JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
tisdag 23 juli 2019 VECKA 30
Företrädare för programmerbar logik och olika former av asicar möttes i flera debatter under konferensen. Som väntat var positionerna låsta.
- I julas kunde man köpa en dvd-spelare för 29,99 dollar. Det är en fantastisk prisutveckling och förutsätter asicar. Men merparten av alla konstruktionsprojekt görs för programmerbar logik, säger Bryan Lewis på analysföretaget Gartner Dataquest.

Antalet påbörjade asicprojekt i världen i år förväntas bli runt 3700 stycken. Till det kan läggas applikationsspecifika kretsar, ASSP:er, som uppgår till runt 5000 i år. Trots de höga utvecklingskostnaderna, som kan ligga på 10 miljoner dollar för en krets, förväntas siffrorna förbli konstanta de närmaste åren.

Enligt Gartner Dataquest var antalet påbörjade FPGA-projekt runt 80 000 i fjol, en siffra som dock förväntas minska något framöver.

Processtekniken har gynnat FPGA:erna som rymmer allt fler grindar för varje ny generation. I år är det dags för volymtillverkning på 90 nm.

- För oss innebär 90 nm att vi kan leverera kretsar för 12 dollar som innehåller en miljon systemgrindar, säger Wim Roelandts som är vd för Xilinx.

Konkurrenten Alteras vd John Daane uttryckte saken i lite andra ordalag:

- Övergången från 130 nm till 90 nm ökar prestanda 50 procent, densiteten ökar två och en halv gånger, och priset för ett logiskt byggblock halveras.

Tidigare har processtekniken gynnat FPGA:er för varje ny generation. Men övergången i år från 130 nm till 90 nm är inte enbart av godo: för första gången innebär övergången en ny processgeneration att effektförbrukningen ökar istället för att minska. Det är läckströmmarna som ställer till det.

En grupp som sakta slår sig in mellan asicar och FPGA:er är avancerade grindmatriser, på engelska kallad structured asics ellr platform asics.

- Det går att motivera utvecklingskostnaden för en plattformsasic redan vid en försäljning på 1,5 miljoner dollar, säger Bryan Lewis.

Marknaden är ännu så länge relativt liten men uppenbarligen vill alla ha en bit av den växande kakan.

IBM har därför lierat sig med Xilinx och erbjuder FPGA-block i sitt asicbibliotek. Alteras alternativ är Hardcopy, en metod för att flytta över en FPGA-konstruktion till något som i det närmaste är en asic.

Kunderna verkar dock mest se Hardcopy som en försäkring om volymerna skjuter i höjden. Antalet konstruktioner som konverteras med Hardcopy ligger på två eller tre i kvartalet. En av de mer intressanta är LG Electronics vars basstation för 3G-nät innehåller Hardcopykretsar.

Men framför allt befolkas nischen av mindre spelare som LSI Logic, Lightspeed, Chip Express och AMI Semiconductor.

Enligt Gartner kommer området att vara värt 848 miljoner dollar år 2007. En siffra som kan jämföras med fjolårets på 35 miljoner dollar.

Men även företag med andra tekniker i bagaget än asicar och FPGA:er siktar in sig på området:

- Det handlar mer om vilken konstruktionsmetodik man använder, var man lägger gränssnittet mellan hårdvara och programvara och om man vill ha utvecklingsarbetet hårdvaruorienterat med RTL-kod eller programvaruorienterat med kod i C eller C++.

Det säger Chris Rowen, vd på amerikanska Tensilica som utvecklar konfigurerbara styrkretsar.

Underförstått menade han att man ska välja Tensilicas lösning som är mer programvaruorienterad.

- Det finns oändligt många fler personer som kan programmera i C än som kan skapa RTL-kod.

Även om ställningarna är låsta så verkar företagen vara överens om att en sak: att flytta konstruktionsarbetet till Kina är ingen universallösning.

- Jag har funderat på att flytta layoutverksamhet till Kina. Men ju större avståndet blir till verktygsleverantörerna desto mindre måste projektet vara, säger Jack Harding på det fabrikslösa halvledarföretaget eSilicon.

- I stora projekt kan det till och med vara nödvändigt att sitta nära verktygsleverantörernas utvecklingsavdelningar för att lyckas.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)