JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
torsdag 21 november 2019 VECKA 47
Regeringens forskningsproposition innebär inte bara 5 miljarders anslagsökning. En lika viktig förändring är att regeringen styr hårdare vilken forskning som ska bedrivas. Elektronik pekas inte ut som något enskilt prioriterat område, men finns med under såväl nanoteknik som IT och andra satsningar.

Nästa år får forskarsverige 2,4 miljarder mer än i år, och år 2012 ska anslagen ligga 5 miljarder över 2008 års nivå. Med den anslagsökningen menar forskningsminister Lars Leijonborg att det så kallade enprocentsmålet nås redan nästa år, något som dock beror på hur man räknar och som ifrågasatts av flera instanser, däribland Vinnovas generaldirektör Per Eriksson.

Anslagsökningen i forskningspropositionen (länk) är hursomhelst ett trendbrott. En lika viktig förändring är att regeringen tänker styra hårdare än hittills vad pengarna ska användas till. Leijonborg pekar ut 24 områden, varav 8 inom teknik, som ska få dela på 1,8 miljarder av de nya anslagen.

Elektronik nämns inte specifikt, men går inte lottlös för det. Av de 125 miljoner som satsas på "IT och mobil kommunikation" och de 80 miljonerna till "nanovetenskap och nanoteknik" torde en hel del komma elektronikforskning till godo. Även inom materialvetenskapens 65 miljoner finns elektronikpengar. Totalt nämns ordet "elektronik" 14 gånger i propositionen.

Energiområdet, som inte ingår i regeringens definition av teknik utan sorterar under "klimat", får mest av alla - 310 miljoner. Även här finns mycken elektronikforskning som kan nyttiggöras av anslagen.

Att peka ut vad forskningspengarna ska användas till är bara ett av flera kontroversiella inslag i forskningspropositionen - det anses av många strida mot den akademiska friheten. Lika debatterbart är regeringens ambitioner att kvalitetssäkra forskningen genom att ge mest pengar till de lärosäten som visat bäst resultat.

Flera röster har höjts för att detta skulle innebära svältdöden för såväl mindre högskolor som för hela samhällsvetenskapen och humanioran. Åtminstone för det sistnämnda området borde oron vara obefogad - regeringen låter i sina kvalitetsbedömningar avhandlingar och publiceringar därifrån väga dubbelt så tungt som exempelvis från teknikområdena, med hänvisning till tradition och sedvänja. Nämnas bör också att Lund och Uppsala är de två universitet som får överlägset störst ökning av de direkta anslagen - av anslagsökningen direkt till universiteten på 1,55 miljarder kronor får Uppsala universitet 218 miljoner och Lunds universitet 251 miljoner.

I propositionen ingår också ett "innovationspaket" på 150 miljoner kronor för ökade högskolesatsningar på kommersialisering av forskningsresultat. Även detta är i vissa sammanhang kontroversiellt, då flera lärosäten värjer sig mot att universiteten ska syssla med innovation. Exempelvis har universitetssammanslutningen Leru, League of European Research Universities, nyligen publicerat ett upprop där universitetens innovationsverksamhet starkt ifrågasätts. I Leru ingår bland annat Lunds universitet och Karolinska institutet. Uppropet, kallat "What are universites for?" finns att ladda ner från nätet (länk).
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)