JAN TÅNGRING: Tre omställningar tog fart år 2016
Ja, vi kommer att växla till elbilar. Ja, elektriciteten kommer huvudsakligen att alstras i vind- och solkraftverk. Och ja, artificiell intelligens kommer att vara en standardingrediens i framtidens inbyggda systen. Det här stod klart när 2016 var till ända – tre mäktiga samhällsomdanande trender gick från att vara en möjlighet till att bli faktum.
Per Henricsson: Håll händerna på ratten
Kameror och ultraljudssensorer är de vanligaste hjälpmedlen för att kartlägga omgivning runt bilen men en radar är överlägsen i mörker och dåliga väderförhållanden som regn, snö och dimma. Samtidigt har den svårt att klassificera objekten, att avgöra om ett eko kommer från en människa eller en vägskylt.
Per Henricsson: Tillväxten ligger i korten
Den globala test- och mätmarknaden växer i bästa fall med någon procent per år medan marknaden för PXI-instrument spås öka med hela 17 procent per år fram till år 2020 då den förväntas vara värd 1,75 miljarder dollar.
För 27 år sedan publicerade föregångaren till Elektroniktidningens den allra första Komponenttoppen. Sedan dess har vi år efter år rangordnat de 30 företag som säljer mest elektronikkomponenter i Sverige. En övning vi förstått varit uppskattad läsning.
IoT har varit ett av de hetaste diskussionsämnena under de senaste åren. Fast hittills har det handlat mer om visioner än verkstad. Ericssons prognos om 50 miljarder uppkopplade apparater år 2020 har nyligen reviderats till 28 miljarder. Den lite nyktrare siffran visar att det är dags att vakna – det är nu det händer.
Som du kanske märkte i mars, blev Elektroniktidningen på nätet plötsligt mycket intresserat av det uråldriga kinesiska brädspelet go. Du har kanske undrat vad det har med den svenska elektronikbranschen att göra, vilket ju ska vara vårt normala bevakningsområde?
När personbilen kom, omdanade den samhället i grunden. Den amerikanska kryptologen Bruce Schneier tror Internet of Things medför en minst lika stor omdaning. Vi måste förbereda oss om vi inte vill bli obehagligt överraskade.
Jobbet är en viktig ingrediens i vuxenlivet. Och i den pågående debatten kring jobbskapande tycks både LO och Svenskt Näringsliv vara överens: huvudfrågan är enligt de två att skapa bästa möjliga förutsättningar för jobbtillväxt. Dessvärre har jobbdebatter en tendens att hamna i en negativ spiral. De tar avstamp i vilka jobb vi inte vill servera landets invånare – och likställer ofta produkter, produktutveckling och produktion med något trist eller smutsigt.
Har ni tänkt på att självkörande bilar kommer att bli mycket billigare än dagens bilar? Vänta, va? Med all denna elektronik, sensorer, processorkraft, mobiluppkoppling, V2V, V2X, och så vidare? Jovisst. Man slipper ju ratt och instrumentpanel, för att nämna de mest iögonenfallande besparingarna.
Intels riskkapitalverksamhet har investerat över 11 miljarder dollar i unga teknikföretag och är inne på den 16:e upplagan av konferensen Intel Capital Global Summit. Ericsson och europeiska företag saknar helt den här typen av verksamhet istället är det staten som får stå för risken.
Vad tänkte ingenjörerna på Volkswagen när de löste ett problem genom att fuska? Var de vana från tv-spelsvärlden att ta genvägar, var de helt enkelt lata eller hotade ledningen med avsked?
Häromveckan kastade jag en pressrelease från det anrika universitetet MIT i papperskorgen. Nyheten höll inte för en närmare granskning. Det här är hur jag tänkte.
Idén att använda människohjärnan som förebild för att bygga smarta algoritmer kallas artificiella neuronnät (ANN) och är 60 år gammal. Efter en lång tid i kylan har tekniken äntligen fått sitt stora genombrott.
Man kan tycka att den som är miljöminister ska föregå med gott exempel genom att sortera sina sopor, resa miljösmart och inte använda giftiga kemikalier. Men verkligheten krockar som bekant ofta med idealen.
Det dyker upp allt fler kameror som spanar på oss. Det gäller allt från fartkameror längs med vägarna via övervakningskameror på bussarna till kameror i butiker och på offentliga platser. De är så vanliga att man inte längre tänker på dem.
Ingen har den blekaste aning om hur man bygger artificiell intelligens (AI). Och före AI kan robotar inte ersätta människor – de skulle misslyckas just när de behövdes som bäst. Men här är ett genidrag: ge roboten en människa som assistent. Plötsligt öppnas tusen stängda möjligheter för robotisering.
Det är klart att huvudägarna har svårt att säga nej när det kommer ett bud som ligger 50 procent över börskursen och som gör dem till mångmiljardärer inte bara på papperet utan i riktiga pengar. Men för Sverige, Lund och alla anställda är det blandade känslor när Axis – en av landets verkliga framgångssagor – ser ut att hamna i japanska händer.
About / Advertise
JAN TÅNGRING:
Per Henricsson:
JAN TÅNGRING:
Per Henricsson:
JAN TÅNGRING:
