JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
onsdag 20 november 2019 VECKA 47
Europas telekomindustri laddar för ett stort fältslag när konvergerade nät slår igenom. En rad nya frekvensband kommer på några års sikt att öppnas för mobilt bredband, mobiltelefoni, TV-tjänster och
radiotjänster. Detta är steget efter 3G.
För telekomindustrin handlar det om tusentals miljarder kronor och företagens framtida position. Ericsson, Nokia, Siemens, Alcatel, Huawei, Lucent och andra systembyggare står inför en stor utmaning när nätoperatörerna väljer leverantör för de nya näten.

Vinnare blir de systemleverantörer som kan ansluta en hel bukett av olika radionät till optiska nät. Nätoperatörerna vill till samma fibernät kunna ansluta GSM-nät, 3G-nät, WiMax, WLAN och andra radionät. Abonnenterna har multistandardterminaler som sömlöst skiftar till det radionät som i
varje läge ger bäst och billigast kommunikation.

– Ju fler radiogränssnitt, anpassade till olika tillämpningar och prestanda, desto bättre,
säger Tommy Ljunggren, ansvarig för fast-mobil konvergens i TeliaSonera i Sverige.

Ingen leverantör klarar allt

Dessa olika radiogränssnitt kan sedan anslutas på ett enhetligt sätt till det fasta IP/fiber-nätet. Den stora utmaningen för systemleverantörerna är att utveckla en vinnande systemlösning.

– Min bedömning är att ingen systemleverantör kan klara alla radiogränssnitt till en rimlig
kostnad. Jag tror att någonstans går gränsen. Det svåra för både nätoperatörer och systembyggare
är vilka radiogränssnitt man ska välja, säger Ljunggren.

Det är inget enkelt problem att välja bästa lösningen. GSM, UMTS, DVB-H, CDMA2000, Super3G, WiMax, Flash OFDM, olika WLAN-produkter och ytterligare några yttäckande radionät är möjliga alternativ. Varje nätoperatör måste välja en bukett av radionät som de tror blir konkurrenskraftig.
Nätoperatörer med samma eller olika buketter av radionät kommer att konkurrera.

Nyttan med integration mellan olika slag av radionät blir solklar när vi tittar på pengarna. Så mycket som 80‒90 procent av trafikvolymen kan klaras via billiga radionät, typ WLAN, framför allt i större orter. Dessa nät klarar uppskattningsvis hälften av nätoperatörernas möjliga inkomsvolymer. För den andra halvan av inkomstvolymen behövs nät som bättre klarar realtidstjänster, som GSM eller 3G. Så beskriver en branschexpert bilden.

Abonnenten har samtidigt behov av att kunna kommunicera i sin bostad, i staden, utanför staden, i andra länder och dessutom nyttja olika tjänster. Allt med en enda mobiltelefon. Detta innebär att det är logiskt att blanda de olika radionäten och välja den effektivaste lösningen för varje trafikslag.

– För nätoperatörerna handlar det om att använda radionät som ger lägsta möjliga  roduktionskostnad. Enkelt uttrycket gäller det kortaste vägen till fibernätet. Många WLAN har
inte många meter till närmaste fiber, säger Östen Mäkitalo, tidigare TeliaSonera, idag gästprofessor
vid KTH i Kista.

Nätoperatörernas utgångspunkt är att en ny massmarknad måste skapas för både nätprodukter
och terminaler, volymproduktion i stor skala. Den grundläggande förutsättningen är att nätoperatörerna får tillgång till nya frekvensband på nya villkor och att samma regelverk gäller för många länder, därmed finns förutsättningar för en ny riktigt stor marknad där samma teknik
nyttjas.

En gemensam reglering för EU slår på sikt igenom i hela Europa och täcker då mer än
600 miljoner invånare. Europas telekomindustri siktar på att tre nya stora frekvens-
band ska kunna nyttjas på detta sätt. Frekvensbandet 470 till 600 MHz, 2,5 – 2,69 GHz och sedan
3,4 till 3,8 GHz (eller möjligen upp till 4 GHz.). Bandet 470 till 600 MHz är särskilt viktigt för att klara yttäckande mobilnät medan de andra två banden kan nyttjas för att klara hög kapacitet i städer och fast bredbandsanslutning. Dessa frekvensband ska upplåtas på teknikneutral basis, vilket innebär att operatörerna får rätt att använda radionät som uppfyller tekniska minimikrav, enligt förslag som
stöds av stora delar av Europas telekomindustri.

Alla vill inte ha teknikneutralitet

Europas telekomvärld är dock ännu inte enig. En viktig tvistefråga är just kravet på teknikneutralitet.
Många länder har redan sagt ja men inte alla. EU-kommissionen driver detta. En rad politiska beslut kommer de närmaste åren och då får vi se exakt hur Europa sätter ned foten.

Beslutsmässigt ligger USA före Europa. USA har redan fattat beslut om frekvensanvändningen.
USA har valt frekvensbandet 694 till 805 MHz som det låga frekvensbandet samt frekvenser i 2,5 och 3,5 GHz-banden som alla kan användas för mobilt bredband, mobiltelefoni, tv och radiotjänster.
– Om Europa genomför telekomindustrins förslag så kan Europas telekomindustri återta initiativet
i telekombranchen globalt. Om Europa inte fullföljer kan amerikanska leverantörer som Lucent och Nortel få försprång, menar Östen Mäkitalo.

Hittills ligger telekomindustrin i Europa och USA före. Varken Kina eller Japan har ännu
redovisat sina planer, påpekar branschfolk.

Elektroniktidningen har talat med ett antal källor och det är en relativt samstämmig bild som kommer från nätoperatörer, systembyggare, regulatörer och branschexperter. Gemensamt för dem alla är dock att de representerar telekomvärlden och dessutom telekomvärlden i Europa. Den logik de sammantaget presenterar är tydlig. Om Europa fattar de beslut som behövs så öppnas dörren för en ny stor marknad. Detta kan i nästa steg ge Europas telekomindustri exportmöjligheter
gentemot resten av världen.

Trenden och rörelseriktningen är uppenbar.Att USA rör sig i samma riktning höjer trovärdigheten och ökar dessutom konkurrenstrycket. Svårigheten är att bedöma tyngden i motkrafterna. Vi har
ännu inte sett att Europas regeringar väger de olika intressena mot varandra och sedan säger
ja. Det återstår.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)