Skriv ut
Sverige blev först i Europa med en samlad lösning för hur de omstridda tv-frekvenserna i marknätet ska nyttjas. Telekomindustrin får bygga nya mobila bredbandsnät. Tv-industrin inför den nya bildkodningstekniken MPEG4 och HD-tv i marknätet. Både tv- och telekomföretagen accepterar lösningen.
Den svenska regeringen hoppas nu att EU ska välja den svenska kompromisslösningen och att beslut i saken tas av EUs regeringar vid ministerrådsmötet i juni 2008.
Göte Andersson: Nejsägarna kan stjälpa förslaget

När Sverige nu går i täten för att snabbt införa mobilt bredband och HD-tv i Europa så innebär det en dramatisk omsvängning.
I juli röstade över 40 länder i Europa mot Sveriges strategi att snabbt införa mobila bredbandsnät i tv-frekvenserna.

Frekvenskonferensen WRC07 beslöt 16 november att tv-frekvenserna 790 till 862 MHz ska kunna användas till telekomnät. Därmed blev Europas nejsägare nedröstade. Frekvenskonferensen anordnas av den globala organisationen ITU som har över 180 medlemsländer.
Efter WRC07-beslutet
gick Sverige på offensiven med regeringens beslut 19 december.

Men nejsägarna i Europa har alltjämt en stark position. WRC-beslutet innebär att de länder i Europa som vill kan vägra koordinera mot frekvensstörningar med grannländerna fram till 2015. Det innebär att de länder som har vänliga grannländer kan införa mobila bredbandsnät så snart de analoga tv-sändningarna avslutas.
Den väg Sverige nu valt är att snabbt försöka få till stånd en kritisk massa av länder som kan bära upp en storskalig utbyggnad av de nya mobilnäten och att EU inför någon form av reglering som understöder detta.

Det återstår att se vad nej-sägarna gör. Tv-industrin vill införa MPEG4 och HDTV. Den spännande frågan blir därför om Europas tv-bolag kan gå i spetsen för en kompromiss som accepteras i hela Europa.

– Sverige försöker nu få stöd för vår lösning i hela Europa. Från svenska sida kommer både tjänstemän och infrastrukturminister Åsa Torstensson att försöka sälja in vår lösning så snart som möjligt efter årsskiftet, säger Carl Jeding, ansvarig för frekvenspolitik i näringsdepartementet.

– Jag gissar att Europas regeringar når en överenskommelse i juni 2008, säger Jeding som redan presenterat den svenska lösningen för Slovenien, det land som leder EU:s arbete under första halvåret 2008.

EU-kommissionen föreslog i november att hela EU ska komma fram till en gemensam strategi för hur tv-frekvenserna ska nyttjas. När denna fråga nu ska beslutas i EU så föreslår Sverige den lösning som redan har antagits här i landet. Det är en mycket aggressiv svensk strategi som innebär att Sverige försöker vinna över en majoritet av EU-länderna till sin sida i en mycket omstridd fråga. Inget annat EU-land har beslutat om en motsvarande lösning.

Tv-industrin gillar kompromissen
En viktig del i spelet är att även den svenska tv-industrin aktivt söker få stöd bland sina europeiska kollegor.

– För den svenska tv-branschen ger regeringens beslut spelregler fram till 2014. Sverige borde hävda denna lösning i Europa. Vi kommer att söka stöd i tv-bolagens organisation EBU för denna lösning, säger Jan-Olof Gurinder, distributionschef för Sveriges Television.

European Broadcasting Union har 75 public servicebolag som medlemmar i 56 länder och är världens största branschorganisation för tv-bolag. Under 2007 har EBU varit den starkaste aktören som aktivt gått emot att ge telekomindustrin tillgång till marknätets frekvenser.
Den kompromiss som de svenska tv-bolagen sade ja till i december är så bra att de svenska tv-bolagen med SVT i spetsen tycker att detta också är rätt väg in i framtiden för Europa, menar Gurinder.

Kulturdepartementet
Till saken hör att initiativet till kompromisslösningen kom från kulturdepartementet. Det var där som lösningen togs fram, och såväl tv-industrin som näringsdepartementet gav sedan sitt samtycke, enligt vad Elektroniktidningen förstått.

FAKTA: Mångfacetterad kompromiss

Den svenska regeringens paketlösning är tämligen komplicerad. Telekomindustrin får tillgång till frekvensbandet 790 till 862 MHz, vilket är en tillräcklig frekvensvolym för att bygga ut flera nya nationella mobila bredbandsnät.

Samtidigt får tv-industrin tillgång till en extra stor frekvensvolym så att de under tiden fram till 2014 kan införa MPEG4 och HDTV i marknätet.

Tv-bolagen Sveriges Television, TV4, TV3, TV6, TV8, Kanal 5 och Canal+ åtar sig att se till så att omkring en miljon hushåll som får sin tv-signal från marknätet byter till MPEG4-boxar före 2014–2015. Detta förutsätter dock att tv-bolagen får disponera ytterligare två sändarnät under perioden fram till 2014. Idag sänds 37 tv-kanaler via marknätet och de utnyttjar tillsammans fem sändarnät för verksamheten.

Tv-bolagen har utarbetat en flerstegsstrategi för skiftet till MPEG4 och HDTV. Där ingår också att en ny generation av sändarnät (DVB-T2) införs. DVB-T2 beräknas kunna öka sändarkapaciteten med minst 100 procent från och med 2011.

Huvudpunkter:
1. Tv-bolagen vill under en tidsperiod parallellt sända samma tv-kanaler med både den gamla MPEG2-tekniken och den nya MPEG4-tekniken. Avsikten är att även nya attraktiva tv-tjänster ska sändas bara via MPEG4 för att därmed motivera hushållen att frivilligt skaffa nya MPEG4-boxar.
Denna period med dubbla sändningar av de attraktiva tv-kanalerna får naturligtvis inte bli för lång. Skiftet till MPEG4 måste ske successivt men snabbt, skriver tv-bolagen. Den kritiska frågan är naturligtvis att motivera en miljon hushåll att byta till MPEG4-boxen.

2. När alla hushåll bytt till MPEG4-boxar så kan sändningarna med MPEG2-teknik avslutas. Då frigörs en stor frekvensvolym. Sändningarna med DVB-T2 kan starta tidigast 2009. Från och med 2011–2012 disponerar tv-branschen mycket stor kapacitet och från denna tidpunkt kan det bli möjligt att i stor skala börja sända HD-tv.

3. Tv-bolagen är införstådda med att de efter 2014 kan förlora delar av den frekvensvolym som de disponerar fram till dess. När MPEG2-sändningarna har avslutats kan cirka 40 HD-kanaler sändas via fem sändarnät och frekvenser för två sändarnät kan återlämnas till staten.

Det innebär att svenska staten efter 2014 kan dela ut ytterligare cirka 100 MHz i marknätet till telekomindustrin för mobila bredbandsnät. Då kan vi vänta en ny stor frekvensstrid.

Carl Jeding menar att stöd från Europas tv-bolag är en viktig förutsättning för att Sverige ska lyckas. De måste uppmärksammas på fördelarna med den svenska kompromissen, menar han.

En annan viktig faktor är att Sverige helt enkelt är en för liten marknad för att ensamt motivera att införa införa nya standarder för telekom och tv.

– Om man kommer överens om en strategi som medlemsstaterna backar upp – då har nätoperatörerna och industrin tillräcklig säkerhet för att vilja investera i de länder som är först, till exempel Sverige, säger Jeding.

LTE-nät kan tas i drift 2010
Sverige och Finland blev i höstas först i Europa att stänga de analoga tv-näten. Sverige blev sedan först i Europa att fatta beslut om framtida användning av det frigjorda spektrumet. Men huvuddelen av EU-länderna ligger flera år efter. De sista länderna slår inte igen sina analog-tv-nät förrän år 2012.

Post- och Telestyrelsen, PTS, bedömer att i Sverige kan Teracom utrymma beslutade tv-frekvenser 2009, nya tillstånd kan utdelas och nätoperatörerna kan i bästa fall ta nya mobila bredbandsnät i drift hösten 2010.

Tidsplanen utgår från att industrin verkligen tar fram nya produkter för frekvensbandet 790–862 MHz som telekomindustrin nu kan få tillgång till.

Europa långt efter USA
Att USA ligger före Europa och Sverige i detta avseende är dock uppenbart. I USA startar auktioner om tv-frekvenserna i denna månad och enligt planerna ska de nya näten där komma i drift under 2009.

Det handlar om att införa en ny generation mobila bredbandsnät med kapacitet och funktioner som innebär en rejäl uppgradering av dagens 3G-nät. Branchen kallas den nya standarden LTE, uttytt Long Term Evolution.

LTE ska klara minst 100 Mbit/s i överföringskapacitet till abonnenten. Tekniken hanterar såväl telefoni och Internet som tv.
Sverige arbetar nu för att de länder som är mest intresserade så snart som möjligt ska kunna börja bygga ut de nya näten.

Vid sidan av Sverige har Finland, Norge, Danmark, Storbritannien, Frankrike och Grekland varit mest positiva till en snabb utrullning av de nya mobila bredbandsnäten.

Kategori: Göte Andersson