JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
tisdag 23 juli 2019 VECKA 30
Fram till år 2020 behöver mobilindustrin få tillgång till uppemot 1200 MHz spektrum i nya frekvensband. Senaste tilldelningen stannade vid 400 MHz. Men industrin har inte sänkt ambitionsnivån.

Mobilindustrin siktar på en fantastisk expansion fram till år 2020 som enklast kan sammanfattas som mobilt bredband till alla – flera miljarder abonnenter.

Göte Andersson: Frågan är om svensk logik biter

Mobilindustrin vill ha en global standard för de nya mobila bredbandsnäten. Det ger stor volym och låga kostnader för nätutrustningen, så de nya näten kan raskt rullas ut i världen. Alla som vill kan få bredband. Efterfrågan är enorm och mobilindustrin kan ordna saken.

Men den enkla logiken räckte bevisligen inte när 190 länder vid frekvenskonferensen WRC07 tog sikte in i framtiden.

Det finns idag ingen global enighet som ger frekvenser för snabb utbyggnad av de nya mobilnäten. USA har nu tagit ledningen när det gäller att bygga ut mobilt bredband i riktigt stor skala. USA har beslutat att en stor del av tv-industrins frekvenser (700-bandet) ska omdisponeras för mobilt bredband. En ny standard kommer fram som passar USA och utbyggnaden beräknas starta år 2009. Ett antal andra länder kommer att haka på, bland annat i Asien.

I Europa återstår för Europas telekomindustri att övertyga på hemmaplan. Europa har den största telekomindustrin i världen och en mycket stor del av världens nätoperatörer har sina högkvarter i Europa.

Den spännande frågan
i Europa just nu är om den svenska linjen slår igenom i EU. Det finns idag ingen annan samlad lösning för att Europa snabbt ska gå framåt. Den svenska regeringen driver detta och EU ska i juni fatta beslut i saken. Det är långt från säkert att Sverige lyckas.

Därför behöver mobilindustrin en dramatisk ökning av frekvenstilldelningen för utbyggnad av markbaserade mobilnät, en ökning med 600 till 1200 MHz frekvensutrymme i band mellan 400 MHz till 5 GHz. Som jämförelse disponerade mobilindustrin i fjol 550–600 MHz i samma band.

Den globala dragkampen om radiofrekvenserna avgörs vid ITU:s frekvenskonferenser WRC, World Radiocommunication Conference. I början av 2007 redovisade mobilindustrin sina långsiktiga behov inför WRC07, om minst 1280 MHz och högst 1720 MHz till år 2020, allt samlat på 500 sidor med titeln CPM Report.

Problemet är att många av dessa frekvenser redan används av tv-industrin, försvaret, civilflyget och andra intressenter. Mobilindustrin är därför invecklad i en diplomatisk strid på högsta nivå. Förändringen kräver en rejäl omfördelning av befintliga radiofrekvenser till mobilindustrins förmån.

Mer politik än teknik
Det finns förstås ett starkt stöd för att mobilindustin ska förbli en viktig motor i den globala ekonomin. Det är också det självklara motivet för många regeringar att understödja mobilindustrins planer. Men det är långt från självklart att mobilindustrin verkligen når alla uppsatta mål. Besluten vid WRC utgör ett mellanstatligt traktat för ITU:s över 190 medlemsländer, vilket betyder att detta även formellt ofta blir diplomati.

Resultatet av konferensen WRC07 blev att mobilindustrin fick tillgång till ytterligare cirka 400 MHz frekvensutrymme. Det var långt mindre än det uppsatta målet, men frågan kommer sannolikt att tas upp vid kommande WRC:er och även på regional och nationell nivå. Mobilindustrin har inte sänkt ambitionsnivån.

Tillväxt hittills i 2G- och 3G-nät
En viktig faktor i det politiska spelet är dagens snabba tillväxt för mobilt bredband baserat på de befintliga mobilnäten. Ericsson redovisar en prognos som innebär att det kommer att finnas 1,8 miljarder bredbandsabonnenter år 2012, varav 1,2 miljarder finns i mobila bredbandsnät. De flesta av dessa återfinns i GSM-industrins nät (GSM/EDGE/WCDMA/HSPA och framöver även LTE).

Så gott som hela denna expansion baseras på den frekvenstilldelning som gjordes före år 2007 till 2G- och 3G-nät. Motorn de närmaste åren är främst HSPA som i sin mest avancerade version i framtiden klara upp till cirka 40 Mbit/s i nedlänken. Men WCDMA-näten har en påtaglig inbyggd kapacitetsbegränsning då standarden baseras på systembandbredden 5 MHz. När mobilindustrin nu siktar på att höja toppkapaciteten till 100 Mbit/s och däröver blir ytterligare frekvensutrymme en nyckelfaktor.

Den nya mobilnätstandarden LTE kräver 2,5 – 20 MHz i systembandbredd för att kunna prestera toppkapacitet i klassen 100 Mbit/s. Men planerna stannar inte där – efter LTE kommer IMT-Advanced som beräknas kräva 100 MHz i systembandbredd per operatör och den klarar 100 Mbit/s mobilt och 1 Gbit/s fast eller nomadiskt.

När mobilnäten behöver så stor frekvensvolym per nät så ökar frekvensbehoven dramatiskt. I ett land med fyra till fem konkurrerande nätoperatörer behövs 160–200 MHz enbart för LTE-näten och för IMT-Advanced behövs ytterligare 400–500 MHz för sådana nät. I enstaka länder finns sex-sju konkurrerande nätoperatörer.

Konkurrerande operatörer

Sammantaget handlar det sålunda om behov av nya frekvenser i klassen 600–700 MHz om flera konkurrerande operatörer ska kunna få nationell täckning. Så ser det långsiktiga behovet ut även i ett land som Sverige med fyra mobiloperatörer.
En viktig faktor är behovet av låga frekvenser. I tätorterna kan de nya högkapacitetsnäten byggas ut i högre frekvensband, som till exempel 2,5 GHz-bandet. Men LTE-basstationer där kan ha en räckvidd under 100 meter. När glesbygd och mindre orter ska täckas blir det dyrt att bygga ut med frekvenser i så höga band. Det kan handla om 15–20 procent av befolkningen som bor på 50 procent av ytan.

Fakta: USA går före - Europa bromsar

I ITUs frekvensreglering är världen indelad i tre regioner. I region 1 ingår Europa, Mellersta Östern och Afrika. I region 2 ingår Nord-, Mellan- och Sydamerika. I region 3 ingår Australien, Nya Zeeland och Asien. Frekvensplanerna skiljer sig åt för de tre regionerna. Majoritetsförhållanden inom varje region avgör i praktiken hur frekvensplanen förändras för varje region.


USA var motorn för WRCs beslut att bandet 698-806 MHz ska disponeras till mobilt bredband. Ett antal tunga länder i Asien har valt samma band.
För Europas del kan bandet 790-862 MHz disponeras av mobilindustrin fullt ut och i alla länder först från och med 2015. Det är framför allt Europas tv-industri i allians med länder som inte har bråttom införa den nya tekniken som bromsat. I Region 1 fanns vid WRC07 en majoritet som motsatte sig en snabb öppning för mobilt bredband.

Enstaka länder i Europa kan visserligen införa mobilt bredband med nationell täckning tidigare än 2015, men risken är då att det blir en liten marknad och att utrustningen blir dyr. Om Europa inte ska komma ordentligt efter USA krävs att en kritisk massa av länder snabbt bestämmer sig för att skynda på utvecklingen. EU-kommissionen och den svenska regeringen arbetar för detta.

Mobilindustrins rekvensbehov år 2020
Band Nettoökning MHz
410–430 MHz 20
450–470 MHz 20
470–862 MHz 390
2,3–2,4 GHz 100
2,7–2,9 GHz 200
3,4–4,2 GHz 800
4,4–4,99 GHz 599
Totalt 2129

Mobilindustrin har pekat ut dessa band som lämpliga kandidatband för att klara mobilindustrins behov år 2020. Målet är sedan att harmonisera användningen i största möjliga utsträckning vid kommande beslut inom ITU, regionalt och nationellt.
Källa: ITU CPM Report

 

Därför är mobilindustrin intresserad av att överta de låga frekvenser som hittills nyttjats av tv-industrins marknät världen över. Genom att nyttja frekvenserna i tv-industrins marknät (bandet 470–862 MHz) så blir det ekonomiskt möjligt att bygga ut de nya mobila bredbandsnäten och få nationell täckning. I många utvecklingsländer är tv-bandet dessutom av mycket stor betydelse för att det överhuvudtaget ska bli ekonomiskt försvarbart att bygga ut mobila bredbandsnät.

Nationell täckning ett måste
Att nå nationell täckning är av central betydelse i så gott som varje land. Därför finns mycket starka skäl att mobilnäten ska täcka de mindre orterna och huvuddelen av glesbygdsbefolkningen.

Detta är även ett mål för många nätoperatörer. De får normalt tillstånd att erbjuda tjänster till en viss väldefinierad region. Den statliga regleringen syftar ofta till att garantera att mobilnäten får nationell täckning.

Efter WRC07 ligger USA bäst till för att snabbt få nationell täckning för nya mobila bredbandsnät, modell LTE eller Wimax. USA har nämligen beslutat omdisponera bandet 698–806 MHz, populärt kallat 700 MHz-bandet, för mobilt bredband. Därmed blir USA först i världen med en riktigt stor marknad för mobila bredbandsnät i detta frekvensområde. I Asien har dessutom ett antal länder, däribland Kina, Japan, Korea och Indien, valt samma frekvensband som USA och där beslut kan komma relativt snabbt. Europa ligger efter USA, hur många år det gäller återstår att se.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)