JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
torsdag 22 augusti 2019 VECKA 34
Svenska staten drog in 2,1 miljarder kronor i den av Post- och Telestyrelsen, PTS, anordnade auktionen på frekvenser i 2,6 GHz-bandet för fjärde generationens mobil kommunikation. Auktionen är ett svenskt styrkebesked och visar att såväl myndigheten som operatörerna lärt sig en hel del från 3G-tiden.
2,1 miljarder kronor är förstås mycket pengar, men faktiskt inte mer än 230 kronor per invånare i landet. Man kan jämföra med 3G-auktionerna år 2000 i Tyskland och Storbritannien, där intäkterna i båda fallen landade kring 4500 kronor per invånare. De auktionerna blev inledningen på telekomkrisen – operatörerna blev så hårt skuldsatta att mängder av investeringar fick läggas på is, vilket tillsammans med den samtidigt spruckna IT-bubblan gjorde livet minst sagt svårt för Ericsson och hela övriga telekombranschen.

Jämförelsen haltar förvisso på flera punkter, men likväl verkar både operatörer och PTS ha tagit till sig läxan från 3G-tiden. I Sverige hölls som säkert bekant inga 3G-auktioner, utan här anordnades i stället en ”skönhetstävling” där de som lovade tjusigaste WCDMA-bygget fick de åtråvärda licenserna. Förfarandet fick mycket kritik - det blev inte mycket billigare för operatörerna. Och frågan är om glesbygden vann särskilt mycket på det – just glesbygdstäckningen användes då som argument för att fördela tillstånden via skönhetstävling i stället för på auktion.

Men PTS klarar sig inte undan kritik denna gång heller. Telenor anser exempelvis att det är principiellt felaktigt att anordna en auktion där någon aktör skulle kunna lägga beslag på alla frekvenser och då skapa ett monopol.

Så blev det dock inte. Telenor, Teliasonera, Tele2 och Tre ropade in varsitt band, må vara att Tre bara köpte 2 x 10 MHz och de andra 2 x 20 MHz. Därtill köpte Intels riskkapitalbolag Intel Capital Corporation ett band om 50 MHz. Ett band med stor sannolikhet kommer att säljas vidare– sådant är ju numera tillåtet, vilket är ett stort steg i rätt riktning jämfört med 3G-tiden. Minns att Telia blev utan 3G-licens från början, och först efter en del oortodoxa grepp tillsammans med Tele2 kom med på 3G-tåget.

Intels band är som gjort för Wimax. De andra banden är som gjorda för LTE. Förvisso kräver PTS inte att någon särskild teknik ska användas (ett annat stort steg i rätt riktning jämfört med 3G) men det skulle förvåna storligen om teknikvalet slutade på annat sätt. LTE-system kan ju dessutom sömlöst fungera ihop med dagens HSPA, WCDMA, Edge, GPRS och GSM-nät.

Resultatet talar för sig själv – Sverige kommer att få flera jämbördiga konkurrerande operatörer som dessutom använder olika teknik. Till en för operatörerna, och därmed användarna, överkomlig kostnad som likväl ger staten en god peng. Sverige är därmed jämte Norge bland de första länderna i världen att staka ut riktningen för framtidens mobila bredbandsnät. Allt detta är förstås oerhört positivt för nationen.

Återstår att se hur fort nymodigheterna tränger ut i glesbygden. Att nå nationell täckning med LTE blir troligen inte billigare än med WCDMA. Visst har PTS lovat att en del av pengarna från auktionen ska gå till fiberutbyggnad i glesbygden, men om man ska leta förlorare på förfarandet är nog skogslänen goda kandidater.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)