JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Mobilt bredband växer, men 2G dominerar länge än
Trots all hype kring fjärde generationens mobilnät LTE och Wimax dröjer det många år innan någon av dem får någon marknadsandel att tala om. Mobilt bredband kommer de närmaste åren att domineras av WCDMA och HSPA, som snart står för en fjärdedel av mobilmarknaden. Men det stora flertalet av världens snart 5,5 miljarder mobilanvändare kommer att få hålla tillgodo med 2G-nät som GSM och Edge. Det framgick när Ericsson berättade om sina framtidsplaner på Mobile World Congress.
Förvisso är det fascinerande att bland världens 6,7 miljarder invånare kommer det att finnas över 4 miljarder mobilabonnemang innan året år slut. Tillväxten väntas därtill fortsätta relativt linjärt så att antalet abonnemang når 5,5 miljarder år 2012.

Det relativt nya fenomenet mobilt bredband kommer förstås att växa snabbare. Prognosen till 2012 lyder på 1,2 miljarder abonnenter. Redan år 2010 kommer mobilt bredband att ha vuxit ikapp fast bredband i antal användare - omkring 600 miljoner var. Som jämförelse kan nämnas att i fjol fanns omkring 500 miljoner bredbandsabonnemang totalt i världen, varav färre än 100 miljoner var mobila. Allt enligt siffror från Ericsson, som här inkluderar WCDMA, HSPA, cdma2000 EV-DO, LTE och mobilt Wimax i det man räknar som mobilt bredband.

- De närmaste fem åren får vi se en verkligt imponerande tillväxt för mobilt bredband, med HSPA som dominerande teknik, konstaterade Jeanette Fredberg på Ericsson som höll ett anförande i ämnet på Mobile World Congress tillsammans med sin chef Ulf Ewaldsson.

Ericssons starka tilltro på HSPA visas i diagrammet här intill. År 2012 tror företaget på 1,1 miljarder HSPA-användare. Mobilt Wimax och LTE syns knappt i diagrammet - de har inte ens en procent var av marknaden.

- Wimax får några få miljoner abonnenter 2012, säger Jeanette Fredberg.

Att Ericsson valt bort Wimax är väl känt. Men företaget följer förstås utvecklingen, och är medlem i organisationen Wimax Forum sedan 2004.

- Det var i november 2006 som vi beslöt att inte bygga några basstationer för Wimax. Fram till dess hade vi planer på det, men då konstaterade vi att vi inte såg någon business där. Det har inget att göra med tekniken i sig, det är enbart en fråga om storskalighet, berättade Ulf Ewaldsson.

Ericsson satsar i stället sitt krut på LTE. Men inte heller denna standard kommer att ha någon större marknadsandel de närmaste fem åren. SIffran är i samma storleksordning som Wimax, enligt Ericssons egna prognoser.

En stor del av tilltron till HSPA beror också på det höga antalet nya terminaler som stöder denna standard. Hittills finns drygt 200 sådana på marknaden, varav ungefär 40 procent är telefoner och lika många är pc och pc-tillbehör som de i Sverige så populära USB-donglarna. Resten är kameror, mediespelare, trådlösa routrar och annat. Ericsson skrev nyligen ett avtal med pc-tillverkaren Lenovo om att inkludera företagets HSPA-chips i kommande laptopmodeller.

- Vi tror att hälften av alla laptopts som säljs om tre år kommer att ha HSPA, säger Ulf Ewaldsson.

Ett annat fenomen som Ericsson gärna framhåller är att HSPA numera ger bandbredd i paritet med det fasta nätets ADSL.

- Även priserna börjar nå samma nivå. I så olika delar av världen som Sverige, Österrike och Malaysia kostar ett HSPA-abonnemang 20-22 euro i månaden, berättade Jeanette Fredberg.

Vad abonnenten får för de pengarna varierar visserligen, i bästa fall är det 7,2 Mbit i nerlänken och obegränsad trafik, i andra fall är det 3,6 Mbit och ett tag på några Gbyte i månaden.

Mer intressant för Ericsson är att operatörerna börjar tjäna pengar på mobilt bredband. Ett favoritexempel är Australien, där operatören Telstra numera har lika stora intäkter på mobilt bredband som på SMS.

- Och SMS-intäkterna står stilla, medan intäkterna från den övriga datatrafiken växer snabbt, berättade Ewaldsson.

HSPA finns numera i kommersiell drift hos 170 operatörer i över 75 länder. Jätteländerna Indien och Kina är än så länge vita på HSPA-kartan, men det finns exempel på HSPA utanför de industrialiserade länderna, exempelvis Nigeria, Namibia, Indonesien och stora delar av Sydamerika. Och för Ericsson blir WCDMA och HSPA allt mer synonyma - företaget levererar inte längre någon WCDMA-utrustning utan HSPA.

En mindre uppmärksammad konsekvens av HSPA-utbyggnaden är också att GSM-uppföljaren Edge fått något av en renässans.

- När abonnenten kommer utanför det område som täcks av WCDMA och HSPA så duger inte GPRS. Det ger bara 20-30 kbit/s, och det räcker inte. Edge är den enda hållbara lösningen i de lägena, det märker vi på den snabba utbyggnaden av Edgenät, berättade Ewalsson.

På längre sikt är det dock LTE som gäller. På Mobile World Congress visade Ericsson att LTE fungerar i praktiken, med demonstrationsterminaler framtagna av Ericsson Mobile Platforms. De var visserligen aningen klumpiga och var tvungna att kylas av en fläkt, men de visade dock på möjligheterna.

- Standarden klubbades precis före jul och vi har chipset framme på utsatt tid. Vi betraktar LTE-utvecklingen som säkrad, sade Ewaldsson.

Men det dröjer som sagt innan LTE når någon imponerande marknadsandel. Den berömda "hype-kurvan", där stort medieintresse och uppmärksamhet följs av en lång utvecklings- och implementationsperiod innan användningen tar fart några år senare ser ut att upprepa sig även för denna teknik.
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)