JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 22 juli 2019 VECKA 30
ImageSedan Hardi Electronics i Lund tog steget att satsa fullt ut på sitt eget veriferingssystem Haps så har bolaget gått från klarhet till klarhet. I våras blev det bingo – då såldes Hardi till amerikanska Synplicity för 164 miljoner kronor. Men framgången var långt ifrån given – för bara fem år sedan balanserade Lars-Eric Lundgren och hans kompanjoner på konkursens rand.
Lars-Eric Lundgren har lyckats med det som många entreprenörer bara drömmer om – att få sitt företag att växa till en världsmarknadsspelare och sedan sälja det för massor av miljoner. För honom är det delvis en personlig revansch. Hans nya arbetsgivare Synplicity kastade en gång ut Hardi som distributör - ett beslut som Lars-Eric faktiskt kan förstå affärsmässigheten i. Men det är lika mycket en revansch för hela Hardi, som var nära att kasta in handduken år 2002. Och en bekräftelse på att hårt arbete faktiskt kan betala sig i längden.
Fakta: Lars-Eric Lundgren

Chef för Synplicitys hårdvarugrupp, fram till i våras vd för Hardi Electronics som han grundat med Bo Nilsson 1987. Synplicity köpte Hardi i våras för 164 miljoner kronor.

Civilingenjör från Lunds universitet.

Född 1952.

Gift med Kerstin, två barn.

Bosatt i Lund.

Okänd sida: Gillar att åka på charterresor.
– Det är så skönt när någon annan fixar allt.

– Man måste kasta sig över de chanser man får och jobba stenhårt. Jag är 54 år, men om man räknar alla timmar jag jobbat så är jag närmare 65, säger Lars-Eric Lundgren.

Idag kan Lars-Eric knappt räkna alla kunder som använder Haps, han tror det är ungefär 150 stycken. Trognaste kunderna är Philips/NXP och Texas Instruments, som köpt Haps från början och fortsatt med det i takt med att korten utvecklats. Idag använder snudd på varenda världsspelare inom kretskonstruktion Hardis kort för att verifiera sina konstruktioner, till och med erkänt svårflörtade aktörer som Intel och Apple.

Ändå har han sett det som en självklarhet att själv resa över hela världen och besöka alla kunder. Fram tills nu då Synplicitys säljchef axlat den rollen och det finns en säljapparat med 50–60 personer jorden runt. För första gången kommer beställningar från företag som Lars-Eric inte har en aning om vilka de är.

– Det är stor skillnad före och efter affären. Det som känns bäst personligen är att inte längre ha hela ansvaret. I Synplicity finns också pengar och kompetens att göra allt det vi velat, men inte haft tid och resurser till, säger han.

Mer om hyreskontraktet än om produkterna
Affären med Synplicity blev klar i våras, efter en lång rad turer som till Lars-Erics förvåning mer handlade om hyreskontrakt, bredbandsavtal och företagsförsäkringar än om Lars-Erics krav eller företagets produkter. Än sitter Hardi-loggan kvar i entrén, men nya skyltar är beställda till kontoret i Lund, webbsajten är på väg att transfereras till de nya ägarna, och på Lars-Erics visitkort står numera Synplicity, General Manager Hardware Platforms Group. Sin obändiga energi har han kvar det mesta av.
FAKTA:
Haps och konsten att ta fram en asicprototyp

Haps, Hardi Asic Prototyping System, är en familj prototypkort där en asickonstruktion kan laddas ned i FPGA:er. Användaren kan då hitta buggar i sin konstruktion, se hur konstruktionen fungerar ihop med annan hårdvara och IP-block, och testa programvaran för asicen. Den senaste värstingversionen, Haps-54, rymmer åtta miljoner asic-grindar i fyra Xilinx Virtex 5-kretsar. Kortet kan hantera över 3600 signaler och köra konstruktioner i 100-299 MHx. Det har I/O-spänningar i 6 nivårer på 13 olika grupper och upp till 16 systemklockor.

Skulle det inte räcka kan flera Hapskort kopplas samman, vilket varit en bärande idé från början. Det finns också en del specialkort framtagna för olika ändamål, som används med grundsystemet.

Hardi har under alla år utvecklat Haps för att passa Synplicitys programvara Certify, ett hjälpmedel som partitionerar en asickonstruktion och syntetiserar den i ett antal FPGA-kretsar. Certify har dock haft en del begränsningar, det har krävts expertis för att man ska få ut det mesta ur verktyget.

Jämfört med betydligt dyrare emulatorer har också kombinationen Haps och Certify lidit av att användaren inte haft lika stor visibilitet, inte kunnat se alla tillstånd på samma sätt.

Här ska nu ändring ske. På Hardis initiativ ska tröskeln sänkas för Certifyanvändarna, och kopplingen till Hapskorten ska bli mer intuitiv. Genom att acceptera lägre prestanda för första konstruktionsvändan kan man få fram fungerande resultat snabbare. Och den konstruktionen ska sedan gradvis kunna förfinas tills maximal prestanda nås.

Med hjälp av en teknik kallad Total Recall, som ingår i verktyget Identify Pro, ska också visibilitetsproblemet lösas. Identify Pro lagrar dubbla upplagor av konstruktionen och alla tillstånd som passeras under körning, vilket gör det möjligt att gå tillbaka och hitta orsakerna till fel och buggar.

Hardis Hapskort och programmen Certify och Identify Pro säljs numera som ett paket från Synplicity, kallat Confirma. Och plötsligt har då ordet Hardi försvunnit ur Haps-namnet – aktronymen uttyds numera High-performance Asic Prototyping System.

– Vi vet precis vad vi ska göra med Haps nu. Först ska vi få Synplicitys mjukvara att förstå korten bättre. Sen ska vi göra alltihop enklare att använda. En första version ska vara klar till jul. Sedan ska vi öka prestandan och få in lite nya funktioner – det kanske är klart till nästa sommar, säger han och får det att låta fullkomligt naturligt.

Att verksamheten ska vara kvar i Lund och att hårdvaruutvecklingen inom Synplicity ska fortsätta göras av de femton anställda där var ett självklart krav från Hardi som aldrig ifrågasattes av Synplicity. Men någon jätteexpansion blir det inte. Lars-Eric ser inget självändamål i att ta in en massa nya personer, i synnerhet som han menar att dagens unga civilingenjörer inte fått lära sig mycket om hårdvarukonstruktion i skolan.

– Visst, vi kommer att söka efter både hårdvarukonstruktörer och programmerare. Men vi vet att det tar minst ett år för nyanställda att bli produktiva här, så vi kan inte ha bråttom.

Just bristen på kompetent arbetskraft var faktiskt en starkt bidragande orsak till att Hardi bestämde sig för att sälja bolaget.

– Förra hösten hade vi utvecklat Haps så långt att vi insåg att nästa stora förbättring för kunderna inte låg i hårdvaran utan i mjukvaran. Alternativen för oss då var att anställa 30 programmerare, eller söka samarbete. Och att hitta 30 programmerare i världsklass, helst i Lund, det går inte.

Hardi gjorde då en lista över tio företag som kontaktades förutsättningslöst. Men så fort Synplicity kom in i bilden så gick det fort.

– Det var som två magneter. Attraktionskraften blev allt starkare ju närmare varandra vi kom, och till sist sa det pang, säger han.

Lars-Eric Lundgren är inte den som förstorar sin egen roll, tvärtom lyfter han hellre fram personer i sin omgivning. Oftast då de andra delägarna i Hardi, Bosse Nilsson och Jonas Nilsson, samt även hustrun Kerstin som alltid varit med. Plus vännerna på Synplicity, främst grundaren Ken McElvain.

– Att jobba hårt själv räcker inte. Det handlar om ödet också – man måste ha turen att träffa rätt människor vid rätt tidpunkt, säger han på sin karaktäristiska lundensiska.

Hardi grundades 1987, med den dubbla affärsidén att sälja konstruktionsverktyg och därtill utbildning i elektronikkonstruktion. Lars-Eric var en ung konstruktör på Satt Control som redan hunnit bli desillusionerad och frusterad över bristen på vettiga verktyg. Bosse Nilsson gjorde tappra försök att tillsammans med lundaprofessorn Lars Philipson få in verktyget Genesil i Sverige, en vid den tiden ultramodern skapelse från EDA-gudfadern Carver Meads företag Silicon Compilers.

Utbildade tusentals svenska konstruktörer
Bosse övertalade snabbt Lars-Eric att hoppa på Genesiltåget, men varken verktyget eller den svenska marknaden var mogen. Dock hade de redan hunnit träffa Ken McElvain, som på den tiden utvecklade simulatordelen i Genesil.

– En fullkomligt briljant kille. Han kom till Lund och vi blev kompisar, säger Lars-Eric.

När Ken sedermera startat Synplicity föll det sig naturligt att Lars-Eric och Bosse blev svensk agent för syntesprogrammet Synplify. Hardis dubbla affärsidé visade sig hållbar och företaget blev en faktor att räkna med inom svensk elektronik. Ledarduon Lars-Eric och Bosse hade blivit en trio då Jonas Nilsson kommit in som teknisk visionär i företaget. Verktygen sålde riktigt bra och Hardi växte till som mest omkring femton anställda. Tusentals konstruktörer i Norden gick Hardis utbildningar.

– Hålla kurser var det roligaste jag gjort. Ingenting går upp emot att få se ögonen på en person som man lyckats förklara ett svårt samband för. Att se den aha-upplevelsen är en otrolig tillfredsställelse. Och att få uppleva den hos 25 personer i samma rum, det är stort.

Så kom två chocker. Först sprack IT-bubblan, med tvärstopp för kursverksamheten som följd. Sedan sa Synplicity upp kontraktet med Hardi. På våren 2003 var slutet nära.

– Det var tvärstopp. Ingen ville betala för någonting. Vi fick flytta till en enkel lokal, avskeda anställda och funderade på att lägga ner firman. Det var hemskt, berättar Lars-Eric.

Två år tidigare hade Hardi tagit fram ett litet demokort för att visa poängerna med ett annat av Synplicitys program, kallat Certify. Det kan dela upp en asickonstruktion i flera delar, som var och en ryms på en FPGA-krets. Hardis demokort visade en bråkdel av Certifys förmåga, det hade fyra FPGA:er och en enkel pc-koppling.

Föga anade Lars-Eric då att det kortet skulle vara embryot till en global succé. Det hade visserligen väckt en del uppmärksamhet hos kunder och hos Synplicity. Och Hardi hade en rad idéer om hur ett sådant kort egentligen skulle byggas.

– Vi byggde det bästa prototypkortet som vi kunde tänka oss då. Och vi började sälja det till låg kostnad utan någon större marknadsföring. Det var framgångsmodellen för två av de produkter vi verkligen gillat, Synplify och simulatorn Modelsim, och jag visste från början att det var rätt modell för oss också.

Så Lars-Eric började resa runt till potentiella kunder och visa upp Haps. Att göra som skolboken säger – först hitta kunder i Sverige, bygga upp en hemmamarknad och därefter expandera till Norden, till Europa och därefter världen var aldrig aktuellt. När de flesta kunder finns i USA och Asien är det bättre att åka dit direkt.

Profet i egen by har han dock inte blivit. Hos grannen Ericsson i Lund har det alltid varit nobben.

– Vi hade lite tur i Asien och fick tag i en jättebra agent i Taiwan som även tagit hand om Kina och Korea. Och i USA har vi haft en fantastisk säljare, säger Lars-Eric och lyfter åter fram sina medarbetare.

Värre än “Lost in Translation”
Hardi har till och med varit framgångsrikt i Japan, en marknad som av många svenska företag betraktas som oerhört svårgenomtränglig.

– Visst, det är svårt i Japan. Filmen ”Lost in Translation” är ingenting mot verkligheten. Jag missbedömer ofta hur det gått på möten – ibland har jag kommit ut och känt mig totalt misslyckad bara för att höra hur vår agent säger ”så bra, de köper tio system”. Och ibland har det varit tvärtom.

– Det hjälper att uppföra sig som din mamma ville se dig. Och alla är vi ju människor, även om vi uttrycker oss olika. Följer man bara grundläggande värderingar som respekt för motparten och ambitionen att hålla löften så funkar det även i Japan.

Inte heller har det fallit honom in att göra som många andra växande bolag – ta in riskkapital för att bygga upp ett globalt försäljningsnätverk. Lars-Eric värjer sig mot det tänkandet.

– De som driver företaget måste äga större delen av det. Många unga entreprenörer idag tar ju in riskkapital bland det första de gör. Det är ju helt vansinnigt. Om det är något råd jag kan ge så är det att utveckla produkten först, helst i köket hemma hos mamma och leva på knäckebröd under tiden. Sen gäller det att expandera långsamt och ta in pengarna innan man gör av med dem.

Fiasko hos SEB och platt fall hos Almi
Han håller dock med om att riskkapital kan vara både viktigt och nödvändigt. Som år 2004 då Hardi ville få igång tillverkningen av Haps i större skala.

– Vi behövde tre miljoner kronor, och kunde nog skrapa ihop en miljon själva. Så jag gick till SEB, den bank vi haft i 15 år, och försökte låna en miljon där. Och så tänkte jag försöka få Almi att ställa upp med en miljon.

Hos SEB blev det fiasko direkt. Bankens första fråga var hur mycket Lars-Eric hade belånat sitt hus för. Det gjorde honom så förbannad att han vände på klacken och gick. Sedan dess har Hardi haft en annan bank.

Hos Almi förklarade Lars-Eric vad han och Hardi tänkt göra. Varpå Almi erbjöd sig hyra ut en projektledare. Vilket var ungefär det minsta Hardi behövde – det man behövde var ju att få in pengar, inte att betala ut pengar till Almi.

– Det var det löjligaste möte jag varit med om. De fattade ju ingenting. Om det är så Almi funkar så borde det ju läggas ner omedelbart.

Rekordexit för Malmöhus Invest
Lösningen blev riskkapitalbolaget Malmöhus Invest, som köpte in sig på en fjärdedel av Hardi, och vars vd Håkan Nelson blev styrelseordförande. Håkan fick Lars-Eric att sluta dra alla riskkapitalbolag över en kam, och erkänna att de kan tillföra både pengar och kompetens. Och för Malmöhus Invest blev Hardi en rekordbra investering, man fick 14 gånger de insatta pengarna.

Att Lars-Eric numera är en rik man, ekonomiskt oberoende för resten av livet, är inget som fått honom att ändra livsstil. Varken lyxvilla, exklusiva kostymer eller italiensk sportbil är hans stil.

– Folk frågar om jag fortfarande jobbar, och det är klart att jag gör. Men att pensionen är tryggad känns förstås bra. Och det är faktiskt rätt kallt på vintern här i landet, så kanske vi köper en liten stuga i Spanien så småningom.

Det huset är det ingen som missunnar honom. 
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)