JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Per Henricsson

Om Ericsson vore Intel

Intels riskkapitalverksamhet har investerat över 11 miljarder dollar i unga teknikföretag och är inne på den 16:e upplagan av konferensen Intel Capital Global Summit. Ericsson och europeiska företag saknar helt den här typen av verksamhet istället är det staten som får stå för risken.

Intel och Ericsson är bägge jättar inom sina områden som dessutom överlevt ett antal teknikskiften. Ser man till omsättningen är det amerikanska företaget faktiskt inte mer än dubbelt så stort, cirka 460 miljarder kronor mot Ericssons 220 miljarder, men där upphör många av likheterna.

Intel och för den delen Google tillhör den exklusiva skara företag som tjänar så mycket pengar att aktieägarna knappas protesterar om det varje år försvinner några miljarder i investeringar i unga teknikföretag. Dessutom kan ledningen alltid försvara verksamheten med att de är en framtidsförsäkring.

Sedan starten 1991 har Intel Capital plöjt ned 11,6 miljarder dollar i 1 400 företag i 57 länder. 213 av dessa har börsnoterats och 377 har köpts upp eller fusionerats med andra företag. Men Intel avslöjar inte vilken avkastning fonden genererat.

Intel Capital har utvecklats till en jätte på sitt område och även om mycket av pengarna stannar i USA gör fonden av och till investeringar i Sverige. En gång i tiden satsade Intel stora summor på att utveckla ett hybridminne tillsammans med Thin Film Electronics men har lagt pengar i Jonas Birgerssons Bredbandsbolaget och i den svensk-finska databasföretaget MySQL.

Företaget stöttade också utvecklingen av Mycronics kapslingsritare som fortfarande ligger i malpåse. Andra större investeringar på senare tid är 177 miljoner kronor i Tobii och 143 miljoner kronor i Flatfrog.

Förutom att satsa pengar tillhandahåller Intel en mötesplats där investerare, teknikföretag och branschprofiler träffas. Årets upplaga gick av stapeln i San Diego och tio unga teknikföretag fick dela på ungefär 190 miljoner kronor. Företagen sysslade med allt från trådlös laddning och nya accessnät till att digitalt modellera den mänskliga kroppen.

Ericsson saknar helt den här typen av verksamhet.
När företaget öppnar plånboken handlar det om att komplettera det egna kunnandet eller att växa inom tjänstesektorn.

Hela fenomenet är amerikanskt, i Sverige får vi förlita oss på Almi, affärsänglar, en handfull riskaverta riskkapitalbolag och så staten som vill mycket men som har svårt att få till det.

Ericsson lär inte ändra stragei men regeringens särskilda utredare Hans Rydstad föreslog i juni att de statliga pengarna ska samlas och kanaliseras via ett nytt bolag som inte gör direkta investeringar som skett via Fouriertransform. Istället är tanken att använda ett fond-i-fondupplägg där pengarna slussas via privata riskkapitalbolag som kan addera privat kapital men som också har bättre kunskaper om vilka företag som har potential.

Om det här verkligen blir bättre för unga teknikföretag som letar kapital är högst oklart men det händer i varje fall något. Det är bara att hoppas att regeringen kan lotsa beslutet genom riksdagen.

ANNONS:

Oktoberchansen

Vill du ha en Raspberry Pi – den populära enkortsdatorn från Farnell element14?
    Vi delar ut tio Raspberry Pi 3 Model B+ bland de som tecknar en ny prenumeration på Elektroniktidningen under september och oktober. Även trogna prenumeranter som förnyar sina uppgifter kan delta i kampanjen.
    Farnell element14 sponsrar kampanjen, som pågår fram till midnatt den 31 oktober.
    OBS glöm inte att kryssa i rutan för nyhetsbrev för att kunna vara med i utdelningen!
Prenumerera och delta!
MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)