JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Hans Nyman:
Finns det fasta telenätet – och behövs det?

När vi talar om telefoner och telefoni handlar det i stort sett enbart om mobil telefoni. Många av aktörerna är mobiltelefonbolag från Asien såsom Sony, Samsung och Huawei.

Men mobiltelefoninätet är än så länge bara ett lokalt nät, det kopplar samman terminalutrustningar (mobiltelefoner) genom det större nätet via mobiltelenätets fasta radiobasstationer och vidare i de fasta nationella och globala telenäten.

Det är en spännande och motiverad berättelse att se på hur detta fasta nät utvecklats till vad det är idag. I Sverige från Ericssons första telefon 1876 och de första telefonväxlarna från 1880 som då sköttes av telefonister som manuellt kopplade samtalen mellan telefonabonnenterna. Mellan växlarna gick direkta förbindelser via luftburna ledningar av järn- eller koppartråd.

På sätt och vis kan utvecklingen av hela telefoninätet illustreras med de steg som växlar och överföringsnät tagit. De först automatiska växlarna kom på 1920-talet och var mekaniska, som den beprövade 500-väljaren för de stora städerna (exempelvis Stockholm och Göteborg) och sedan elektromekaniska koordinatväljarstationer. Koaxialkabeltekniken effektiviserade transmissionsnätet med förstärkar- och FDM-teknik, vilket minskade behovet av stora kablar med koppartråd. Genom radiolänkar med FDM-teknik kunde telenätet också byggas där tråd- och kabelnät skulle bli svårt eller dyrt att anlägga.

Den starkaste effektiviseringen av telefoninätet kom med digitaliseringen som började på allvar med den helelektroniska datorstyrda AXE-växeln. För övrigt den teknik som också lade grunden till kommande utveckling av dagens moderna mobiltelesystem! Det var utvecklingen av elektronikkomponenter, exempelvis transistorer och integrerade kretsar samt smarta programvaror som möjliggjorde detta. Det fasta nätet i Sverige är fortfarande i huvudsak uppbyggt kring denna växel. Samtidigt ­effektiviserades transmissionsnätet (även lokalt) med PCM-teknik.

Med optoteknik i fiberkablar togs ett stort utvecklingssteg på transmissionsområdet, med höga hastigheter och långt mellan förstärkarna. Det innebär att det finns gott om förbindelser och mindre risk för spärr förutsatt att växlar och routrar avverkar trafiken effektivt. Detta blev ett måste för den datatrafik som alltmer dominerade i det fasta nätet. Idag sker även den vanliga telefonin genom helt datoriserad transmission.

All trafik går nu i paketförmedlande nät och IP-baserade nät. Det tidigare hierarkiska kretskopplade nätet är ett minne blott.

Nästa utmaning för fasta nätet är anpassningen till mobiltelefoni över 5G som får högre kapacitet och hastigheter, 5G tekniken är snabbare än fasta nätet. Även en högre täthet av mobila bredbandsanvändare som Internet of Things (IOT) finns i 5G.

Fibertekniken löser en del av problemen. Det behövs ytterligare anpassningar av fasta nätet, som jag är övertygad telekom­industrin kommer att lösa. Alla lösningar finns ännu ej färdiga, inte heller är standarden är helt färdig. De första näten planeras att starta omkring 2020.

Det fasta telenätet finns alltså och behövs för att vi ska kunna surfa med våra mobiler och plattor!

Hans Nyman
Styrelseledamot i SER, 
Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening

MER LÄSNING:
 
magasinet

227 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)