JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Sydkoreaner lockas av svensk kiselkarbidforskning
Kiselkarbidforskare på Linköpings universitet startar ett samarbete med sydkoreanska LG Innotek. Tanken är att svenskarna ska industrialisera sin metod att växa kiselkarbidskikt – epitaxi – på kiselkarbidskivor. Samarbetet kan komma att pågå i nio år och omfatta 20 miljoner kronor för svensk del.
I sydkoreanska jättekoncernen LG:s framtidsstrategi finns kiselkarbid med som en viktig pusselbit. Företaget satsar därför stort – tillsammans med den sydkoreanska staten – på att ta fram högpresterande kiselkarbidmaterial inom ett konsortium bestående av totalt 22 företag.

– Det är vi och 21 sydkoreanska företag som ingår. LG Innotek har besökt forskargrupper och företag över hela världen för att skaffa en partner. Vi har förhandlat med dem sedan i våras och nu är projektet igång, säger Olle Kordina, universitetslektor vid Linköpings universitet och kontaktperson i projektet.

Lysdioder och hybridbilar
LG beslutade nyligen om en storsatsning på kiselkarbid, som bland annat användas för tillverkning av lysdioder. LG påstår sig vara näst störst i världen på LED-belysning och LED-displayer. Företaget har även siktet inställt på hybridbilar, där kiselkarbid kan reducera behovet av kylning, och således skapa lättare bilar, eftersom materialet är mer värmetåligt och har bättre värmeledningsförmåga än kisel. LG nämner att många biltillverkare, exempelvis Hyundai, Toyota, Volkswagen och BMW, är intresserade av kiselkarbid för sina framtida elfordon.
 
Planen är att projektet ska pågå i totalt nio år, uppdelat i tre faser. Fas ett – som är satt till tre år – har precis startat och inom den tidsramen är det tänkt att den svenska forskargruppen ska industrialisera sin egenutvecklade metod att skapa tunna kiselkarbidskikt på kiselkarbidskivor.

– Vi har utvecklat en ny metod där man blandar in klorgas när man växer epitaxiskiktet. Metoden gör att tillväxthastigheten kan öka med tio till tjugo gånger jämfört med då man använder standardmetoder, säger Olle Kordina.

Han berättar att man i labbet i Linköping hittills lyckats ta fram små prover som inte bara växer snabbare vid bibehållen kvalitet, utan även tros kunna ge bättre kvalitet än tidigare.

– I och med samarbetet med LG Innotek får vi en epitaxireaktor till vårt labb här i Linköping. Det betyder att vi kan odla 4-tumsskivor med samma förutsättningar och krav som vid kommersiell tillverkning.  Dessutom får vi använda reaktorn till andra forskningsprojekt, vilket är en stor fördel för oss.

Klorbaserad epitaxi är inget nytt, utan har använts inom kiselindustrin under lång tid. Metoden har däremot aldrig använts i samband med kiselkarbidskivor, utan där är Linköpingsforskarna först i världen.

– Forskarna i Linköping är i världsklass, så det var naturligt att välja dem som partner. Vi är mycket entusiastiska över att få samarbeta med dem, säger Joo-Won Lee, teknikansvarig på LG Innotek.

Förutom att en dyr epitaxireaktor kommer att finnas till de svenska forskarnas förfogande i minst fyra år framåt kommer svenskarna även att få möjlighet att arbeta i LG:s forskningslabb i Ansan, utanför den sydkoreanska huvudstaden Seoul.

Inom LG:s omfattande kiselkarbidsatsning ska företaget också utveckla själva kiselkarbidsubstratet, alltså göten som sedan sågas upp i tunna kiselkarbidskivor och beläggs med ett kiselkarbidskikt (epitaxi).

– Substratet tänker LG utveckla själva, men förmodligen kommer även vi att till någon del bli inblandade i den utvecklingen, säger Olle Kordina.

I detta läge spänner LG:s samarbete med Linköpings universitet enbart över den första fasen i projektet, men Olle Kordina har stora förhoppningar om att forskargruppen ska få vara med i projektet under alla nio år. I så fall handlar det om drygt 20 miljoner kronor för LiU-forskarnas del.
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)