JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. SER-krönika: Gränssnitt har två sidor
Image Staten borde göra mer för att få ner kostnaderna för digitalboxar, skriver Karsten Larsen, vice ordförande i SER, Sveriges Elektro- och Dataingenjörers Riksförening.
Gör ett tankeexperiment: Antag att någon (”Makterna” för att citera Strindberg) beslutar modernisera telenätet genom att digitalisera anslutningsgränssnittet så att varje telefonabonnent måste byta ut sina apparater och det på egen bekostnad. Otänkbart skulle de flesta omedelbart säga, men när det gäller TV-kommunikation är det tydligen tänkbart.

Vi ska alltså få digital-tv, i hela landet så småningom. Och det handlar inte om tilläggskanaler och -boxar som man kan välja bara om man tycker de behövs, utan om att hela TV-sändarnätet kommer att byggas om till att sända ut digitalt kodade signaler.

Digitalt är ju modern teknik så det är väl bra, och man kan komprimera (koda) signalerna (bitströmmarna) så att de kräver mindre bandbredd och vi alltså potentiellt kan få fler TV-kanaler att titta på med en och samma mottagaranläggning.

Haken, som jag ser det, är att detta kräver att de nuvarande analoga TV-signalerna måste försvinna och att därmed min TV och min videobandspelare blir oanvändbara, även om jag nöjer mig med de tre kanaler jag har idag (hinner inte titta på dessa ens). Av någon anledning kan man inte få en övergångslösning där båda systemen lever parallellt tills alla gamla analoga apparater skrotats.

Jag kan inte låta bli att tycka att denna kapitalförstöring (mitt kapital, alltså) är trist. Och lösningen heter ju ”digitalbox”, en liten låda som jag måste köpa och sätta mellan antenn och TV för att det skall fungera igen. Men jag frågar mig om inte Staten (Teracom), som nu ensidigt ändrar gränssnittet för den leverans av TV-signal som jag betalar för och inrättat mig efter, borde ha ett ansvar för att tillhandahålla åtminstone en enkel konvertering på min sida av gränssnittet också?

Kulturminister Pagrotsky har bemött kritiken och ”utmanade” elektronikbranschen förra året genom att lova en flaska champagne till den som först kom med en (enkel) digitalbox för under 500 kr kundpris. I slutet på året var vi där och man kan nu köpa en konverterare för 499 kr i butik, nota bene per TV eller bandspelare.

Men ministern borde ha tänkt större: Tänk om man handlar hela landets behov av digitalboxar i stället! Vilket pris kunde det då ha blivit per styck? Volymen borde ha räckt till en intressant förhandling. Kanske kunde man fått en utveckling så att det inte behövdes en särskild box till videobandspelaren?

I klartext: Ge/låna mig en enkel digitalbox gratis. Låt kostnaden drabba dem som tjänar på förändringen, och låt dessa ta med alla konverteringskostnader i sin kalkyl. För jag antar att någon tjänar på förändringen?
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)