JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 17 november 2019 VECKA 46
Hemnät var ett hypat begrepp under IT-yrans dagar. Då blev det ingen succé. Men nu finns har produkterna förfinats, infrastrukturen finns framme, och byggföretagen ser avancerade hemnät med möjlighet till bredband och HDTV i varje rum som starka konkurrensmedel. Mycket tyder på att hemnät denna gång kan ta steget från vision till verklighet.
NY STANDARD FJÄRRSTYR KUNDERNA

Nätoperatörerna inför en ny teknikgeneration i bredbandsnäten. Målet är att erbjuda IP-TV, IP-telefoni och en rad andra tjänster. Hemnät är en förutsättning. Fjärrstyrning finns i drift redan idag i stor skala, till IPTV-boxar och DSL-modem. Det nya är att införa en standard för fjärrstyrning som kan användas mot alla elektroniska boxar i hemmet.
Telekomindustrin satsar på avancerade lokala hemnät. Fast och mobil telefoni, bredband, tv-tjänster, stereoanläggning och vättenmätare - allt ska integreras i ett IP-baserat nät där hemmets elektroniska utrustning kopplas samman. Det är telekomindustrins vision.

Det handlar om en ny global marknad som i framtiden kan bli värd tusentals miljarder kronor. Det är ett stort tekniskt lyft, jämfört med de hemnät som finns idag.

Image GÖTE ANDERSSON:
ELEFANTERNAS VISION

Det är de stora telefonbolagen - tillverkare och operatörer - som driver fram införande av en ny teknikgeneration i bredbandsnäten. Det är de företagen och deras leverantörer som arbetar i DSL Forum och Home Gateway Initiative (HGI).

Telefonbolagen ser en möjlighet att ta ett stort kliv in i framtiden baserat på de snabbt växande bredbandsnäten. Tillväxten för bredbandsnäten är dramatisk och bredbandsnäten har vuxit snabbare än mobilnäten gjorde på 90-talet, påpekar branschfolket.

Om telefonbolagens strategi håller så blir de lokala hemnäten den nya nätplattformen för så gott som alla viktiga nättjänster i hemmet. Det gäller inte bara traditionella tjänster som telefoni och tv. Elbolag, vattenbolag, larmbolag, spelbolag, pc-programleverantörer och andra leverantörer av elektronisk utrustning till hushållen erbjuds en ny plattform för att hämta data, styra utrustning eller förstås sälja produkter och tjänster.

Den riktigt stora frågan är därför just om visionen håller. Så här stora teknikförändringar brukar ofta drabbas av motgångar och förseningar. Det kan finnas motkrafter som telekomindustrins strateger underskattat.

2007 och 2008 blir startår. De kommer sedan att ta ett antal år innan vi har svaret.

Från Cisco kommer i alla fall ett tydligt och inte oväntat besked. Kabel-tv-bolagen måste slå in på samma spår som telefonbolagen om de ska kunna konkurrera om bredbandskunderna.

Göte Andersson
Detta handlar om Next Generation Networks (NGN) för vanliga telefonabonnenter. NGN är det avancerade nät som ersätter det traditionella telefonnätet, bredbandsnätet och kabel-tv-nätet, och som dessutom ger abonnenterna tillgång till mobilnätens tjänster i hemmiljö.

Elektroniktidningen beskriver här som första svenska medium telekomindustrins stora steg in i framtiden.

Fjärrstyrning betalar notan

Fjärrstyrning av hemnäten är en ny och viktig grundbult. Hushållen ska få nya avancerade tjänster via bredbandet. Nätoperatören kan automatiskt fjärruppdatera IPTV-boxen, IP-telefoniboxen, pc:n, spelkonsolen, larmsystemet och annan elektronisk utrustning med nya programversioner. Därmed får abonnenten tillgång till de nya tjänsterna. Nätoperatören övervakar nätet och kontrollerar att viktiga
nätfunktioner är i drift.

Allt detta blir möjligt tack vare en ny gemensam global standard för fjärrstyrning som telekomindustrin utarbetat och nu tagit i drift. Tack vare standarden blir det billigt för de stora nätoperatörerna att sälja nya tjänster till bredbandsanslutna hushåll.

HEMNÄT GER 100 MBIT/S TILL VARJE RUM

Sveriges stora bostadsföretag anammar hemnät i ökande utsträckning och ser bredband i varje rum som ett viktigt försäljningsargument.

Nu kommer hemnätverk med kapacitet i klassen 100 Mbit/s till varje rum. Bredband som klarar trippelplay till varje rum helt enkelt. Sveriges stora bostadsföretag går i täten för denna nya trend i sin nyproduktion,

- Vid nyproduktion av flerfamiljshus installerades 2006 stjärnformade hemnätverk för minst 50 procent av bostäderna. För villor är andelen cirka 20 procent. Denna utveckling tog fart 2002-2003, säger Magnus Grimberg, Schneider Electric.

Bredbandsuttag blir snart lika naturliga som eluttag, om visionärerna får rätt.
- Bredband har blivit ett försäljningsargument för fastighetsägarna och därmed blev det logiskt att just i nyproduktionen införa hemnät så att bredbandsnäten når alla rum, säger han.

Sverige och Norden ligger i dagsläget före resten av Europa och även USA med hemnät och det är de stora fastighetsägarna som är drivande, enligt Schneider Electric. Bolaget har tillsammans med andra leverantörer som gemensamt står för hälften av den svenska marknaden för el- och nätutrustning tagit fram underlag som visar ett verkligt genombrott för hemnät i nyproduktionen.

Först i nyproduktion

Nyproduktionen av bostäder i Sverige omfattar idag cirka 25 000 nya bostäder i flerfamiljshus och cirka 13 000 småhus. Det är där den nya trenden nu slagit igenom.

Det kommunala bostadsföretaget Gavlegårdarna i Gävle är ett av de många bostadsföretag som vill ha kapacitet om minst 100 Mbit/s till varje rum. Tv, bredband, telefoni och andra tjänster ska bli tillgängliga i hela bostaden.

- Vid nyproduktion och kraftig ombyggnad så bygger vi idag lokala hemnät, säger Ulf Gustafsson, IT-chef Gavlegårdarna.

Hos Gavlegårdarna dras det inkommande bredbandsnätet fram till klädkammaren. Där finns en knutpunkt (residential gateway) mellan bredbandsnätet och det lokala hemnätet. Från klädkammaren dras en stjärnformad kanalisation - ett plaströr - till varje rum utom köket. I denna kanalisation installeras en kopparkabel fram till bredbandsuttaget i varje rum och därmed finns kapacitet på 100 Mbit/s. Utrymme finns för ytterligare två kablar i plaströret om det behövs i framtiden.

Vissa bostadsföretag har valt en försiktigare strategi. De installerar kanalisation för ett stjärnformat hemnätverk till varje rum. Då blir det enkelt och billigt att installera knutpunkt och dra kabel till varje rum när fastighetsägaren så beslutar.
7000 kronor ger hemnät

Ett alternativ för befintliga bostäder är att dra kanalisation i plastlister som liknar tak- eller golvlister. Schneider Electri har utvecklat ett sådant system som klarar fyra parkablar till varje rum i bostaden. Kostnaden ligger kring 7000 kronor per bostad vid storskalig utbyggnad.

Den stora frågan är naturligtvis vad fastighetsägarna gör i de befintliga bostäderna. Sverige har totalt drygt fyra miljoner bostäder för permanentboende, varav drygt 2 miljoner bostäder i flerfamiljshus. Cirka 300 kommunalt ägda bostadsföretag har tillsammans drygt 800 000 bostäder och de är normalt den störste fastighetsägaren i varje kommun.

De flesta av Sveriges kommunala bostadsföretag är i full färd med att införa egna bredbandsnät fram till varje bostad. Därmed installeras en bredbandsanslutning på en central punkt i bostaden.

Ett nät bättre än tre

I praktiken så är det sedan hyresgästen själv som svarar för att dra bredbandsnätet till andra rum i bostaden. I befintliga flerfamiljshus finns sedan tidigare normalt lokala nät fram till flera rum i bostaden för analog telefoni och analoga TV-tjänster. Det betyder att varje bostad nu får tre lokala parallella nät.

Det är naturligtvis logiskt att införa en enda IP-basererad gemensam infrastruktur i varje bostad, med kanalisation och kablar för tv, telefoni och bredband. Det är så alltfler fastighetsägare resonerar.

I Gävle planerar Gavlegårdarna att i princip samtliga 15 800 bostäder ska vara anslutna till bredbandsnät år 2007. Ulf Gustafsson anger att det är sannolikt att Gavlegårdarna efter 2007 installerar lokala hemnät i de befintliga bostäderna. Något beslut om detta är ännu inte taget men Ulf Gustafsson menar att det helt enkelt är nödvändigt att bostadsföretaget inför sådana nät.

Utbyggnad tar flera år

Den totala kostnaden för att införa hemnät i alla bostäder kan beräknas till mellan 30 och 70 miljoner kronor. Allt beroende på vilken teknik som Gavlegårdarna väljer. Installationen tar ett antal år.

Branschexperter bedömer att de flesta andra kommunala bostadsföretag slår in på samma spår som Gavlegårdarna. Det betyder att nya hemnät kan vara installerade i huvuddelen av de kommunala bostadsföretagen 2015. Det handlar om utbyggnad under 6-7 år.

En viktig fråga är vilken teknik som ska användas. Om de nya hemnäten ska klara alla slag av tjänster, även HDTV, så är i dagsläget kabelnät huvudalternativet. Kabelnäten har kapacitet för upp till flera hundra Mbit/s. Teknik och produkter finns framme. Det finns också radiobaserade hemnät, Wlan. Problemet med radionäten är framför allt att klara riktigt hög kapacitet, för tjänster som HDTV. Systemutveckling pågår runt om i världen.

Kanalisation i plastlister

Schneider Electric har tagit fram en hemnätslösning för befintliga bostäder avsedd framför allt för tunga fastighetslägare. Det är ett nytt gemensamt kanalisationssystem som kan nyttjas för bredband, tv och telefoni. Det baseras på utanpåliggande plastlister som efterliknar golv- eller taklister. I listen finns ett kanalisationssystem. Detta kan nyttjas för stjärnformade hemnät så att minst 4 parkablar kan dras till varje rum i bostaden. Denna kanalisation klarar även analog telefoni via parkabel och analog tv via koaxialkabel.

Kostnaden för ett sådant nät kan bli cirka 7000 kr per bostad vid storskalig utbyggnad, enligt Schneider Electric. För landets alla bostäder blir kostnaden över 20 miljarder kronor.

Elkablar ett alternativ

Ett helt annat alternativ är att nyttja befintliga elkablar i bostaden för bredbandskommunikation. I USA finns färdiga kommersiella produkter framme baserade på den amerikanska elnätstandarden. Europa diskuterar europastandard för elnätkommunikation i bostaden. Kostnaden för sådana hemnät blir minst 2000 kr per bostad, enligt Schneider Electric. För landets alla bostäder blir kostnaden cirka 8 miljarder kronor med detta alternativ.

Trådlöst är billigt

Fördelen med Wlan är det låga priset. Kostnaden för Wlan kan vara 1 000 kr för ett mindre nät, vilket ger en enkel lösning för att klara bredbandstrafiken från knutpunkten i bostaden.

Det är inte sannolikt att alla fastighetsägare väljer samma nätstrategi. De stora bostadsföretagen väljer ofta en mer avancerad teknikstrategi.

- Stora kommunala bostadsföretag är professionella aktörer som ser långsiktigt. De väljer normalt kabellösningar från början. De vill klara behov både hos avancerade användare och vanliga användare, säger Magnus Grimberg.

Vanliga småhusägare har ofta ett konsumentperspektiv och ingen lång avskrivningstid.

- Vanliga konsumenter börjar med Wlan för att surfa. De ser inte hemnätet som en ny infrastruktur som ska klara alla slag av tjänster, säger Grimberg.

- Jag tror att många vanliga konsumenter först börjar med Wlan och i steg två så väljer de att införa bredbandskommunikation via elnätet, säger Grimberg. GA
En annan ny grundbult handlar om en gemensam standard för signalering i hemnätet så att det går att koppla ett inkommande telefonsamtal till valfri telefon i bostaden, att ta emot ett SMS i tv-apparaten eller koppla datasamtal till vattenmätaren. Telekomindustrin är nu i full färd med att utarbeta en standard för hur detta som de kallar IMS, IP Multimedia Subsystem, ska införas i hemnätet.

Standard klar i sommar

I praktiken handlar det om att en signaleringsserver placeras i bostaden och därmed blir det möjligt att styra trafiken till önskad lokal terminal. Den nya standarden för IMS i hemnätet blir klar sommaren 2007 och pilottester kommer hösten 2007, enligt planerna. Signaleringsservern ingår i Residential Gateway, knutpunkten mellan hemnätet och bredbandsnätet.

Telekomindustrin har kommit längst när det gäller fjärrstyrning. Fjärrstyrning baserad på den nya globala standarden TR069 har redan tagits i drift hos ett antal tunga bredbandsoperatörer. Internetjätten Cisco ligger i täten och började leverera servrar och DSL-modem baserade på TR069 förra året. Hundratals andra leverantörer kommer 2007 med sina nya produkter och därmed skjuter utvecklingen fart på allvar i år, enligt branschfolket.

Första januari 2007 fanns cirka 280 miljoner bredbandsanslutna hushåll i hela världen och antalet växer för närvarande med en årstakt av cirka 60 miljoner. Telekomindustrin vill helt enkelt öka försäljningen av tjänster och produkter till bredbandsfolket och standarden TR069 möjliggör detta.

- Det är rimligt att TR069 slår igenom hos huvuddelen av bredbandsabonnenterna. Inom fyra år borde huvuddelen av de bredbandsanslutna hushållen ha produkter baserade på TR069, säger Peter Linder, ansvarig för bredbandsfrågor i Ericssonkoncernen, till Elektroniktidningen.

Hushållen betalar för driftsstöd

Utgångspunkten för telekomindustrins planer fångas annars bäst av Cisco. Företaget anger att undersökningar i USA visar att minst 60 procent av de bredbandsanslutna hushållen inte själva klarar att installera och svara för drift av ett avancerat hemnät i sina egna bostäder.

Om nätoperatören kan fjärrkontrollera och fjärrstyra utrustningen i abonnentens bostad så är en stor del av hushållen beredda att betala åtminstone en låg kostnad för denna tjänst. Själva utgångspunkten är att det blir för dyrt att skicka personal och på plats installera all programvara och ge praktisk service. Fjärrstyrning och fjärrkontroll är förutsättningar för att det ska bli billigt.

För nätoperatörerna handlar det om försäljning som är riktad till varje enskilt hushåll. De personer som inte vill att nätoperatören ska få nå den utrustning som finns i hemnätet köper inte nätoperatörens tjänst.

Ericsson och Teliasonera driver på

Standarden TR069 har utarbetas av branschorganisationen DSL Forum som domineras av telekomindustrin, Ericsson och Teliasonera är medlemmar. Själva syftet med TR069 är att upprätta en standard för styrning och kontroll så att en nätoperatör via bredbandsnätet kan nå alla slag av elektronisk utrustning som är ansluten till det lokala hemnätet. Telekomindustrin har börjat med att införa TR069 i nya DSL-modem, en produkt som de själva specificerat.

Standarden stöder även fjärrstyrning av en rad andra produkter, som IPTV-boxen, IP-telefoni och spelkonsoler. Arbete pågår för att det ska bli möjligt att nå stereoanläggningar och fastighetssystem som larm och vattenmätare.

SVENSKA TILGIN SIKTAR MOT VÄRLDSTOPPEN

Den svenska uppstickaren Tilgin AB växer nu dramatiskt med produkter för trippelplay och avancerade hemnät. Omsättningen har ökat från 51 miljoner kronor 2004 till över 415 miljoner kronor förra året.

Analysföretaget Redeye räknar med att Tilgin växer kraftigt även i fortsättningen, i bästa fall till snudd på en miljard år 2009.

Tilgin börsnoterades i december. I prospektet lovar man att bli en av världens ledande leverantörer på sitt område. Lyckas Tilgin med detta så handlar det verkligen om ett stordåd eftersom bolaget säljer system för fjärrstyrning, residential gateway (hemnätets knutpunkt) samt set-top-boxar för IPTV, tre av de hetaste produkterna för avancerade hemnät.

I produktportföljen ingår också den viktiga signaleringsservern för IMS, placerad i residential gateway. Tilgin säger att man har precis de produkter som de tunga nätoperatörerna behöver för att erbjuda de nya avancerade hemnäten.

- Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas med vår strategi, skriver Tilgins vd Jan Werne inför börsnoteringen.

Enligt Redeye fungerar produkterna alldeles utmärkt och förutsättningarna är goda för kraftig tillväxt. Men Tilgin befinner sig i ett veritabelt getingbo och Redeye skriver i sin analys att en investering i bolaget är relativt riskabel.

Ännu ingen riktigt tung kund

Redeye anger att Siemens, Ericsson eller Nortel, som alla är återförsäljare av Tilgins produkter, kan i år nå genombrott hos något av de riktigt stora telefonbolagen med Tilgins system. Tilgin har idag drygt 100 kunder runt om i världen, men däribland finns inget av de riktigt tunga telefonbolagen.

Men fortsatta framgångar öppnar också dörren för att Tilgin blir uppköpt, precis som Kreatel i Linköping. Kreatel säljer system för IP-TV och Motorola köpte företaget i början av 2006.

Antalet bredbandsanslutna hushåll i världen uppgick i slutet av 2006 till cirka 280 miljoner och cirka sex miljoner av dem har IP-tv. Prognoserna för bredband pekar fortsatt brant uppåt och kurvan för IP-tv pekar i samma riktning, en ökning till 36 miljoner sålda IP-tv-boxar år 2009. År 2006 såldes drygt 130 miljoner residential gateways i hela världen och prognosen för 2009 är nära 180 miljoner enheter.

Tiotal konkurrenter

Enligt Redeye har Tilgin idag cirka 5 procent av världsmarknaden, räknat i pengar.

Siemens är idag Tilgins viktigaste kund. Siemens säljer till den belgiske nätoperatören Belgacom. Siemens och fyra andra kunder svarar tillsammans för 84 procent av omsättningen. Varken Ericsson eller Nortel har idag någon kund som använder Tilgins produkter i kommersiell drift.

Det finns ett tiotal konkurrenter som har motsvarande produkter, bland dem Kreatel, Cisco och franska Thomson.

Tilgin grundades 1997 under namnet i3 Micro Technology och företaget har cirka 100 anställda.
En förutsättning för att de nya tjänsterna ska få bred spridning är att IP-baserade hemnät installeras så att i princip all elektronisk utrustning i hemmet verkligen kan anslutas till bredbandsnätet. Det är uppenbart att många fastighetsägare redan slagit in på detta spår och nu bygger nya hemnät med sikte på 100 Mbit/s till varje rum i bostaden, se artikel ovan.

IMS i hemnätet innebär att telekomindustrin verkligen eftersträvar att ta ett grepp om den grundläggande nätintelligensen i hemmet. IMS är en standard för att erbjuda telefoni och rad andra tjänster via IP-nät. Den har utarbetats av den globala standardorganisationen 3GPP som är GSM-världens organisation för standardisering av mobilnät. Telekomindustrin eftersträvar att IMS ska slå igenom i såväl mobila nät som i fasta nät och i hemnät.

Oenighet om tv

Det är Europas telekomindustri som är motorn i arbetet för att införa IMS i hemnätet. Europas tunga telefoniaktörer, inklusive Ericsson och Teliasonera, deltar i arbetet som pågår i HGI (Home Gateway Initiative). HGI planerar lämna sitt förslag till Europas standardorganisation ETSI sommaren 2007.

Hittills har HGI nått enighet om att IMS ska användas i hemnäten för telefoni, videotelefoni och meddelandetjänster som SMS. I den kommande standarden vill telekomindustrin även ha ett antal bryggor som hanterar trafik till elektroniska system som inte har IMS inbyggt. Det gäller till exempel telefoner, och hemelektronikprodukter.

Telekomindustrin diskuterar också om IMS ska användas för tv-tjänsterna i hemnäten. Men på denna punkt finns ännu ingen enighet, även andra alternativ diskuteras.

Om allt går i lås för telekomindustrin så tar man befälet över hemmets elektroniska kommunikation. I de flesta länder i världen är det telekomindustrin som dominerar bredbandsmarknaden. En expansion av bredbandstjänsterna är grundbulten i teknikstrategin.

I USA och Europa är den viktigaste konkurrenten kabel-tv-industrin. Cisco, som är stor leverantör även till kabel-tv-bolagen, anger att kabelindustrin måste slå in på samma spår.

- Kabel-tv-bolagen kommer att införa motsvarande funktioner i sina bredbandsnät, säger Jonas Phragmén, Cisco, till Elektroniktidningen.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)