JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 22 september 2019 VECKA 38

Idag är det förbjudet eller väldigt begränsat för utlandsägda företag att verka inom många sektorer. Det gäller bland annat juridiska tjänster, byggverksamhet, mediatjänster, energidistribution, molntjänster, nätoperatörer och utbildningstjänster.
Samtidigt växer den kinesiska marknaden dramatiskt, den har i många år svarat för cirka 30 procent av tillväxten på hela världsmarknaden. I nominella termer är Kinas BNP idag cirka 60 procent av USA:s. Enligt flera prognoser kommer Kina ikapp USA inom uppskattningsvis tio år.

– Vi vill ha tillträde till den kinesiska marknaden på så lika villkor som möjligt, jämfört med de kinesiska företagen. EU-företagen spelar en väldigt viktig roll för Kina. Landet har redan etablerat avancerade värdekedjor för utveckling och tillverkning av produkter och tjänster. EU-företagen vill fritt vara leverantörer inom så många sektorer som möjligt, säger Mats Harborn, som i flera år varit ordförande i EU-företagens gemensamma handelskammare i Kina (European Union Chamber of Commerce in China) med över 1 600 medlemsföretag.

Handelskammaren är en oberoende organisation med hundra anställda. Uppdraget är att samla in information och sammanställa förslag på hur Kina ska arbeta för att verkligen ge EU-företag möjlighet att erbjuda sina produkter och tjänster och konkurrera på lika villkor med de inhemska företagen.

– Europeiska storföretag måste skaffa sig en stark position i Kina. De europeiska storföretag som vill fortsätta vara globala spelare måste ha en rejäl marknadsandel i Kina, annars riskerar de att bli uppätna av de stora kinesiska företagen som dominerar på världens största hemmamarknad. Med de musklerna kan de gå ut i världen och konkurrera ut vilket företag som helst. För att motverka det måste de europeiska företagen vara etablerade i Kina och bli starka på den kinesiska marknaden, säger Mats Harborn som också arbetar för Scania i Kina sedan 1980-talet.

Han understryker att EU-företagens handelskammare arbetar med handelspolitik. President Trump i USA uppmuntrar och uppmanar företag med etablering i Kina att lämna landet och flytta sin verksamhet till andra länder, helst till USA. Detta är inget som EU-företagens handelskammare stödjer.

– European Union Chamber of Commerce in China är helt emot att blanda ihop handelspolitik och geopolitik, säger Harborn.

Geopolitik ­handlar i detta fall om att utländska företag ska reducera sin verksamhet i Kina, gärna till noll, i syfte att försvaga den kinesiska ekonomiska tillväxten och utvecklingen. Det finns definitivt inget stöd i EU-företagens handelskammare i Kina för att driva en sådan linje, understryker Harborn.

– Det är en livsfarlig politik som kan göra USA till stora förlorare.

Detta är också i linje med EU:s officiella strategi gentemot Kina.

2030 är USA
bara trea

År 2030 beräknas både Kina och Indien ha högre BNP än USA. Asien dominerar listan över de största ekonomierna

Varje år publicerar handelskammaren ett så kallat Position Paper med konkreta rekommendationer som främst är riktade till den kinesiska staten. Den senaste versionen publicerades i september 2018 och omfattade 828 konkreta förslag.

När Kina blev medlem i WTO (World Trade Organisation) år 2001 så upprättades ett avtal som reglerar på vilka villkor som kinesiska företag har rätt att sälja i alla andra WTO-länder, över 160 stycken.

I avtalet regleras också vilka rättigheter utländska företag har att etablera verksamhet i Kina. I samma avtal anges att Kina är ett utvecklingsland som har rätt att skydda ett antal sektorer mot utländsk konkurrens. Detta innebär att Kina självt beslutar om och när man vill öppna skyddade sektorer för utländska företag. Kina har startat en sådan process men det går mycket långsamt.

Svenska handelsexperter uppger att Kina idag har uppfyllt 90 till 95 procent av de ­åtaganden som man förband sig till i WTO-avtalet.

Samtidigt är det så att inom de sektorer som officiellt är öppna för utländska företag så kvarstår alltför ofta olika hinder, typ administrativa rutiner, som i praktiken ger kinesiska företag konkurrensfördelar.

En central uppgift för EU-företagens handelskammare är att jobba med att dokumentera hur den gällande regleringen i praktiken tillämpas och ger kinesiska företag fördelar på marknaden. I teorin ska regleringen ge konkurrensneutralitet men i praktiken är det inte alltid så.

– Handelskammarens överlämnar varje år sitt Position Paper till de kinesiska myndig­heterna och det är helt klart att de lyssnar på oss. Många av våra förslag har lett till positiva förändringar. Men mycket mer måste göras om Kinas ekonomi skall bli långsiktigt konkurrenskraftig, säger Mats Harborn.

Handelskammaren ­driver också att Kina ska öppna sektorer som idag är stängda för utländska företag. Även detta ingår i handelskammarens Position Paper.

Hundratals personer i 22 arbetsgrupper deltog i arbetet med senaste versionen av Position Paper. Varje arbetsgrupp representerar en sektor, till exempel Information and Communication Technology, Automotive, Auto Components och Environment.

De flesta arbetsgrupperna redovisar problem inom 14 områden, som gäller allt från tillgång till tillstånd, IPR och Forskning och Utveckling, oklar reglering och standardisering.

Kina är i färd med att ­reformera hela sin organisation inom standardisering och detta är i sin tur ett led i arbetet med att Kina vill bli världsledande på många teknikområden.

Handelskammaren arbetar för att de utländska företagen ska få rätt att delta i alla tänkbara standardiseringsfora. Det finns fortfarande standardiseringskommittéer som landet inte har öppnat för utländska företag trots att de utländska företagen vill delta.

– Bland svenska företag deltar Ericsson mest. Nästan alla andra av våra medlemsföretag deltar för lite i förhållande till den omedelbara och långsiktiga vikten av detta arbete, enligt vad jag känner till. Företag borde lägga lika mycket resurser på detta i Kina som man gör i EU och USA, säger Mats Harborn.

Ett av de absolut största problemen för EU-företagen i Kina är statligt stöd till företag som driver kommersiell verksamhet. Enligt Kinas lagstiftning har det varit tillåtit men även Kinas WTO-avtal har tillåtit landet att ge statligt stöd till kinesiska företag som exporterar produkter och tjänster till andra länder. Idag är dessa subventioner en stor belastning för Kinas stats­finanser, menar Harborn.

– Den 21 juli 2019 trädde en ny lag i kraft som reglerar statligt stöd i Kina. Logiken i den nya lagen är att bara där marknaden inte kan klara de behov som finns i samhället ska det vara tillåtet att staten driver och finansierar verksamheten. Jag bedömer att detta beslut kommer att få stor betydelse, säger Mats Harborn.

– För EU-företagen i Kina är den absolut viktigaste frågan de regelverk som till stor del styr hur affärsklimatet ser ut. Min bedömning är att vi just nu har ett unikt fönster att tillsammans med andra aktörer i Kina vara med och påverka regelverket för våra respektive branscher för att säkerställa att vi får en affärs­miljö som vi kan verka i framöver, säger Mats Harborn.

Mats Harborn avgick som ordförande i European Union Chamber of Commerce in China i maj 2019.


Förhandlingar på många plan

EU försöker hitta en lösning på det handelskrig som USA driver mot Kina och som påverkar hela världen. Unionen söker både en lösning för den akuta konflikten men vill också påverka den globala marknaden.

EU förhandlar bilateralt med Kina kring fyra frågor. Det handlar om statligt industristöd (subventioner till kinesiska företag), hur världshandelsorganisationen WTO ska reformeras, internationella upphandlingar och 5G.

– Förhandlingar pågår nästan varje vecka mellan parterna, säger Nicolas Chapius, EU:s ambassadör i Kina.

EU och Kina förhandlar om en bilateral överenskommelse för FDI (Foreign Direct Investments). Parterna är inriktade på att nå en överenskommelse år 2020. Detta handlar om vilka villkor som ska gälla när europeiska företag investerar i Kina och när kinesiska företag investerar i EU.

Trilateralen. EU, Japan och USA har inlett ett samarbete för att titta på användandet av subventioner, statligt ägda företag och tekniköverföring samt hur WTO:s avtal skulle kunna revideras för att bättre åtgärda problem som finns i dagens system.

Kanada har bildat samarbetsformatet Ottawagruppen, som i princip består av G20 utom USA. Syftet är att ­diskutera framtiden för WTO. Gruppen har presenterat olika formella förslag i WTO. En central fråga gäller tvistelösning i WTO där USA blockerar utnämningen av fler skiljemän (domare) till WTO:s överprövningsorgan (motsvarar högsta domstolen). EU arbetar med en tillfällig lösning där de WTO-länder som vill ingår en inbördes uppgörelse om tvistlösning som tills vidare löser saken.

EU och USA har dessutom bilaterala förhandlingar om framtiden för WTO och de stora frågorna i handelskriget mellan USA och Kina.

För EU:s del handlar detta om att EU vill säkerställa att den multi­laterala lösning som tillämpats inom världshandeln sedan 1940-talet ska överleva och att WTO därför behöver reformeras på många punkter.

EU arbetar för att etablera en brett förankrad lösning som EU, USA och Kina kan acceptera, uppger svenska experter.

USA kan inte stoppa Kina

Om USA försöker stoppa Kinas ekonomiskt och tekniska utveckling är det nästan ­säkert att det misslyckas.
Det skriver redaktören Martin Wolf i Financial Times den 4 juni. Han är en av världens mest kända journalister och har regelbundna krönikor i Financial Times.

Elektroniktidningen har pratat med flera svenska experter som menar att Martin Wolfs analys av konflikten mellan USA och Kina ger en bra bild av läget.

Elektroniktidningen har sökt en officiell kommentar från svenska regeringen och från dess handelsexperter men de vill inte uttala sig. Vi har heller inte lyckats hitta uttalanden från några tunga EU-länder i saken. De ligger lågt.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Martin Wolf skriver att Kina har mer rätt än USA i de stora tvistefrågorna och att USA:s hårda kritik mot Kina för brott mot WTO-reglerna är kraftigt överdriven.

USA:s förhandlingsposition gentemot Kina innebär att makt är rätt och USA bryter självt mot WTO-reglerna på centrala punkter. Landets mål gentemot Kina är dominans och det betyder kontroll över Kina eller separation från Kina, skriver Wolf. Läs hela artikeln som heter ”The looming 100-year US-China conflict” (länk).

Kommer vi till en punkt där ledande politiker i Europa, som Angela Merkel i Tyskland, är beredd att säga vad Martin Wolf skriver 4 juni 2019?

– Ja, det tror jag. Vi kommer att komma dit. Frågan är hur lång tid det tar, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)