JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
torsdag 17 oktober 2019 VECKA 42
Små celler, bättre returtrafik, 3D-skärmar, LTE Advanced, DSP-kärnor, dubbelkärniga Arm-kretsar och så förstås Nokia-Microsoft. Det var några av de stora samtalsämnena på Mobile World Congress i förra veckan.
1) Mer trafik tvingar fram mindre celler
Den explosionsartade trafikökningen i mobilnäten tvingar fram nya nättopologier. Precis före mässan lanserade Alcatel-Lucent sin Lightradio och Ericsson presenterade AIR, två koncept för förtätning av mobilnäten i städer. Ärkerivalen Nokia Siemens Networks gjorde sammalunda strax efter mässan. Med mindre celler, ökad frekvensåtervinning och så kallade heterogena nät - små celler under makrocellens paraply - ska operatörerna kunna hantera mer mobildata utan att behöva köpa mer av sin dyraste resurs - spektrum.

Utvecklingen luddar till gränserna inom mobiltelefonin. För samtidigt blir de så kallade femtocellerna allt mer kapabla, de kan hantera allt fler användare och förses med nymodigheter som mimo och automatisk nätorganisering (SON, self-optimising networks). En sådan stor femtocell påminner till både form och funktion en hel del om de nya småcellerna från Ericsson och dess gelikar. Vilket dock Ericsson inte tycker är en helt rättvis jämförelse.

Förvisso finns skillnader kvar. Ericssons, NSNs och Alcatel-Lucents småceller klarar än så länge mer trafik. Mot det kontrar femtocellvärlden med enklare hantering av returtrafik (backhaul). Femtoceller sätts upp där det finns Internetanslutning, Ericssons, NSNs och Alcatel-Lucents småceller sätts upp där de gör bäst nytta för nättopologin, och kräver returtrafiklösningar genom fiber eller mikrovågslänk.

En annan skillnad är affärsmodellen - småcellerna säljs som en del av mobilnätet och administreras av operatörerna medan femtocellerna säljs till slutanvändare - må vara oftast starkt subventionerade - och operatörerna har lägre kontroll på hur dessa används. En femtocell är också - än så länge - bunden till en enda operatör medan småcellerna kan hantera trafik från flera operatörer samtidigt.

Ett företag som applåderar utvecklingen är japanska NEC, som enligt egen uppgift länge propagerat för små celler med begränsat gehör. Nu får NEC en större möjlighet att erbjuda sina småceller till operatörer som anammar heterogena nät.

Kontentan blir ändå att de stora telekomtillverkarna får räkna med en helt ny konkurrensbild när små celler blir verklighet. Om dessa sedan kallas femtoceller, lightceller eller Airceller spelar mindre roll för användaren.

2) Returtrafiken behöver ny teknik
När trafiken mellan basstationerna och mobilerna ökar blir påfrestningarna också allt större på returtrafiken. Alternativen idag är dyra fiberinstallationer, som inte blir billigare av trenden mot små celler, och mikrovågsbaserade system där Ericssons Mini-Link och NEC:s motsvarigheter leder marknaden. Tekniken förfinas gradvis, systemen får allt högre bandbredd, och en rad uppstickare på mikrovågssidan finns förvisso, men grundtekniken är densamma - punkt-till-punktförbindelser på höga frekvenser.

Ett intressant alternativ presenterades av brittiska Cambridge Broadband, som tagit fram teknik för returtrafik modell punkt-till-multipunkt, och en produktserie kallad Vectastar. Istället för att varje basstation kommunicerar på en egen frekvens, med en radio i varje ände, så kan flera basstationerna med Cambridges teknik använda en och samma frekvens, och kommunicera med en enda radio på en uppsamlingspunkt, och därefter vidare med fiber. Förvisso blir centralradion mer komplex och därmed dyrare, men det uppvägs av att man bara behöver hälften så många radior i näten. Nödvändigt spektrum halveras, liksom installationstiden, framhåller företaget. Därtill erbjuder tekniken möjlighet för basstationerna att dela bandbredd i returnätet dynamiskt. Vilket företaget framhåller som en jättefördel eftersom trafikbehovet blir alltmer svårförutsägbart i takt med att smartmobiler - idag med HSPA, i morgon med bandbreddshungriga LTE - breder ut sig allt mer.

Huruvida Cambridge Broadband kan utmana jättarna Ericsson och NEC inom returtrafik återstår att se, men helt klart är att nuvarande returtrafiklösningar behöver fler innovationer för att inte denna länk ska bli den hämmande i mobilutvecklingen.

3) Mobilerna får 3D-bilder
Koreanska LG gjorde ett stort nummer av sin mobil Optimus 3D, presenterad som den första mobiltelefonen med 3D-skärm. Det är nu inte riktigt sant - 3D-mobiler har funnits att köpa tidigare, bland annat har operatören Docomo sålt en sådan i Japan. Men LG är onekligen först bland de stora mobiltillverkarna och först att försöka göra 3D till en verkligt bred konsumentmarknad. Och även om själva 3D-effekten inte är perfekt – användarupplevelsen blir lite grand som rörliga Viewmasterbilder – så är den sannolikt tillräckligt bra för att kunna bli en hit på marknaden.

En viktig poängen med 3D i mobilerna är att användaren inte behöver några särskilda glasögon. Det fungerar i begränsade tittvinklar och avståndsintervall, men användaren vänjer sig snabbt vid att hitta dessa.

I LG:s 3D-mobil sitter mycket hårdvara från Texas Instruments. Men den amerikanske halvledarjätten är långt från ensam om att satsa på området. Brittiska Movidius hör till uppstickarna, och även om dess teknik ännu inte kan skådas i någon mobil så visar dess demonstrationer att vi konsumenter kan vänta oss mycket mer framöver. Plattformsjättar som Qualcomm och ST-Ericsson visade också mycket 3D-teknik i sina montrar. Ett intressant inspel kom från Masterimage, ett företag med rötter i Hollywood, och ambitionen att ta filmvärldens teknik och skala ner till mobilernas nivå. Masterimages teknik ger bland annat större betraktningsvinkel för 3D-effekterna.

3D blir dock inte särskilt spännande utan innehåll. Och kanske är det här LG drar sitt största strå till 3D-stacken. Ett avtal med Youtube gör att mängder av 3D-filmer kommer att finnas där för beskådan. Det går också att spela in egna 3D-filmer med LG:s mobil. Mycket arbete pågår också för att omvandla konventionella 2D-filmer till 3D. Nämnda Movidius och Masterimage hör till pionjärerna även här.

4) LTE mognar, LTE Advanced vid horisonten
Trots att LTE-näten bara väntas stå för någon procent av världens totala mobiltrafik i år betraktas tekniken redan som mogen. Och utvecklingen av dess uppföljare, LTE Advanced, har påbörjats. De första näten med LTE Advanced väntas tas i provdrift någon gång 2014-2015, och då ska användaren få en datatakt i nedlänken på hela 1 GHz, åtminstone i teorin, och en upplänk med halva den kapaciteten. Standarden är ännu inte slutgiltigt klubbad, men klart är att operatörerna ska kunna kombinera upp till fem av LTE-nätens 20 MHz breda frekvensband för att kunna erbjuda de höga datatakterna. Vilket förstås kräver avancerad signalbehandling och antennlösningar världen ännu inte skådat. Mimo med 8 x 8 antenner pekas ut som en nyckelteknik, och visades upp av bland andra kinesiska ZTE.

Att utrullningen av LTE går fort beror till stor del på att tekniken ger operatörerna betydligt lägre kostnader per flyttad datamängd - i bästa fall bara 20 procent jämfört med HSPA.

5) DSP-kärnor avancerar
Den avancerade signalbehandlingen som krävs i dagens och morgondagens mobiler har inneburit ett rejält uppsving för de två största leverantörerna av mjuka DSP-kärnor, Ceva och Tensilica, som båda hävdar att de är ledande på kärnor till LTE-basband. Tensilica passade på att lansera vad man kallar världens kraftfullaste DSP-kärna, ConnX BBE64, som klarar över 100 GMAC/s.  Den är i första hand tänkt för LTE Advanced, där chipsen måste börja designas ganska snart om målet med implementering 2014-2015 ska kunna nås.

Kärnan finns i två varianter, en för terminaler och en för infrastruktur. Den förstnämnda är omkring fem gånger snabbare än dagens värsting från Tensilica, och den andra är hela 15 gånger snabbare, men drar å andra sidan betydligt mer ström. Arkitekturen är en hybrid mellan SIMD och VLIW och ska klara 128 MAC-instruktioner per cykel, vilket i 28 nm-teknik ska innebära 128 GMAC/s och en minnesbandbredd över 100 GBit/s.

Ceva å sin sida menar att den kärna man redan har framme - Ceva XC - är fullt tillräcklig för LTE Advanced och att man redan visat att den klarar 8 x 8 Mimo i simuleringar. Kärnan är ännu inte implementerad i kisel men finns i FPGA.

Såväl Ceva som Tensilica blev dock skakade av den svenska uppstickaren Coresonic som precis före mässan presenterade ett kontrakt med taiwanesiska Mediatek. Huruvida Coresonics basbandsarkitektur verkligen kan rubba Ceva och Tensilica på marknaden återstår att se, men sett med blågula glasögon vore det onekligen roligt.

6) Dubbelkärniga Arm-processorer
När det gäller applikationsprocessorer var årets Mobile World Congress ett genombrott för dubbelkärniga Armprocessorer. Nvidias Tegra 2, med dubbla Cortex A9, har hittills pekats ut som den mest kraftfulla och företaget har en fyrkärnig variant på gång som ska finnas i volymproduktion i augusti. Konkurrenterna ligger inte långt efter - Freescale, ST-Ericsson Samsung, Broadcom och Renesas har också dubbel- eller fyrkärnor på Cortex A9 på gång. Texas Instruments och ST-Ericsson satsar på dubbelkärnevarianter av den tyngre kärnan A15, som levererar fler instruktioner per klockcykel, liksom Qualcomm som har en fyrkärnes A15 på gång.

Arm har ett fast grepp kring denna del av mobilvärlden, trots den kraftfulla satsningen från Intel vars Atom pekats ut som ett hot. Men herraväldet kanske får sig en buckla från annat håll, nämligen mjukkärneärkerivalen Mips som i fjol berättade om sina planer på mobilområdet och i år faktiskt levererade resultat. Dryga tiotalet mobiler och läsplattor baserade på Mips kärna finns idag på marknaden, och företaget framhåller att fem LTE-stackar är portade till dess kärna.

Mips strategi är annorlunda - istället för att bygga så kraftfulla processorer som möjligt siktar man på att försöka göra mer per klockcykel och på så sätt få ner klockfrekvensen och därmed strömförbrukningen. Med mer avancerad multitrådning får man högre prestanda per milliwatt, resonerar företaget, som gärna visar att tre av dess kärnor ryms på samma kiselyta som två av Arms Cortex A9.

7) Nokia och Microsoft
Äktenskapet mellan Nokia och Microsoft hörde förstås till de stora samtalsämnena på Mobile World Congress, och kvällen innan mässan öppnade avhöll Nokias vd Stephen Elop en synnerligen välbesökt presskonferens där han gjorde sitt bästa för att klargöra sina bevekelsegrunder till att satsa på Windows Phone som operativsystem för sina framtida smartmobiler.

Han framhöll att det egentligen bara fanns två alternativ, och båda var sämre. Att försöka komma ifatt Google och Apple med Symbian och Meego bedömde han inte som möjligt. Och att anamma Android skulle göra Nokia till en spelare bland många, där man dessutom inte hade något reellt inflytande över operativsystemets utvecklingsriktning. Dessutom menade han att Windows Phone är ett underskattat operativsystem, som tillsammans med Nokia kan få den marknadspenetration som krävs för framgång. Han framhöll också att Nokias teknik för navigering - Ovimaps - och dess applikationsbutik - Ovistore - kommer att få nytt liv. Samt, inte minst viktigt, att Microsoft betalar flera miljarder dollar i hemgift.

När den första Nokia-Microsoftmobilen kommer (2011 eller 2012), hur Nokia ska kunna behålla sina kunder under övergångstiden eller hur många anställda på Nokia som förlorar jobbet (5 000, kanske 20 000) berättade han dock inte.

Reaktionerna varierade mellan iskalla och ljumma - några verkliga entusiaster utanför Microsoft och Nokia var svårt att hitta. Men å andra sidan var det inte heller någon som talade sig varm för något av Nokias andra strategiska alternativ. Nokia må vara världens största tillverkare av mobiltelefoner, men något iskallare bolag är faktiskt svårt att hitta idag.

Läs även: Fyra lanseringar på MWC som borde gett mer uppmärksamhet (länk).


MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)