JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 18 augusti 2019 VECKA 33
Framtidens bilar är sociala varelser som tipsar varandra om trafikstockningar och hala kurvor. Och Göteborg är den perfekta staden för hela världen att testa sådana system — det tycker åtminstone Viktoriainstitutets Christian Grante.
Bilen slirar lite grand när den tar sig igenom kurvan. Den räknar ut vägbanans friktion och rapporterar via mobilnätet. Nästa bil som närmar sig kurvan i för hög hastighet får automatiskt en varning.

Så kan det fungera i den typ av trafiklösningar som kallas ”kooperativa system” — när bilar autonomt kommunicerar med varandra. Sådana system kan inte bara göra trafiken säkrare utan även bland annat reducera trafikstockningarna, minska utsläppen, öka trafikgenomströmningen, göra restider förutsägbara och sänka fordonens driftskostnader.

Tekniken för att införa funktionalitet av detta slag i trafiken finns i viss utsträckning redan på plats. IVSS-projektet SRIS har till exempel demonstrerat kooperativ halkvarning med gängse teknik.

grante
 Christian Grante
— Det var synd att man inte passade att införa kooperativa stadssystem när man införde vägtullar. Systemen med ”tullbommar” som implementeras i Stockholm och är beslutat i Göteborg är så dyrt att man skulle haft råd att ge bort smarta enheter till alla fordon och samtidigt införa kooperativa system, säger Christian Grante.

Det är i städer som han tror att system av det här slaget först kommer att slå igenom. Städerna växer och därmed trafikintensiteten. Men det är dyrt och utrymmeskrävande att bygga vägar och annan traditionell infrastruktur. Att istället komplettera den befintliga infrastrukturen med ”intelligent infrastruktur” är effektivare.

Automatiska fordonskolonner kan kännas för riskabla att införa på motorvägar, men för krypkörning i städer skulle de kunna fungera bra, med plåtskador som enda risk.

Sverige har en utmärkt grund att stå på för att bli stark på marknaden för de tekniska lösningarna, tror Christian Grante.

— Här finns alla möjligheter. Vi har bilföretagen och telekomföretagen. Och här finns flera städer, och Trafikverket, som är intresserade.

— Tekniken för kooperativa system rör på sig just nu. I Nederländerna, Tyskland och flera andra Europeiska länder med stor trafikträngsel satsar man mycket på detta. Men jag tror att Sverige har goda förutsättningar för att bli ledande. Det kommer att öppnas helt nya affärsmöjligheter som man verkligen borde försöka ta vara på.

— Min vision är att Göteborg skulle kunna bli en demonstrationsplattform i världen för kooperativa system.

Kommunikationsinfrastruktur i form av mobilnät finns redan på plats för att implementera många idéer.

Rapportering om vägarbeten, olyckor och trafikstockningar har små krav på fördröjning av meddelanden, gentemot vad tekniken redan i dag kan erbjuda. När det gäller realtid har Vodafone och Ericsson demonstrerat återkopplingstider på under 500 ms mellan fordon i 3G-mobilnät. I 4G-nätet påstås tiden kunna dras ner till 20 ms.

Iden med kooperativa system fanns redan på 70-talet. I Kalifornien rullade snabba fordonskolonner med decimeters lucka mellan fordonen på 80-talet i så kallad ”platooning”.

— Men systemen av det här slaget finns ännu inte sjösatta.

Andra idéer är att hålla utkik efter fotgängare som är på väg in på övergångsställen, att optimera trafiken genom vägkorsningar och övergångsställen och att varna för cyklister och gångtrafikanter.

Det finns en filosofisk skillnad mellan aktiva säkerhetssystem idag och system som bygger på samarbete.  Den gamla modellen av en bil är en ensam vägens riddare på väg in i en tom kurva. Det är en missvisande bild.

— I realiteten är det inte jag med min egen motor och min egen broms som bestämmer hur jag tar mig fram, utan kollektivet, säger Christian Grante.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)