JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Per Henricsson:

Huvudlösa miljöministrar

Man kan tycka att den som är miljöminister ska föregå med gott exempel genom att sortera sina sopor, resa miljösmart och inte använda giftiga kemikalier. Men verkligheten krockar som bekant ofta med idealen.
Att en träskuta som ligger i vattnet året runt målas med bottenfärg avsedd för kommersiella fartyg är normalt om än inte politiskt korrekt. När miljöministern blir påkommen med tilltaget försvarar hon sig med att hänvisa till att skutan är byggd före fritidsbåtsdirektivets tillkomst 1996, och att det inte går att ta bort den giftiga färgen.

Åsa Romsons företrädare, Lena Ek, beställde en utredning om att beskatta PVC-mattor och elektronik. Ambitionen att minska användningen av brom, klor och fosfor är det inget fel på men att straffbeskatta all elektronik – även den som inte innehåller de tre miljöfarliga ämnena – känns märklig.

Särskilt på fordonssidan sker en snabb utveckling av elektroniken som medverkar till att visionen om noll döda i trafiken faktiskt skulle kunna bli verklighet. Och elektroniken bidrar på en mängd sätt till att minska energiförbrukningen, som varvtalsreglering av motorer eller lysdioder.

Det känns dessutom extremt naivt att tro att en svensk punktskatt skulle påverka den globala elektronikindustrin. Inte ens EU förmådde skärpa RoHS-direktivet med nya ämnen när det reviderades år 2011.

Intressant att notera är att utredaren inte tror att vi svenskar i någon högre utsträckning skulle öka våra Internetköp från utlandet om skatten blev ­verklighet. Inte heller inser utredaren att skatten drabbar inte bara konsumentelektronik eftersom det är tullkoderna som definierar de skattskyldiga produkterna. Därmed omfattas även den elektronik som används för att öka säkerheten i fordon, effektivisera uppvärmningen eller styra verkstadsmaskinerna.

Enligt utredningen ska det räcka med tre stickprover per år för större tillverkare och ett stickprov vart tredje år för mindre tillverkare. Varje prov bedöms kosta 10 000 kronor.

Den totala kostnaden inklusive månadsvis inbetalning av skatten beräknas landa på 15 100 kronor för ett mindre företag och 73 400 kronor för ett större företag. Kostnaderna förvänta sjunka i takt med att rutinerna sätter sig.

Det senare är självklart men att tro att kostnaderna för att ta reda på om de tre ämnena ingår i någon av de ingående delarna blir så låga känns som en ren gissning.

Förhoppningsvis inser tjänstemännen på finans­departementet det orimliga i förslaget och förpassar det till papperskorgen när de går igenom remissvaren. Ska Åsa Romson ha kvar sin trovärdighet som miljöminister får hon och sambon skrapa eller slipa bort bottenfärgen i vinter och sedan lämna in färgresterna på närmaste miljöstation.
MER LÄSNING:
 
magasinet

236
elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)