare – så det vill du låsa in bakom så mycket autentisering du kan uppbåda.

Allt är svenskt, vilket också det är ett säkerhetsargument, från design till produktion, som sker i Årjäng.

När kunden väl har digitala lås på plats och därmed kan lita på att gamla devices är skyddade, kommer de att se nya möjligheter, tror Martin Eriksson.

– När du säkrat din uppkopplade utrustning så kan du tillåta helt andra saker att ske. Du vågar till exempel låta en underleverantör koppla upp sig mot dem, utifrån, och kanske göra support.

Det kanske går att göra förebyggande underhåll på avstånd. Eller så går det att koppla maskiner mot yttre datakällor.

– Var tredje av våra kunder ser nya affärsmöjligheter. De kan ändra hela sin strategi för hur de jobbar mot sina kunder.

Det kan handla om att ändra prissättning, introducera nya tjänster eller starta samarbeten i nya värdekedjor.

Det finns sammanlagt ett tiotal pilotkunder för XoT technology, som systemlösningen heter. En av dem är Jämtkraft. En annan är en av Sveriges större kommuner. XoT används inom tung industri, energi, samhällskritisk infrastruktur, vatten och avfall.

Det är nu den riktiga tillväxten ska börja hoppas bolaget.

– Det är nu vi går från startup till scaleup. Målsättningen är att omsätta ett tresiffrigt antal miljoner i år. Det finns ett enormt behov.

Martin Eriksson uppskattar att det finns minst två miljarder oskyddade viktiga apparater därute.

– Vi skulle kunna ta hand om dem, nu. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Det går f lera år mellan processorlanseringarna från svenska Imsys.

Men nu har det hänt och införsäljningen pågår för fullt.

Imsys nya processor

Den nya IP-kärnan IM4000 är förenklat en dubbelkärnig version av föregångaren IM3000. Med AI-accelerator som tillval. Och en mjukvaruarkitektur som numera utnyttjar öppenkodsprojektet LLVM.

Imsys har 40 år på nacken och den ursprunglige teknikchefen Stefan Blixt, 80 fyllda, har just pensionerat sig.

Elektroniktidningen får en stund på Zoom med hans efterträdare Dag Helmfrid, och med nye vd:n sedan i somras, Jonas Wærn.

Den nya processordesignen släpptes strax efter nyår och finns nu att testa på utvecklingskort vilket gör införsäljningen lättare.

– Vi slår på trumman så mycket vi kan och sitter dagligen i olika kundmöten, berättar Jonas Wærn

– Under våren är vårt absoluta mål att få till ett par stora – eller små – samarbeten.

Edge och AI är heta nischer. Under samtalet lyfter Imsys även fram fordon, som IM4000 är kvalificerad för. Ett svenskt företag med produkter i förarhytten är intresserade.

MEN IMSYS HÅRDVARA är extremt adaptiv. Så vad gäller potentiella tillämpningar finns många sorters kunder. Hörselhjälpmedel, gasdetektorer, projektorer, komponenttestare och satellitmottagare är tidigare design wins.

– Vi är stolta över vår hårdvara, men magin ligger mer i mjukvaran, säger Jonas Waern.

Därför behövs ett öppet sinne.

– Vi behöver vara olika versioner av Imsys gentemot olika kunder. Vad vill vi sälja? Hur ska vi approchera dem? Hur ska vi ta betalt? Och hur ska vi se till att vi kommer framför beslutsmakarna?

– Vi vill att kunderna känner att det vi kommer med gör deras jobb lättare.

Kunder pekar exempelvis på strömsnålhet och på att kärnan är liten.

Men Imsys klart coolaste claim to fame är möjligheten att skräddarsy instruktionsuppsättningen (ISA). Där andra processorfamiljer låser sig vid

arkitekturer som x86 eller Arm, laddar en Imsysprocessor sitt ISA från minnet när den startas. Det ger ytterligare en nivå av anpassning i mjukvaran. Det går att optimera instruktionsuppsättningen för specifika tillämpningar och den blir dessutom framåtkompatibel – kan fortsätta att ändras, specialiseras och skräddarsys i evighet allteftersom kravbilderna förändras.

– Om du har produkter som lever länge så kommer du att kunna göra en uppdatering även av instruktionsset och accelererade instruktioner, säger Dag Helmfrid. De första generationerna Imsysprocessorer använde i princip programspråket Javas maskinspråk som ISA. Idag används i princip ett ISA från öppenkodsprojektet LLVM. Instruktionerna är inte identiska men så strukturellt lika att det är lätt att översätta mellan dem.

GENOM ATT PÅ DETTA VIS ansluta sig till LLVM-världen får Imsys tillgång till en samling språkoberoende utvecklingsverktyg.

Dessutom gör den gemensamma ISA:n att tröskeln är lägre för att addera stöd för ytterligare LLVM-språk till Imsys processorer, än att addera det till processorer med egna instruktionsset.

Idag stöds C via LLVM. Även Java kommer att få stöd via LLVM utöver det redan existerande ISA-stödet för Java.

Elektroniktidningen frågar om det växande språket Rust, som bland annat ger sig in på C:s nischer. Det visar sig att Imsys gjort lämplighetsstudie med godkänt resultat.

– Det finns ett intresse för Rust men vi har inga konkreta planer.

Imsys har med åren varit partner i en lång rad forskningsprojekt kring språk och datorarkitektur och så kommer företaget att fortsätta arbeta.

– Vi har ett pågående samarbete med Rise där man vill använda IM4000:s flexibilitet för forskning på olika språk, bland annat titta på WebAssembly för

att på ett säkert sätt programmera IoT-enheter.

WebAssembly är tänkt som ett effektivare alternativ till Javascript för tillämpningar som körs i webbläsare.

Imsys nya processor IM4000 är en mix av komponenter som utvecklats under de senaste åren. Här finns bland annat en nätverksarkitektur och en åttabitars AI-accelerator kallad Alice som tagits fram i samarbete med KTH. Den är ett tillval och även den mikroprogrammerbar.

IM4000 kompletteras med önskade gränssnitt och tillverkas som chip av kunden eller kanske i partnerskap. Man kan tänka sig kretsar som är mer eller mindre specialiserade på en specifik tilllämpning.

Den, och även Alice, kan även levereras som en ren IP-kärna.

KÄRNAN KAN KONFIGURERAS , och på nästa nivå finns alltså möjligheten att skräddarsy även ISA:t genom att exempelvis addera extrainstruktioner för FFT eller kypto.

Ovanpå det kan tillämpningar utvecklas på normalt sätt. Operativsystemet FreeRTOS stöds.

IM4000 är fordonscertifierad och klarar bland annat lockstep, att båda kärnorna kör samma program som skydd mot transienta fel.

Den kan tillverkas i 22 nm hos Global Foundries.

– Och klarar vi 22 nm kan vi även klara mer kostnadseffektiva processer som 40 nm, säger Dag Helmfrid.

I julas lyfte Imsys fram en av sina konsultpartners sedan två år – Shortlink. Imsys har ett litet ekosystem av mikroelektronikoch asicföretag. Där ingår även exempelvis lilla Cognicatus i Linköping.

– Mycket av de här samarbete-

na baseras på tidigare kontakter. Tanken är inte att vi ska göra backend och chiptillverkning själva. Vi jobbar med kompetenta partners. Vi gör ett chip lite då och då. De gör chip hela dagarna, säger Dag Helmfrid.

Jonas Wærn lägger till:

– Vi är inte ett virtuellt företag utan i allra hösta grad eget företag med kontor och tio, elva anställda, snart tolv. Men vi behöver se till att vi kan få rätt kompetens vid rätt tid i produktlivskurvan. Då är det lättare att jobba i de topparna och dalarna med partners, än att anställa.

VERKSAMHETEN TILLHÖR IMSYS. Samtidigt är dessa konsulter inte bara partners i utvecklingen utan hjälper också i kontaktnätet och ekosystemet.

– De är skickliga och agila – vi slår gärna på deras trumma! säger Jonas Wærn.

I år har Imsys tagit det något överraskande initiativet att köpa upp ett rent mjukvaruföretag, Forensiq One, som utvecklar ett program som gör analyser av digitalt bevismaterial.

Sherlock Holmes använde ett förstoringsglas. En modern detektiv samlar ihop de misstänktas mobiler, tömmer dem på data och startar upp Forensiq Ones program Case Investigator, där en wizard bygger upp en databas över vem som chattat med vem och vad som skickats och i vilken ordning det skett.

– Det finns intressanta aspekter som vi kan samarbeta inom, säger Jonas Waern.

Personalen på Forensiq One har hög mjukvarukompentens och det finns komponenter i bland annat användargränssnittet som kan vara intressanta för Imsys.

TILLÄMPNINGEN digital forensik kan kännas avlägsen från Imsys hårdvaruprodukter. Men det finns åtminstone ett spännande uppslag till synergi med Imsys AI-accelerator: man kan tänka sig att digital forensik automatiskt skulle kunna märka upp bilderna på telefonerna med vilka personer eller objekt som finns på dem.

SVERIGES VIKTIGASTE MÖTESPLATS

FÖR ELEKTRONIKBRANSCHEN

På Elektronikmässan Göteborg får du som besökare möjlighet att uppdateras med marknadens senaste elektroniknyheter.

Här samlas allt ifrån nya uppstickare till etablerade branschjättar för att trendspana, lansera nyheter och göra affärer.

Mässan skapar förutsättningar att fortsätta driva utvecklingen av framtiden inom elektronikbranschen.

Ta möjligheten att nätverka, kompetensutvecklas & möta framtida leverantörer!

Det är här branschen samlas & gör affärer!

Hämta din entrébiljett idag

19-20 APRIL

URVAL AV FÄRDIGA TALARE

VAD HÄNDER PÅ PLATS?

KURS I ELEKTRONIKHANDBOKEN TILLSAMMANS MED SVENSK ELEKTRONIK

BOKSLÄPP 19 APRIL! NY HANDBOK GER BRANSCHEN EFFEKTIVT OCH SMIDIGT STÖD

HALVDAG MED FOKUS PÅ EMBEDDED TECH MODERERAS AV SVENSK ELEKTRONIK

INTRESSERAD AV FLER AKTIVITETER? WWW.ELEKTRONIKMASSANGBG.SE

19-20 APRIL

GÖTEBORG

Nyttja näten smartare: Sensorintelligens i nätverkskanten

Internet of Things, eller IoT, är en samling disruptiva tekniker. IoT är ett av flera verktyg för digitalisering av arbetssätt och organisationers processer. Internet of Things-marknaden är fragmenterad med många olika tekniker som löser problem inom en uppsjö olika marknadssegment. Det finns IoT-lösningar för snart sagt varje segment, industriell IoT, medicinsk IoT och så vidare. I den här artikeln ska vi fokusera på det som på engelska kallas Massive IoT, något jag benämner storskalig IoT. Storskalig IoT utgörs av exempelvis sensorer som genererar data i stor mängd, data som kan ge insikter, data som kan vara grunden för beslut och data vi kan använda för att förändra beteenden.

Smarta sensorer

När webbsidan iot-analytics.com analyserade trender för 2023 var deras topp-trend smarta sensorer. Jag tycker att det är ett rimligt val. Det finns mycket att tjäna på smarta sensorer. Att överföra data via ett trådlöst nät kostar mer än att processa informationen lokalt. Kostnaderna för att överföra data kan vara skilda, alla kostnader är inte direkt monetära, som ökade abonnemangskostnader och ökad kostnad för lagring av mätpunkter i en molntjänst eller på en server. Nej kostnaderna kan även bestå i ökad strömförbrukning i sensorn med förkortad batterilivslängd och potentiellt tätare batteribyten som följd.

Strömförbrukningsförväntningar

Energiåtgången är viktig i applikationer med sensorer. I dessa situationer måste du normalt

Av Ulf Seijmer, AKKR8

Ulf Seijmer är innovationschef på Induo samt CTO och medgrundare till hårdvaruföretaget AKKR8, han är också styrelsemedlem i Eutechs IoT Alliance. År 2012 skrev han en av de första artiklarna om 5G, vilket öppnade ögonen för den nya, spännande, 5G-tekniken. Ulf är en frekvent anlitad föreläsare inom trådlös teknik för LPWAN och 5G.

garantera att din enhet kommer att klara i 10+ år på ett batteri. Energiförbrukningen är storskalig IoT:s heliga gral. Det är en enkelt förklarad produktfördel – ”vår enhet klarar 10 år på ett batteri”. Ingen kommer att ifrågasätta om det behövs eller om det är realistiskt. Men det är IoT-måttstocken, som skapat en förväntning, en förväntning varje lösning måste jämföras med. Så hur når man dit? Min erfarenhet är att en del av batteritiden kan påverkas av smart filtrering av data i enheten, genom

smart lagring av data lokalt och genom att inte ladda upp i realtid. Detta harmoniserar mycket med trenden på marknaden.

Trestegsmodell

Jag har själv varit med om att designa logiken i en IoT-sensor vi utvecklat (AKKR8) där en ganska enkel men nödvändig logik på sensornivå är designad från vetskapen att uppkoppling kostar, bättre att adressera problemet långt ut i nätet. Vår modell bygger

på att filtrera data och då ta ställning till om vi skall förkasta mätvärdet, lagra mätvärdet eller ladda upp mätvärdet direkt. Förenklat kan det se ut så här.

Vi monterar en sensor för övervakning av temperatur i ett konferensrum. Alla är inte betjänta av femminuters mätvärdesuppdateringar av 20,4 °C från ett konferensrum. Men den installerade sensorn kommer att vakna upp och läsa av temperaturen. Säg att mätvärdesfönstret för normala värden är 20–21 grader, då kommer sensorn att spara detta värde i minnet första gången. Andra gången den vaknar och mäter, det är då 20,6 °C, då kommer den att spara 20,6 i minnet och kasta bort 20,4. Är följande temperaturmätningar inom intervallet 20–21 grader under en längre tid kommer dessa mätvärden att kastas, och intermittent laddas något värde upp men endast ett värde per ett längre tidsfönster. Vaknar sensorn upp och läser av 18 grader, ja då vill vi att den skickar detta värde vidare direkt för att uppmärksamma oss på att vi är utanför toleransen. I det läget kan vi gå in i ett larmläge där vi jobbar med tätare loggningar, som lagras lokalt,

och skickas upp med tätare frekvens. Så med enkla mjukvarufunktioner så kan vi effektivt spara strömförbrukning vid överföring, utrymme för lagring lokalt, och minska lagring av onödiga mätvärden i molnet.

Sämre täckning, sämre batterilivslängd

Vi vet att ju sämre täckning en sensor har, oavsett om det är LoRaWAN eller 4G/5G så kommer batterilivslängden att påverkas. Den kan förkortas med en faktor fyra vid sämre förhållanden. Genom att med jämna mellanrum låta sensorn avgöra uppkopplingens signalstyrka och rapportera den, kan vi låta vår centrala data-analysplattform räkna ut en sweet-spot för hur ofta vi kan låta sensorn skicka mätvärden baserat på den aktuella signalstyrkan.

Så hur kan vi ändra och alternera inställningarna i sensorn? Jo vi låter den återläsa sådana uppdateringar när den ändå är uppkopplad mot och har skickat data. Säg att du använder dataprotokollet MQTT. Då kan du med hjälp av så kallade MQTT-callbacks låta din sensor återläsa uppdateringar om något i konfigurationen skall ändras. Vi har själva

SVENSKA ELEKTROOCH DATAINGENJÖRERS

RIKSFÖRENING

byggt så att vi kan aktivera och deaktivera funktioner på distans med callbacks. Det kan handla om att läsa mätvärden från ytterligare sensorer, styra frekvensen för mätvärdesuppdatering och så vidare. På så sätt kan vi enkelt anpassa funktion, utan att uppdatera den fasta mjukvaran på distans. Vi kan med hjälp av standardprotokoll på ett enkelt sätt påverka sensorernas egenskaper med vetskapen att uppkoppling kostar, så det handlar om att anpassa sig till situationen. MQTT är en ganska rudimentär väg att lösa detta på, det finns mer strömsnåla protokoll eller avancerade sätt att lösa det på.

Framtidens sensorer kommer sannolikt att kunna anpassa sig till miljön den ansluts till. Låt oss anta att en maskin får en sensor ansluten, en sensor som skall övervaka en elmotor avseende temperatur och vibrationer. Framtidens sensor lär sig hur maskinen beter sig och vad som inte är normalt och kan då själv sätta larmgränser för uppdatering av avvikelser. Den här typen av smarta sensorer är snart runt hörnet, men under tiden jobbar vi med det vi kan göra för att spara batteri, pengar och miljö. ■

Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.

Luta dig tillbaka och låt

Här är Texas Instruments verktyg för att implementera maskininlärning på dess edgeprocessorer

Du vill ha en kort time-to-market, men det kan ta väldigt mycket tid att konstruera ett energieffektivt embeddedsystem som använder artificiell intelligens (AI) om du inte hittar några bra verktyg hos din processortillverkare. Det finns utmaningar i själva AI-algoritmen med att välja rätt deep learning-modell och att träna och optimera den att uppfylla kraven på prestanda och noggrannhet. Dessutom behöver du lära dig att använda de specifika verktyg som används för att implementera modellen på just den edgeprocessor du valt som målplattform.

Om det är ett djupt neuronnät (DNN) du ska utveckla, för maskinvaruaccelererad inferens, så kan TI hjälpa dig hela vägen: från val av modell till implementering med verktyg, mjukvara och tjänster – allt gratis och med god nytta i varje steg, som visas i figur 1.

Här ska vi gå igenom stegen: hur du väljer modell, tränar den och implementerar den sömlöst i en TI-processor utan alltför mycket handpåläggning eller manuell programmering.

Steg

1: Val av modell

Den första uppgiften när du utvecklar ett edge AI-system är att välja rätt DNN-modell med avseende på prestanda, precision och strömförbrukning. Här kan du på Github hitta verktyget TI Edge AI Model Zoo som hjälper dig att snabba på den processen.

Model Zoo är en omfattande samling populära DNN-modeller i öppen källkod för Tensorflow, Pytorch och MX Net. Modellerna är tränade på ett öppet dataset och optimerade för att kunna köras effektivt på TI-processorer för AI-edge. TI uppdaterar regelbundet Model Zoo med de senaste modellerna från open source-världen såväl som med TI-desig-

Av Manisha Agrawal, TI Processors

Manisha Agrawal har tillbringat merparten av sin karriär på TI i Dallas, idag som produktmarknadschef, och på sistone med ansvar bland annat för marknadsföring och affärsutveckling kring AI-tillämpningar för processorfamiljen Jacinto inom edge och robotik. Manisha Agrawal läste till elektroingenjör på IIT Kanpur i Indien.

nade modeller för att ge dig ett brett urval av modeller för olika prestanda och precision.

Det finns hundratals modeller i Model Zoo. Med hjälp av TI:s modellvalsverktyg (se figur 2) kan du snabbt jämföra och hitta rätt modell för din uppgift. Du kan jämföra statistik för prestanda som inferensflöde, latens, precision och double-data-rate-bandbredd utan att skriva en enda kodrad.

Steg 2: Träna och anpassa din modell Efter att ha valt modell är nästa steg att träna och trimma den för att optimera prestanda

och precision för TI-processorer. Med hjälp av vår programvaruarkitektur och utvecklingsmiljö kan du träna modellen var du än befinner dig.

När du väljer en modell från TI Model Zoo kan du med hjälp av olika skript träna och transferera modeller för dina dataset, utan att behöva lägga tid på att träna från noll eller bygga modeller för hand. Du optimerar fram dina egna DNN-modeller med hjälp av träningsskript, ramverkstillägg och verktyg som bland annat kan anpassa sig till valet av kvantisering.

TI bygga din AI

motorer som kan hjälpa dig programmera, implementera och därefter exekvera accelererad inferens på TI-maskinvara på mindre än fem minuter, samtidigt som du kan plocka ut benchmarks.

Steg 4: Utveckla edge AI-applikationer

Du kan använda API:er som är industristandard eller öppen källkod, som Linux, för att implementera din modell på TI-maskinvara. Att implementera din DNN-modell på en hårdvaruaccelerator är dock bara en bit av pusslet.

För att hjälpa dig att snabbt bygga upp en effektiv edge AI-applikation har TI börjat använda GStreamer-ramverket. Med GStreamer plug-in:er som körs med Arm-processorer som värd-cpu kan du automatiskt ta en signalkedja för en beräkningsintensiv uppgift och få den accelererad i en dedikerad hårdvaruaccelerator eller en DSP-kärna.

Steg 3: Utvärdera modellprestanda Utvärdering av modellprestanda på faktisk maskinvara krävs innan du utvecklar en edge AI-applikation.

TI:s flexibla programvaruarkitektur och utvecklingsmiljö gör att du kan träna din modell var som helst och kompilera och implementera den på TI-maskinvara med bara några rader kod. Använd de Python- eller C++–programgränssnitt du själv föredrar oavsett om de är för TensorFlow Lite, ONNX eller Neo AI DLR.

I backenden på dessa standardmotorer kan du med hjälp av våra TIDL-verktyg (TI Deep Learning) kompilera din modell för olika TI-hårdvara och ladda kompilerade grafer och subgrafer i DNN-acceleratorn. På det viset kan du krama inferensprestanda på toppnivå ur processorn – allt utan handpåläggning.

Under kompileringssteget kan du med hjälp av kvantiseringsverktyg för post-trä-

ning automatiskt konvertera flyttal till fixtal. Ett verktyg gör det möjligt att växla mellan olika precision (8 eller 16 bitar) i olika skikt. Du specificerar hur du vill ha det i en konfigurationsfil. Det här ger dig flexibilitet att anpassa en modell för högsta prestanda och precision.

Processen skiljer sig åt mellan olika modeller. TI Edge AI Benchmark Tool, som också den finns på GitHub, hjälper dig matcha funktionalitet sömlöst för modeller från TI Model Zoo och fungerar som en referens för skräddarsydda modeller.

Det finns två sätt att utvärdera modellprestanda på en TI-processor: TDA4VM Starter Kit Evaluation Module (EVM) och TI Edge AI Cloud som är en gratis onlinetjänst som ger fjärråtkomst till TDA4VM EVM för utvärdering av inferensprestanda för DNNinlärning.

Det finns ett flertal exempelskript för olika kombinationer av uppgifter och runtime -

Ses vi igen?

Figur 3 visar mjukvarustacken och komponenterna i processorn SDK med Linux för edge AI.

Slutsatser

Om du är nybörjare och känner dig överväldigad av de verktyg vi har pratat om i den här artikeln så kan du vara lugn – du behöver inte vara expert på AI och utvecklar och implementera en AI-modell, eller bygga en AI-applikation.

Med TI edge AI Academy kan du lära dig grunderna inom AI och bygga upp en förståelse för AI-system och mjukvaruprogrammering i klassrumsmiljö med quiz där du själv bestämmer takten.

Labben introducerar steg-för-steg-kodning för att bygga en Hello World-AI-applikation. Du använder en avancerad tillämpning – en komplett signalkedja från kamera till display – för att utveckla en AI-applikation i din egen takt. ■

Göra eller köpa kod

Inom mjukvaruområdet finns ett gap mellan komplexitet och produktivitet. Dessutom finns en växande underhållsbörda från existerande mjukvara. Det betyder att antalet mjukvaruutvecklare hela tiden måste öka för att bibehålla produktiviteten. Med 25 procent årligen säger en siffra. Lägg till denna börda att det finns en brist på begåvningar inom mjukvaruområdet.

Här är ett tips som kan minska pressen: använd en smart strategi för inköp av mjukvara.

Alla mjukvaruföretag behöver ta beslut på vilka delar av mjukvaran som ska utvecklas internt och vilka delar som ska anskaffas externt – göras eller köpas?

VI REKOMMENDERAR att sådana beslut baseras på frågeställningar av följande slag:

• Ligger det någon konkurrensfördel i att utveckla en viss mjukvarukomponent på egen hand? Kan vi kanske arbeta bättre, snabbare, med mindre resurser eller med högre kvalitet än konkurrenterna?

• Är komponenten en del av vår kärnkompetens?

• Är komponenten strategiskt relevant, det vill säga bidrar den till vår usp, vår unika säljproposition?

• Hjälper komponenten till att särskilja vår produkter och tjänster från konkurrenternas?

OM SYSTEMARKITEKTUREN är väldefinierad kan beslutet om att göra eller köpa fattas för varje komponent för sig. Summan av alla dessa göra-eller-köpabeslut är vad vi kallar för en ”inköpsstrategi”.

Eller vänta förresten – är det verkligen allt som finns att säga om inköp? Finns det faktiskt bara två alternativ?

Det tror inte jag. Här döljer sig en djupare frågeställning än bara göra-eller-köpa. Nämligen – hur? Låt oss titta närmare på några olika strategier som finns vad gäller att införskaffa mjukvara och vilka för- och nackdelar de har.

1. Intern utveckling ger exklusivitet Första alternativet är att utveckla mjukvarukomponenten internt – hela vägen från kravställning och specifikation till genomförande, integration, test och underhåll.

Om man gör det får man fullständig ensamrätt till mjukvaran. Dessutom får man högsta möjliga sekretess. Och så kan den skräddarsys efter dina behov. Och så finns all relevant kompetens kring komponenten samlad internt på ditt företag.

Av Robin Schubert, Baselabs

Robin Schubert är vd på Baselabs i Chemnitz, Tyskland, som är specialiserad på sensorfusion. Robin Schubert blev kvar i sex år på Technische Universität Chemnitz efter att ha doktorerat i IT och elektroteknik. Han arbetade då som chef för en forskargrupp inom området datafusion.

Baselabs är baserat på hans forskning, och grundades år 2012 av honom och tre partners.

Utmaningen är att det kräver en personalstyrka av kvalificerade programmerare. Samt tid – en ännu knappare resurs. Tid inte bara för utvecklingsfasen utan även för underhåll och support efteråt.

Den som bestämmer sig för att utveckla sin mjukvara på egen hand får på köpet även i knäet att underhålla denna programvara i framtiden, så länge som den används.

Man underskattar ofta inte bara hur mycket resurser som krävs för utveckling utan även hur mycket resurser som krävs för un-

Välj det bästa av två världar ’’

derhåll. En IEEE-enkät gav statistiken att det genomsnittliga budgetöverdraget för mjukvaruprojekt låg på hela 89 procent.

Internutveckling förknippas typiskt med oberoende. Det stämmer ur immaterialrättsligt perspektiv. Däremot uppstår ett annat beroende – personal. I de flesta team är expertisen inte jämnt fördelad. Risken finns alltid att en central utvecklare väljer att lämna projektet.

Dessutom begränsar internutveckling din frihet att utnyttja utvecklare effektivt, eftersom varje ny mjukvarukomponent kräver ytterligare utvecklare för underhåll.

2. Extern utveckling ger flexibilitet

Det näst vanligaste alternativet är att lägga utvecklingen på en extern konsult. Vad gäller exklusivitet och IP-rättigheter gäller detsamma som för internutveckling.

Fördelen är att det krävs färre interna utvecklare, även om kravutformning, leveran-

törshantering, systemintegrering och systemtest fortfarande måste hanteras internt.

Ur tids- och kostnadsperspektiv är den totala insatsen jämförbar med intern utveckling. Det finns möjligen en möjlighet att spara kostnader om konsulten finns i en låglöneregion, noter skillnaden mellan ”offshoring” och ”nearshoring”.

Den viktigast fördelen med den här strategin är att avtal kan avslutas snabbt och enkelt om planer ändras. Det ger mer flexibilitet. För stora företag kan det faktiskt ibland vara lättare att kontraktera ett externt företag än att utnyttja interna resurser. Med ett externt kontrakt kan det vara lättare att genomdriva att leverantören uppfyller avtalet.

En nackdel är att du får mindre kontroll över utvecklingsprocessen och över utvecklarnas kvalitet. Att anlita konsult (särskilt offshore) kräver typiskt en grundlig process för kvalitets- och leverantörskontroll. Dessutom blir du alltmer beroende av konsulten och får därmed en allt sämre förhandlingsposition, allteftersom projektet fortskrider

Den mest kritiska faktorn är dock underhåll. Eftersom mjukvaran inte utvecklats helt inom ditt eget företag blir den svår och dyr att underhålla på egen hand. Att få entreprenören att åtgärda ett problem efter leverans kan vara svårt, eftersom teamet som levererade programvaran kan ha ändrat utseende med tiden.

3. Licensierad mjukvara spar tid och pengar

Om mjukvaran redan finns på marknaden kan du köpa en licens (en rätt att använda den). Utvecklingstid och resursanvändning minskar då avsevärt eftersom komponenten ju redan finns och inte behöver utvecklas överhuvudtaget.

Den fundamentala fördelen med mjukvara är att du bara behöver utveckla ett enda exemplar. Det kan mångfaldigas i oändlighet och användas av godtyckligt många.

Licensiering som inköpsstrategi är ett sätt

”Det är värt besväret att granska sin inköpsstrategi”

att dela upp utvecklingskostnaderna (eller kostnader plus leverantörsmarginaler om man ska vara noga) mellan flers kunder, vilket ger en dramatisk kostnadsfördel jämfört med internutveckling och kontraktsutveckling. Av samma skäl är även kostnaderna för underhåll och support vanligen drastiskt lägre.

En ytterligare fördel är att mjukvaran redan är testad av andra användare. Det sänker risken för buggar och (givet att testerna är väldokumenterade) minskar avsevärt dina egna testbehov. Den är bevisad-i-bruk som det heter inom de områden där funktionssäkerhet tillhör kravbilden.

Nackdelen är att du inte får monopol på de immateriella rättigheterna utan att dina konkurrenter kan använda samma komponenter. Å andra sidan – om mjukvaran finns på marknaden kan ju dina konkurrenter använda den oavsett vad du gör.

En möjlig begränsning med licensierad mjukvara är att vissa leverantörer inte erbjuder den ”white-box”, det vill säga med full tillgång till komplett källkod, vilket är något du behöver för att kunna bygga upp intern kompetens. Grundfrågan är dock om mjukvaran du söker finns på marknaden eller inte.

Vad vi lärt så långt

• Intern och extern utveckling är egentligen två sidor av samma mynt. I själva verket tycker jag inte att det är en ”mjukvaru-

stategi” att lägga utveckling på en extern konsult, utan snarare en ”utvecklarstrategi”. Ska jag anställa utvecklare själv eller anlita ett mjukvaruföretag som anställer dem för min räkning?

• Med tanke på mjukvarans immateriella natur är den viktigaste faktorn för att skära ner kostnaderna att dela investeringen med andra genom att licensera den. Den som utvecklar mjukvara internt eller via konsult får alltid högre kostnader än konkurrenten som köper en ickeexklusiv licens till en redan existerande komponent. Du accepterar ett prispåslag som du måste kunna motivera med att det finns en högre betalningsvilja hos kunden.

DET FINNS ETT FJÄRDE ALTERNATIV som enligt min mening ofta förbises utan ordentlig motivering. Det är att kombinera exklusiv kod (det strategiska valet) med licensering (det kostnadseffektiva valet). Låt mig förklara!

4. Det bästa av två världar

Det är ganska vanlig att mjukvara med exakt rätt funktionalitet inte finns på marknaden. Många chefer drar då slutsatsen att komponenten ifråga måste utvecklas internt. I det läget kan det vara värt att syna arkitekturen lite mer i sömmarna.

Hela komponenten kanske inte finns att köpa. Däremot kan du ofta pussla samman

den med hjälp av delkomponenter, rutiner eller funktioner som finns kommersiellt. Mjukvaran i sig kan vara strategiskt relevant utan att delarna är det. Ofta ligger konkurrensfördelen i att intelligent kombinera befintlig teknik snarar än att skapa en komplett innovation från ett blankt ark.

Kommersiellt tillgängliga bibliotek och utvecklingsmiljöer (SDK:er) kan användas för att utveckla konkurrenskraftig mjukvara. På det sättet kombinerar du intern utveckling med licensiering.

Det finns sådana bibliotek inom flera områden och de används i stor utsträckning, som TensorFlow för djup maskininlärning, OpenCV för klassisk bildbehandling – och Baselabs Create Embedded för säker sensorfusion i inbyggda system.

ATT ANVÄNDA DELKOMPONENTER ger samma fördelar som licensieringsstrategin. De finns att hämta direkt, de kostar en bråkdel, de är testade och de splittar notan för underhåll på många användare.

Funktionalitet på denna lägre, generiska nivå har ofta betydligt bredare tillämpning vilket betyder att antalet användare som delar på notan för utveckling och underhåll är fler än för en specialiserad komponent.

Genom att kombinera funktioner från bibliotek eller en SDK kan du utveckla mjukvarukomponenter som du har exklusiva rättigheter och exklusiv tillgång till. Det innebär dessutom att relevant kompetens hamnar i ditt företag och att allt kan skräddarsys efter egna behov.

Priset för strategin är extraarbetet med att identifiera lämpliga bibliotek och SDK:er, och att verifiera att de uppfyller kravbilden. Du behöver en mer detaljerad inköpsstrategi och mer teknisk expertis i inköpsrollerna. Å andra sidan kan sådana satsningar vara ett effektivt sätt att utnyttja knappa interna utvecklingsresurser.

LÅT OSS GÅ TILLBAKA till den översiktliga bild vi presenterade tidigare. Genom att jämföra alternativen kan vi visualisera deras respektive för- och nackdelar:

Komponentlicensiering är klart att föredra om den möjligheten existerar, samtidigt som egen utveckling kan användas som komplement. Bibliotekslicensiering kombinerar fördelarna med båda världarna.

Slutsats: Det är värt besväret att granska sin inköpsstrategi Hur din strategi utfaller beror på vilken detaljnivå den tillämpas på. En analys på hög nivå ger begränsade alternativ och är ofta otillfredsställande .

Genom att lägga tid på en mer detaljerad analys når du upp till en helt ny strategisk nivå som kan ge klara konkurrensfördelar. Samtidigt minskar du kostnad, tid-till-marknad och behovet av interna utvecklare. Upphandling är en kraftfull hävstång – det är upp till dig att välja hur du vill använda den. ■

Händelsekameran på väg till mobilen

■ SENSORER

Qualcomm inleder ett samarbete med franska Prophesee om att integrera den senares händelsebaserade kamera med vanliga kameror.

”Alldeles snart” kommer det att finnas mobilplattformar som integrerar de två kameratyperna, om man får tror Qualcomms produktchef Judd Heape.

I en händelsekamera är varje bildpunkt en oberoende datakälla som lägger upp ett meddelande på databussen om – och endast om – det infallande ljuset ändras. Det betyder att den är extremt strömsnål vid en statisk scen. Samtidigt har den en tidsupplösning motsvarande i storleksordningen kanske 10 000 bilder per sekund när bildpunkter förändras snabbt.

DET BETYDER ATT DEN kan registrera snabba händelseförlopp. Judd Heape ger exemplet att den kan fånga rörelsen i ett tennisrack. Den dataströmmen kan därefter användas som referens för att trolla bort rörelseoskärpan hos en vanlig kamera som fångar samma scen i normal hastighet.

Vanliga kameror kan visserligen redan ha bildfrekvenser nära 10 000 bilder per sekund, men till priset av hög strömförbrukning och stora datavolymer som endast kan upprätthållas en kort tid.

Qualcomm ska hjälpa Prophesee att optimera dess teknik, kallad Metavision, för nästa generation smarttelefoner, närmare bestämt för dyrare varianter av Qualcomms mobilplattformar baserade på processorfamiljen Snapdragon.

Händelskameror är mycket ljuskänsliga. En konsumenttilllämpning som finns idag är övervakningskamera för hemmet. Att

kameran fånga konturer snarare än riktiga fotografier gör att den känns mindre påträngande ur integritetssynpunkt.

Egenskaperna sammantaget tycks även göra dem som en bra indatakälla för gestigenkänning.

EN KOMMANDE IVRIG användare av händelsekameror är svenska Terranet som försöker bygga ett reaktionssnabb alternativ till kamera som fordonsssensor.

Ytterligare något som kanske gör händelsekameran mer relevant är att mobilprocessorer numera har neuronnätsacceleratorer som kan öppna ny funktionalitet genom att kunna tolka sensordatat från händelsekameran.

Utvecklingssatser från Prophesee ska finnas tillgängliga i år. Sony är partner för tillverkning av själva sensorn IMX636ES och de två säljer sedan tidigare utvecklingssatser på den.

Prophesee har sitt huvudkontor i Paris. På lokalkontor i USA, Japan och Shanghai finns 100 ingenjörer. Företaget har 50 patent.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

strömsensor för elfordon

■ SENSORER

Den klarar 1,5 kA och är bara 29 mm hög. Schweiziska Lems minimala strömsensor vill ta plats i invertrar till elfordon.

HSTDR är 42 procent mindre och väger 50 procent mindre än föregångaren HSNDR samtidigt som mätområdet är 50 procent större, skriver Lem, och påpekar dessutom att noggrannheten är bäst i klassen med ett övergripande fel över temperatur och livstid på under 3,5 procent.

Sensorn kan mäta från ±300 A upp till ±1 500 A och har galvanisk separation mellan primärkrets (hög effekt) och sekundärkrets (elektronikkrets), vilket passar batterisystem på 800 V.

LEM BESKRIVER HSTDR som ett fullt kalibrerat paket med kärna, strömskena och givarelement vilket underlättar designen av drivlinan.

Måtten är 29×21×12 mm och vikten 27 g vilket är betydligt mindre än traditionella givare med så kallad C-kärna.

Arbetsområdet är –40 °C till +125 °C och den klarar vibrationer på upp till 10 g. PER HENRICSSON

Basstationsfunktioner och AI-appar, till exempel, kan köras på samma server.

Fujitsu gör vRAN på grafikkort

■ KOMMUNIKATION

En 5G-lösning för Open RAN från Fujitsu låter basstationstjänster och edge-tillämpningar exekvera på en och samma hårdvara – serverrack byggda av Nvidas berömda A100-processor.

Superdatorer, självkörande bilar och AI-molnservrar har en sak gemensamt – att de gärna snurrar på Nvidias vassaste grafikprocessorer.

Nu inkluderar tillämpningsområdet även kärnnätsfunktio-

Minimal modul för NB-IoT med satellitpositionering

■ INBYGGDA SYSTEM

Den är fullt programmerbar, klarar globala LTE-band och har avancerade säkerhetsfunktioner plus satellitpositionering. Enligt ST Microelectronics är ST87M01 en av de första NB-IoT-kretsarna som uppfyller 3GPP-specifikationen i Release 15.

ner för 5G, i en lösning för vRAN som Fujitsu lanserar.

Fujitsi kör virtualiserade processorer på NVidia A100X och låter dem göra beräkningar för basstationernas fysiska kommunikationsskikt.

Dessa massivt parallella kombinationer av ”virtuella basstationer” och ”edgeservrar” kommer att börja erbjudas till kund globalt nästa månad. De är utvecklade inom det öppna ekosystemet 5G Orec (Open RAN Ecosystem).

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Uppkopplade el-, vatten- och gasmätare, smarta byggnader, smarta elnät och annan infrastruktur liksom uppkopplade industrier, logistik och jordbruk. Det är några av alla tänkbara tillämpningsområden för ST87M01.

Modulen är fullt programmerbar och har internt minne för att lagra koden. Alternativt kan modulen användas tillsammans med en separat styrkrets.

Det finns en rad protokollstackar för olika IoT-tillämpningar inklusive IPv6, TCP/ UDP, CoAP/LWM2M, MQTT,

HTTP/HTTPS och TLS/DTLS. Modulen stödjer de av 3GPP standardiserade AT-kommandona och liksom ST:s utökade AT-kommandon.Vidare har modulen support för Esim enligt GSMA:s specifikation.

Strömförbrukningen i viloläge är bara 2 µA samtidigt som den utsända effekten är upp till +23 dBm. Det specificerade temperaturområdet är –40 °C till +85 °C.

Modulen är 10,6×12,8 mm och finns att köpa i mindre kvantiteter. PER HENRICSSON per@etn.se

One-stop shop for product testing

Från

Kraftmodul för utrymmen utan luftflöde

■ POWER

Test & mät, fabriksautomation och processtyrning är tre tänkbara tillämpningar för XP Powers IP-klassade ACDC-omvandlare på 160W. Den leder bort värmen via baksidan och klarar sig därmed utan fläkt.

ASB160-serien består av ACDC-moduler med EMCfilter, AC-säkring och en intern kapacitans för spänningen efter likriktarbryggan. Detta innebär att monteringen görs direkt på kretskortet utan några extra komponenter.

Dessutom har modulerna inbyggda skyddsmekanismer mot överström, överspänning och övertemperatur.

ASB160-serien är specificerad för en temperatur på basplattan mellan –40 °C och +90 °C.

Omvandlarna kan användas globalt tack vare ett inspänningsområde på 90 till 264 VAC. Utspänningarna ligger på 12, 15, 24, 36, 48 och 54 VDC beroende på modell.

Formatet är så kallad fullbrick vilket innebär 61×117×20 mm. Detta, tillsammans med verkningsgrader på upp till 93 procent gör att modulerna har bland de högsta nivåerna av effekttäthet som finns tillgängliga bland detta slag av enheter, skriver XP Power.

Omvandlarna kan användas i helt slutna kapslingar inklusive Atex-godkänd utrustning, eftersom kylningen via basplattan eliminerar behovet av kylning med forcerad luft eller fläktar. PER HENRICSSON per@etn.se

Agilex med 116 Gbit/s

■ KOMMUNIKATION

Den så kallade F-Tile är nu i produktion meddelar Intel. Det är en chiplet (kiselbit) som tillsammans med FPGA:erna i Agilexfamiljen ger beräkningskraft med snabb kommunikation till omvärlden. Varje F-Tile har upp till fyra kanaler på 116 Gbit/s plus att det finns hårda block för Ethernet och PCIe.

Att F-Tile är i produktion innebär också att Intel kan lansera elva nya medlemmar i Agilex 7-familjen med åtta olika typer av kapslingar.

Det handlar om både Agilex F

och Agilex I tillverkade i Intels 10 nm-process.

F-Tile kopplas till resten av chippen i modulen via Intels chipbuss kallad EMIB, embedded multi-die interconnect bridge (EMIB).

Den största modellen i Agilex F har sex stycken F-Tile. Förutom hårde block för Ether-

net och PCIe finns det mjuka IPblock för bland annat JESD204 till GPON.

Under utveckling är nästa generations F-Tile som ska ge 224 Gbit/s per kanal med PAM4-LR vilket kan användas till exempelvis 800 Gbit/s Ethernet.

PER HENRICSSON per@etn.se

Nya Linuxprocessorer från ST

■ INBYGGDA SYSTEM

De är baserade på Arm Cortex A7-cpu:er och har bland annat ny säkerhet och förstås mer prestanda än sina föregångare i STM32-familjen.

Du kommer att hitta dem i betalterminaler, gateways, hushållsmaskiner, kontrollpaneler och i diverse tillämpningar inom smarta hem, smarta städer och industriautomation.

Högre prestanda betyder al-

ternativt lägre strömförbrukning om beräkningarna hålls konstant och du hellre vill kvittera ut förbättringen på det viset.

Linuxen är Open ST. Den kan transformeras till ett realtidsoperativsystem med hjälp av ett expansionspack som heter X-LINUX-RT.

För grafiska gränssnitt stöds Qt. För strömstyrning kan du komplettera med ST:s egen krets STPMIC1. STM32MP13x släpps i sex

versioner som alla är benkompatibla med den tidigare serien STM32MP15x. Alla har kryptoaccelerator och secure boot som tillval:

• MP131 har en Ethernetport

• MP133 har CAN FD och Dual Ethernet

• MP135 har kamera- och LCDgränssnitt, och Dual Ethernet Volymproduktion har startat. Priset är 3,16 dollar i volymer om 10 000. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Satellitpositioneringen som kapar 90 procent av energiförbrukningen

■ GNSS

En digital radiomottagare lovar att avkoda position och tid från alla satellitpositioneringssystem med radikalt lägre energiförbrukning än dagens alternativ. Tekniken håller på att kommersialiseras av nederländska Qualinx som tagit in 90 miljoner kronor i en A-runda.

Företaget är en avknoppning från det tekniska universitetet i Delft som baseras på de tre grundarnas doktorandarbeten. Det handlar om en radioteknik där större delen av nedkonverteringen och avkodningen sker digitalt. Tekniken är patenterad och bygger bland annat på en digital PLL.

Den första produkten QLX300+ är en krets för satellitpositionering som klarar GPS, Galileo, Glonass och Beidou.

Kretsen innehåller hela radiodelen inklusive LNA och LDO plus strömförsörjningsenhet (PMU) liksom generella in- och utgångar som kan användas för SPI/I2C/UART. Dessutom finns en liten Cortexkärna.

KRETSEN INNEHÅLLER även det matchningsnät som behövs för LNA:n, och stöder kristalloscillatorer. Den kommer kapslad i en minimal WLCSP24.

Energiförbrukningen ska vara ner till en tiondel jämfört med dagens alternativ vilket radikalt kan förlänga intervallen mellan

laddningarna för produkter som fitnessarmband och träningsklockor.

Tillverkningen sker hos Globalfoundries i en SOI-process på 22 nm och volymer ska komma nästa år.

Under utveckling är också en IoT-krets med både satellitpositionering och radiokommunikation kallad QLX400.

PER HENRICSSON per@etn.se

32-kanalig ultraljudskrets

■ SENSOR

Portabla ultraljudsinstrument för sjukvården och industrin, det är två tilllämpningar för STHVUP32 från ST Microelectronics.

Sedan tidigare finns den 64-kanaliga modellen STHVUP64, den får nu sällskap av en modell med hälften så många kanaler. Å andra sidan kan STHVUP32 skicka ±800 mA till en koaxialansluten prob med fem nivåer, normalt är tre. Fler nivåer ökar flexibiliteten och därmed möjligheten att få en bättre bild. Kortaste pulstiden är 5 ns men det går också att använda en kontinuerlig signal, så kallat CW-läge. Genom att växla mellan de två blir det enklare att studera bland annat håligheter och flöden.

DEN DIGITALA lobstyrningen i kretsen ger bättre noggrannhet än motsvarande analoga lösning där man använder fördröjningskretsar. Dessutom behöver man inte ha någon extern krets, som en FPG, för uppgiften.

Det finns ett internt minne för att styralgoritmer plus att det är möjligt att synkronisera enheten med en signal på 200 MHz.

STHVUP32 kommer i en FC-BGA med 168 anslutningar som har måtten

11,5×10,5×1,35 mm.

PER HENRICSSON per@etn.se

Taiwanesisk pekkrets

för fordon med IAR:s hjälp

■ FORDONSELEKTRONIK

Säkerhetsstandarden ISO 26262 är en utmaning för den som konstruerar kretsar för fordon. Taiwanesiska Ilitek får hjälp av svenska IAR i byggandet av en pekskärmskrets.

Kretsen i sig heter ILI6600A. Den är en TDDI-systemkrets (Touch and Display Driver Integration) byggd kring en Risc V-cpu licensierad från taiwanesiska Andes.

Andeskärnan heter N25F-SE och är godkänd för ISO 26262certifiering. IAR och Andes har sedan tidigare ett samarbete kring funktionssäkerhet och ISO 26262. Därmed kan de hjälpa Ilitek att enklare få dess krets certifierad för ISO 26262 Asil B.

IAR:s bidrag är dess programmeringsverktyg Embedded Workbench för RISC-V.

ILI6600A stöder upp till tre kaskadkopplade kretsar och upp till 16,7 miljoner färger. Den stöder en funktion kallad IIE

(Impressive Image Enhancement) som ska höja kvaliteten på skärmbilden ytterligare.

Pekskämsfunktionaliteten hanteras av en 32-bitarsstyrkrets. Ilitek hävdar att den är bra på att motverka brus och har hög dynamik. Den använder AI för att fijustera för skärmen och stöder pek på upp till 96 kanaler, både Long V och Long H.

Enligt Andes är dess kärna N25F-SE världens första Risc V att fullt ut uppfylla ISO 26262. Den bygger på Andes kärna N25F, där ”SE” står för ”Safety Enhancement”.

Statusen på utvecklingen av kretsen är att den klarat ESD-, EMI- och EMC-tester och arbetar med att bli AEC-Q100 grade 2-kvalificerad.

IAR Embedded Workbench för RISC-V är certifierad av TÜV SÜD för ISO 26262 och ytterligare nio säkerhetsstandarder.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Ultratunn superkondensator för trångbodda prylar

■ PASSIVT Med sina 3V rymmer den prismatiska superkondensatorn 23 procent mer energi än motsvarande produkt med en spänning på 2,7 V. Superkondensatorn från Cap-XX sägs passa för alla typer av produkter med begränsat utrymme.

Superkondensatorer används ofta som komplement till batterier eftersom de kan lämna höga toppströmmar.

DMV750 lagrar 750 mF och har en spänning på 3V, samma som knappceller. Den passar bland annat för IoT-proylar, medicintekniska produkter och andra så saker som drivs av knappceller.

Måtten är 21×14×2,2 mm och arbetsområdet –20 °C till +85 °C.

PER HENRICSSON per@etn.se

”Don’t miss the Microwave and Antenna Event of the Decade in Kista!”

Svensk Elektronik

– tillsammans för branschens bästa

Träffa oss på Elektronikmässan i Gbg!

Nu är det bara några veckor kvar innan Elektronikmässan i Göteborg slår upp sina portar på Prioritet Serneke Arena. Självklart finns Svensk Elektronik på plats! Besök vår monter G27 och missa inte våra programpunkter på Elektronikscenen.

Bullar, böcker och branschen

Representanter från Svensk Elektronik och Smartare elektroniksystem finns på plats under hela mässan. Kom och prata branschfrågor med oss, ta en kaffe och hämta ditt exemplar av vår nya handbok för cybersäkra IoT-produkter.

Plats: Monter G27

Tid: Under hela mässan

Embedded Forum

Missa inte vår storsatsning kring Embedded Technology under mässan! Lyssna till Stefan Ytterborn, CAKE, Massimiliano Angelino, Amazon och Martin Edlund, Minesto som lanserat revolutionerande produkter och tjänster samt Sjoerd Haasl, RISE med insikter inom grön elektronik.

Plats: Elektronikscenen

Tid: 20 april kl.09.15-12.25

Lanseringsfest av handboken

Välkomna till lanseringen av handboken för framtagning av cybersäkra IoT-produkter. Vi presenterar projektet och bjuder på en paneldebatt med några av Sveriges prominenta cybersäkerhetsprofiler. Dessutom delar vi ut handboken och firar med pompa och ståt.

Plats: Elektronikscenen

Tid: 19 april kl.15.45

Kurs i Elektronikhandboken

Vi erbjuder denna gång en komprimerad variant av kursen under två intensiva timmar. Både du som har lång erfarenhet av branschen samt du som är lite nyare har mycket att hämta på denna kurs.

Plats: konferensrummet Anfield / San Siro

Tid: 19 april kl.13.00-15.30

15% rabatt på Elektronikmässan i Stockholm – Medlemserbjudande från Svensk Elektronik

Den 10–11 april 2024 kommer Elektronikmässan tillbaka till Kistamässan. Du som är medlem i Svensk Elektronik får 15% rabatt på monterpriset på Elektronikmässan Stockholm 2024! Vill du ta del av erbjudandet? Kontakta oss för mer information!

Tillsammans skapar vi branschens framtid! Ditt företag är väl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stärker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

KALENDARIUM

19 april

Kurs i Elektronikhandboken, Elektronikmässan, Göteborg

19–20 april

Elektronikmässan, Göteborg

27 april

Direktivsdagen 2023

16 maj

Evertiq Expo, Malmö

14 juni

Vårmöte Svensk Elektronik

12 oktober

Stora elektronikdagen med Summit, Stockholm

29 november

Höstmöte Svensk Elektronik

svenskelektronik.se/ kalendarium

Vi är stolt partner till Elektronikmässan!

Läs mer!

R&S®PVT360A performance vector tester

MINIMAL FOOTPRINT, ULTIMATE PERFORMANCE.

Your fast, efficient and sleek solution for base station and RF component testing.

► Two TRX channels with two independent signal generators and analyzers

► 400 MHz to 8 GHzfrequency range covering all FR1 frequency bands

► Up to500 MHzbandwidth

► Hardware-acceleratedtest sequencing

► Extensive signal generation and analysis software