Skriv ut
Forskningsinstitutet Imego i Göteborg letar nu efter fler forskningsprojekt inom sensorteknik som har kommersiell potential. Såväl svenska som utländska aspiranter är välkomna.
- Just nu utvärderar vi några nya möjligheter, men vi skulle gärna se fler. Drömkandidaten är någon som har bra basteknologi som kan nå många olika applikationer, säger Gert Andersson som är vice vd och ansvarig för FoU-strategi på Imego.

Institutet fokuserar på sensorplattformar, alltså sensorteknik som kan användas i många olika tillämpningar. Idag har man en handfull plattformar i huset, men de behöver bli fler, menar Gert Andersson. Och han konstaterar att Imego som nationellt industriforskningsinstitut utan vinstintresse kan erbjuda mer än många riskkapitalister, som trygghet och ett gediget nätverk inom akademi och industri. Men han säger samtidigt att det ställs höga krav på projekt som Imego anammar.

- Förr gick vi bara på teknik. Nu gör vi alltid en förstudie och tittar mer på marknaden. Helst ska projektet också ha kommit så långt att vi direkt kan fokusera på en tillämpning. Vi försöker också se till att alla nya projekt passar in Imegos kultur, säger han.

Han konstaterar också att kommersialisering av forskning gentemot befintlig industri är ett finansiellt eftersatt område. För tillämpningar som lämpar sig för avknoppning finns en fungerande infrastruktur med riskkapitalbolag och liknande, men enligt Gert Andersson saknas i stor utsträckning finansiering för utveckling gentemot existerande företag. Visst lägger industrin en del uppdrag på Imego och andra industriforskningsinstitut, men enligt Gert Andersson är potentialen så mycket större, och någon ny form av statliga anslag är vad som behövs, menar han.

- Idag är det effektivaste sättet för oss att kommersialisera forskning att anställa forskare med mogna forskningsresultat. Men det vore bra om det fanns fler sätt, med annan finansiering än våra basanslag, säger Gert Andersson.

Imegos paradteknik är ett mikromekaniskt gyro som har sitt ursprung i Gert Anderssons forskning på Chalmers. Det har bland annat byggts in i ett instrument för mätning av borrhål av företaget Flexit (länk), sedermera köpt av det australiensiska gruvborrsföretaget Imdex.

Till gyrot hör numera två asicar, en analog front-endkrets som tar hand om och digitaliserar mätvärdena samt en nyutvecklad digital krets för signalbehandling. Gyrot och de två asicarna sitter i en modul med vars hjälp man kan bygga tredimensionella sensorsystem på mycket liten volym.

- Vi har fått upp bra stabilitet i gyrot också, driften idag ligger kring en grad per timme. Det gör att gyrot klarar enklare typer av navigering, exempelvis för robotar, i fordon där GPS inte har täckning och under vattnet dit GPS-signaler inte når, säger Gert Andersson.

Gyroprojektet sysselsätter ungefär hälften av Imegos drygt 40 anställda. Ett nyare projekt handlar om att integrera sensorer på passiva RFID-chips . Här jobbar Imego bland annat ihop med Sintef, VTT, Chalmers, Högskolan i Halmstad och företagen Free2Move och Catena Wireless Electronics.

- Vi har ansökningar på gång hos Vinnova och Strategiska forskningsstiftelsen och vi kommer att delta i ett större EU-projekt kring trådlösa sensornätverk som startar till sommaren, säger Gert Andersson.

RFID-sensortankarna är än så länge på forskningsstadiet. Några prototyper finns framme, men inget kisel än så länge. Just kostnaderna för att göra asicar drar ner tempot i utvecklingsarbetet när finansieringen är en flaskhals.

- Vi har kommersiella idéer som ligger omkring tre år framåt. Det är ett hett område men vi tror att vi ligger rätt i tiden och hyfsat i fas med övriga världen här, säger Gert Andersson.