JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
onsdag 13 november 2019 VECKA 46
I förra veckan firade Elektroniksveriges branschföreningar ett gemensamt hundraårsjubileum, då den 60-åriga IM-föreningen och den 40-åriga Elektronikindustriföreningen avhöll ett gemensamt kalas med ett åttiotal personer närvarande. Festligheterna var samtidigt ett avslut - de två föreningarna är som kanske bekant på väg att gå samman.
– Man kan säga att vi går från 100 till 0. Det är lite av en ny tideräkning som börjar, säger Lena Norder som är vd på IM-föreningen och kanslichef på Elektronikindustriföreningen.

I januari, närmare bestämt den 21:a, är det tänkt att det nya sällskapet Branschorganisationen Svensk Elektronik ska ha sitt konstituerande möte. Då ska stadgar antas, och styrelse väljas. En valberedning med tre personer från vardera EIF och IM har arbetat med styrelseförslag sedan i våras. Idén att slå samman de två föreningarna väcktes redan 2007, och arbetet har pågått sedan dess.

– Planen står fast. En del nödvändiga formaliabeslut togs på respektive förenings möte före festen, berättar Lena Norder.

Den nya föreningen får runt 250 deltagande företag, varav cirka 190 från Elektronikindustriföreningen och 60 från IM-föreningen. De IM-medlemmar som sysslar med automation följer inte med, utan bildar en egen förening.

Historiskt har det funnits en del motsättningar mellan EIF:s medlemmar, som i första hand är producerande företag, och IM:s medlemmar som primärt är återförsäljare. Men de motsättningarna är enligt Lena Norder inget som hörts något av under de senaste åren.

– Tvärtom, det finns en bred samsyn. Alla verkar helt överens om att vi har allt att vinna på att samarbeta mer, säger hon.

Noga räknat var jubileet något försenat. IM-föreningen bildades nämligen redan 1947, och höll samma år sin första mässa. Just branschmässor har genom historien varit IM-föreningens röda tråd, och den stora elektronikmässan i Sverige hette länge just IM-mässan.

Inom IM har verksamheten i stor utsträckning drivits i de olika sektionerna, för elektronikkomponenter, produktionsutrustning, test & mätinstrument, inbyggda system, fastighetsautomation och processautomation. En del mässor har arrangerats av någon av IM:s sektioner, andra av hela IM-föreningen.

Bland sektionsmässorna torde historiskt EP-mässan, för elektronikproduktion, och inbyggnadsmässan Embedded Scandinavia ha varit mest betydelsefulla. EP-mässan finns inte längre, men Embedded Scandinavia, som ju arrangeras årligen parallellt med Tekniska Mässan i Stockholm, kommer sannolikt att fortleva trots att den nya branschföreningen med full kraft ställer sig bakom det nya evenemanget SEE, Scandinavian Electronics Event som får premiär på Stockholmsmässan i april.

IM-föreningen har även ägnat sig åt att samla in branschstatistik, diskutera leverans- och betalningsvillkor, och att vara ett nätverk för medlemmarna.

Elektronikindustriföreningen hade sitt konstituerande möte i februari 1969. Förra gången föreningen jubilerade - 30-årsfirande 1999 - gav man ut en skrift där man kan läsa att ett femtiotal elektronikföretagare deltog i det konstituerande mötet, som ägde rum vid Statens Hantverksinstitut i Stockholm. På mötet fastslogs att föreningen skulle ägna sig åt marknadsföring av medlemsföretagen och deras produkter, teknisk information och rådgivning genom kurser och studiebesök samt administrativ service i juridiska, arbetsrättsliga och ekonomiska frågor.

Marknadsföringsarbetet kom igång redan samma höst i form av "Elektronikindustrins produktguide", en skrift som stencilerades i 1200 exemplar till föreningens höstmöte 1969. Den har kommit ut varje år sedan dess och distribuerats på svenska och engelska (Buyer's guide to Swedish Electronics) genom medlemsföretagen, på mässor och genom svenska ambassader och handelskontor runt om i världen.

En annan uppgift som föreningen tidigt tog på sig var att avhjälpa de mindre elektronikföretagens problem att få tag i halvledare utan att behöva betala överpriser eller vänta alltför länge. I slutet av 1960-talet rådde komponentbrist, och de små elektroniktillverkarna kände sig förfördelade som köpare. Svaret blev att ta fram en lista över standardhalvledare som medlemmarna skulle kunna använda och även hålla i lager. Halvledarlistan stod klar 1970 och reviderades varje år fram till 1977.

En sentida efterföljare till halvledarlistan var komponentdatabasen Sinfo som sjösattes 1995 men aldrig blev någon succé. Redan 1998 ersattes den av ett Internetbaserat informationsnät kallat Sweetnet, Swedish Electronic and Electrotechnical Network, där alla medlemmar kunde uppdatera information.

– Idag är det Internet som gäller över hela världen, konstaterade föreningens dåvarande ordförande Anders Bejting i 30-årsskriften.

Någon jubileumsskrift för det gemensamma 100-årsfirandet är inte aktuellt, uppger Lena Norder.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)