Skriv ut
RUNDABORDSDISKUSSION I slutet på förra året slog lågkonjunkturen till med full kraft världen över. De svenska komponentdistributörerna har drabbats hårt med en minskad försäljning på 15 till närmare 40 procent. Beroende av fordonsindustrin eller kontraktstillverkare har varit extra illa. Nu är botten nådd, tror distributörerna. Fast när det vänder råder det delade meningar om. Det framkom nyligen under en rundabordsdiskussion med fyra rutinerade distributörer.
Startskottet gick när den amerikanska jättebanken Lehman Brothers kraschade i september i fjol. Följden blev en global kris där hela industrin, speciellt fordonsindustrin, drabbats hårt världen över. Helt plötsligt slogs bromsarna till – något vi fått känna av både i Sverige och utlandet.

Men var står egentligen den svenska elektronikindustrin idag? Hur hårt drabbad är den och hur har de svenska komponentdistributörerna påverkats under det senaste dryga halvåret? Och vad sker härnäst?

För att komma närmare en verklig lägesbeskrivning och sansad framtidsutsikt samlade Elektroniktidningen fyra rutinerade distributörer till en runda-bordsdiskussion. Bo Lindqvist (Elfa), Christer Landén (Glyn), Georg Svensson (Martinsson Elektronik) och Mikael Hidland (Future Electronics) bidrog alla med sina erfarenheter.

– Hur hårt drabbad man är beror på vad man fokuserat på. Lagerhållande distributörer som säljer mycket till kontraktstillverkare tror jag lider väldigt mycket mer än en specialiserad distributör.

– Har man många kunder inom fordonsindustrin är man självklart också hårt drabbad. De som jobbar med förnybar energi kanske däremot inte har så mycket ruljans men ett väldigt bra framtidsperspektiv.

Så beskriver Christer Landén i några få ord situationen. Och han får medhåll av resten runt bordet som menar att lågkonjunkturen är allmänt utbredd även om vissa segment, som medicinteknik och infrastruktur i form av energi, belysning och telekom, bara har tappat lite.

– Ericsson och telekom rullar på bra, påpekar Bo Lindqvist.
Fordonsindustrin har där-emot tvärnitat.

– Fast nerdragningar inom fordonssegmentet har drabbat produktionen. Investeringstakten har egentligen inte avtagit när det gäller att satsa på framtida utveckling av nya produkter, menar Mikael Hidland.

Att utvecklingen i landet fortfarande håller hög svansföring är alla överens om. Indesignprojekten frodas. Elektroniken är på väg in i alla olika typer av industrier.
Vägverket och Autoliv har exempelvis jättestora projekt på gång med fokus på säkerhet och övervakning inom bilindustrin. Likaså ser Vägverket just nu över sin belysningsstrategi i landet. På många orter i landet, exempelvis Lund, sjuder det av aktivitet bland nischade företag inom både medicinteknik och kommunikation.

Så för de distributörer som är rätt positionerade och har rätt produkter i sin portfölj ser framtiden väldigt intressant ut.

– Fast som allmän katalogdistributör jobbar vi väldigt lite med indesign, så lågkonjunkturen slår stenhårt mot oss, konstaterar Bo Lindqvist på Elfa.

Framförallt är det de dramatiska förändringarna i östra Europa som drabbat Elfa. Det finns helt enkelt inget kapital att investera med där.

– För oss är det väl 25 till 30 procent ner i Östeuropa. Det är mycket, och jag tror att alla distributörer är drabbade. Tittar vi på Norden så är nedgången inte lika stor. Här har det istället handlat mycket om lagerneddragningar i flera led, säger Bo Lindqvist.

Den första indikationen på att det börjar bli sämre tider får distributörerna när deras kunder förskjuter leveransdatum för att börja tömma sina egna lager.

– Vi jobbar ganska mycket inom kontraktstillverkarsegmentet. Deras fakturering ut mot kund har minskat med runt 30 procent under årets första kvartal jämfört med samma kvartal året innan, säger Mikael Hidland.

Resultatet är att kontraktstillverkarna minskat på inköpen för att istället knapra på de egna lagren.

Mikael Hidland gör här en jämförelse med distributörsorganisationen Dmass sammanställning över halvledarförsäljningen i Sverige under det första kvartalet i år och i fjol.

– Den gick ner 38 procent. Det ger en indikator på vad som hänt. För komponentdistributörerna som jobbar mot kontraktsindustrin tror jag nedgången ligger på Dmass-nivå, säger han.

Några nickar och håller med om att den analysen nog kan stämma. Georg Svensson säger sig dock inte ha fått känna av samma starka motvind.

– Jag ser inte riktigt det raset. Jag ser mera runt 15 procent ner, men det beror på att vi är nischade. Vi har strypt åt sortimentet ordentligt och vi jobbar mycket mer med designverksamhet numera, säger han.

För Martinsson har det faktiskt redan börjat gå så smått uppåt. Jämför man företagets omsättning mellan september i fjol till nu så ligger den på samma nivå som under motsvarande period för ett år sedan.

– Men under perioden januari till april i år så har vi ökat med sex procent. Det medför ju att slutet på förra året var lågt, konstaterar Georg Svensson.

Även om inte någon av de övriga deltagarna har samma positiva syn på dagens situation så är alla rörande överens om att vi börjat närma oss den tidpunkt då kunderna börjar köpa det de producerar.

– Vi ser små signaler på att vi börjar komma till någon typ av botten nu. Om man tittar på den dagliga faktureringen börjar den sakta men säkert ticka uppåt, säger Mikael Hidland.

Längre leveranstider är också något som flera märkt av på sistone. En anledning är att tillverkningen av vissa varor, exempelvis minidatorer, satt högsta fart i Asien. En annan anledning är att många halvledarfabriker går på sparlåga med färre skift och kortare arbetstid.

– Vi ser att många standardkomponenter går från en ledtid på 6–8 veckor till 12–14 veckor. Sen finns det vissa komponenter där ledtiden sticker iväg längre. Det händer på passivt, exempelvis tantalkondensatorer, och på diskreta kraftkomponenter, konstaterar Mikael Hidland.

Än så länge handlar det dock inte om någon dramatisk förändring. Fast om tillräckligt många tänker i samma banor samtidigt kan det mycket väl sluta i en ketchupeffekt.

– Ryktet att det ska bli en komponentbrist driver ju upp efterfrågan och kunderna börjar lagra. Är man positionerad som en lagerhållande återförsäljare så ligger man rätt när allokeringarna kommer om man sitter på ett lager, säger Christer Landén förhoppningsfullt.

Nå, när vänder det då?

– Den 28 september, skrattar Georg Svensson.

– Jag tror att det är rätt hög fart när vi träder in i årets fjärde kvartal, säger han, nu mer allvarligt.

Fullt så radikala vändning förutspår dock inte de övriga. Om nu botten förhoppningsvis är nådd så kommer återhämtningen att gå mycket långsamt är budskapet.

– Tyvärr tror jag att det kommer några större smällar innan vändningen. Först någon gång under nästa år tror jag att uppgången kommer, säger Bo Lindqvist.

Den stora frågan är vad som händer tills dess. Kommer alla distributörer att rida ur krisen utan problem?

– Jag tror på pyramiden. I botten finns de som kommer att överleva, de stora globala distributörerna. I toppen finns de nischade företagen, som Elfa (ha, ha), Farnell, Digi-Key och Mouser. De överlever också, spekulerar Bo Lindqvist.

De däremellan får problem efter hand.

– Eurodis var först att gå åt skogen. Sen Abacus. Det finns en hel del kvar, men de försvinner efterhand, fortsätter Bo Lindqvist.

Ytterligare en viktig detalj i sammanhanget är hur företaget har skötts på senare tid påpekar Christer Landén:

– Det är större risk att medelstora publika företag som under goda tider varit generösa med aktieutdelning och tömt bolaget på resurser går åt än de som har en ägarstruktur som har investerat i bolaget på olika sätt. Glyn har hittills inte sagt upp en enda person och vi har resurser att gå så här i två-tre år utan att säga upp.

En tydligare nischning är annars ett recept som flertalet deltagare tror på. Martinsson var ett av de hotade mittemellanföretagen, men har ändrat inriktning under senare år. En åtgärd som nu visar positiva spår.

– Vi förändrar oss hela tiden. Vi har anställt en mängd civilingenjörer som designar hård- och mjukvara, om några år är vi nog ännu mer av ett rent designhus. Komponentdistributionen kommer inte att försvinna, utan den använder vi som en dörröppnare.

Innovationer är den svenska melodin. Där har vi vår konkurrenskraft. Kortsiktigt ser distributörerna inte någon dramatisk förändring i sin verksamhet, men allt större vikt kommer att läggas på indesign och specialisering. Produktionen lever kvar i form av medelstora och små volymer där det finns stort behov av flexibilitet. Även miljöaspekter kommer att spela en viss roll för hur företag vill producera i framtiden

Storföretag, som Ericsson och Nokia, föredrar däremot en direkt dialog med tillverkarna när det gäller indesign.

– Vi ser att de stora drakarna har en stark fokusering att jobba direkt mot tillverkarna. De ser över hela sin leverantörsbas och försöker optimera den. De jobbar med att utveckla hubbar på global basis och det blir säkert en hel del konsolideringar på deras leverantörssida framöver, säger Mikael Hidland.

– Jag tror däremot att komponentdistributörer kan komma in på Ericsson genom att vara en duktig leverantör på prototypserier och jobba med lösningar mot utvecklingen för små snabba volymer till prototypserier. Katalogdistributörer som Mouser, Digi-Key och Elfa har definitivt en roll här, lägger han till.

Samtidigt får man inte glömma att Ericsson och fordonsindustrin fungerar som starka motorer inom den svenska elektronikindustrin. Genom dem skapas en underliggande drivkraft att utveckla nya innovativa företag.

– Jag är helt övertygad om att Sverige har en plats på kartan inom elektronikvärlden. Och jag tror inte att verksamheten här kommer att förändras så mycket i omfång framöver, säger den evige optimisten Georg Svensson.
Kategori: Intervjuer