MDH-projekt anpassar Xbox-processor för rymden

Det ska egentligen inte gå att använda standardprocessorer i rymden. Men ett svenskt forskningsprojekt gör det ändå. Projektet tar nu fram en dator för intelligenta satelliter byggd på samma processor som sitter i Xbox One och Playstation 4.

Datorn innehåller en AMD-processor i familjen Jaguar tillverkad i 28 nm. Microsoft och Sony använder processorer ur samma familj i sina senaste spelkonsoler.

Vanlig jordisk elektronik brukar inte fungera i rymden på grund av strålningen.

Fredrik Bruhn

– Vi har hittat en lösning på den problematiken, säger Fredrik Bruhn, vd på tekniska tankesmedjan Bruhnspace och adjungerad professor vid MDH, till Elektroniktidningen.

Projektet sker i samarbete mellan Mälardalens Högskola, AMD och Bruhnspace.

– Forskningen pågår sedan oktober i fjol. De första delresultaten väntas i april, men tidig analys har redan visat att det går.

Också andra komponenter i elektroniken är av standardtyp.

– På grund av patentering kan vi inte gå ut med detaljerna nu, men vi använder en smart design och gör tillägg till industriella lösningar, säger Fredrik Bruhn.

En första utprovning av systemet i rymden på en satellit förväntas under sommaren 2014.

Datorn ska användas för att göra beräkningar på insamlade data. En intelligent satellit kan göra urval på insamlade data och skicka ner dem bearbetade. Satelliter samlar oftast in mycket stora datamängder och kostnaderna för att skicka ner rådata för exempelvis vegetationskartläggning kan vara höga.

Den första versionen av datorn kommer att leverera cirka en teraflop/s. I den sitter en AMD-processor med fyra cpu- och 20 grafikkärnor, plus en fpga från Microsemi med 12 miljoner grindar som också den används för beräkningarna.

Projektet finansieras med 2,1 miljoner kronor gemensamt av Rymdstyrelsen och Bruhnspace inom ramen för NRFP-SME (Nationella rymdforskningsprogrammet till små-och medelstora företag).

AMD:s heterogena arkitektur med grafik- och cpu-kärnor är generellt eftertraktad inom robotikområdet och flera företag inom rymd och från industriell automation ska ha visat intresse för forskarnas plattform.

MDH kommer att använda plattformen för forskning inom undervattensrobotik med artificiellt seende. Området kommer att få en forskningsgrupp på MDH.

Lars Asplund

– Projektet utgör en bra grund för att börja bygga studentsatelliter och plattformen kommer att utgöra basen för nästa generation av MDH:s arbete i forskningsprojektet RALF3, som handlar om hur man kan använda autonoma robotar för att röja minor i Östersjön, säger Lars Asplund, professor i robotik vid MDH.

Enligt Lars Asplund är projektet revolutionerande.

– Det innebär ett rejält kliv framåt i säkerhetskritiska högpresterande robotiksystem och stereoseende.