JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
fredag 22 november 2019 VECKA 47

Asplund hoppas på gräsrötterna

Robotikprofessorn Lars Asplund vid Mälardalens universitet har utvecklat sitt virtuella tangentbord med ny teknik och med nya sensorer. Nu fattas bara pengarna att ta uppfinningen till marknaden. En ”crowdfundingkampanj” står för dörren.
– Projektet har stor potential och kan vara klart om ett år, men vi behöver ytterligare 10-15 miljoner kronor för att utveckla hårdvarudesignen, tillverka en serie och ta produkten till marknaden, säger Lars Asplund till Elektroniktidningen.

Han har börjat förbereda en gräsrotsfinansiering på någon av crowdfundingsajterna Kickstarter eller Indiegogo. Den kan ligga så nära i tiden som en månad.

– En sådan kampanj ger flera fördelar. Det ger pengar, det ger uppmärksamhet och det ger ett nätverk av potentiella kunder och inte minst API-utvecklare som kommer med idéer om nya användningsområden för tekniken, säger Lars Asplund.

Han är i dag professor emeritus i robotik på School of Innovation, Design and Engineering vid Mälardalens universitet och har där ett forskarteam som arbetar med tekniken som ligger till grund för ”Project Virtual Keyboard”.

När projektet ska sjösättas blir det genom hans bolag Asplund Data och med ett nytt namn.

– Vi leker med bokstäverna iMI som kan uttydas på lite olika sätt och som kan associeras med begreppet IMU, Inertial Measurement Unit, tröghetsnavigator. Vi får se var vi landar, säger han.

Lars Asplund var som forskningsledare i inbyggda system på Uppsala universitet med och utvecklade det prisbelönta svenska virtuella tangentbordet Senseboard, som vann första pris på Comdexmäsan 2001.

Men Senseboard var för tidigt ute för marknaden. Virtuella tangentbord var spännande men inte helt nödvändiga. Senseboard nådde inte heller tekniskt ända fram och blev aldrig en kommersiell produkt.

Men nu är förutsättningarna annorlunda. Sensorutvecklingen går med en rasande fart och komponentpriserna sjunker samtidigt som intresset för bärbar elektronik ökar, inte minst för sådant som Google Glass.

– Vi är inne i ett paradigmskifte där ”wearable computing” gör oss fria att kommunicera över internet på ett helt nytt sätt. Det skapar ett behov av virtuella tangentbord och rörelsesensorer som inte tar plats, säger Lars Asplund.

”Tangentbordet” består av två sensorbestyckade armband som placeras runt handlovarna eller över händerna. Genom sensorer känner det av fingertopparnas position, underlaget och användarens rörelser och kan på så sätt avgöra vilken tangent som berörs, vilket användaren kan se i sina Google Glass.

– Poängen med att se ett tangentbord i glasögonen är att tangentbordet då ligger över fingrarna och man kan lätt se om man har tryckt på rätt ”tangent”, säger Lars Asplund till Elektroniktidningen.

Varje armband har två inbyggda sensorer – en tröghetsnavigator (IMU) och en positionssensor för fingrar och hand.

Tröghetsnavigatorn är en standardkomponent som läser av handens rörelse.

Den andra sensorn, som bygger på en egen, patenterad teknik, kan läsa både fingrarnas position i förhållande i handen och handens absoluta position i förhållande till underlaget, ett bord, ett knä eller något annat.

De två armbanden kommer inte bara att fungera som tangenttryckare utan också som en mus och som en gestinmatare på samma sätt som Microsofts rörelsesensor Kinect. Men medan Kinect är en fast installation framför en dator är Lars Asplunds sensorarmband mobila och kan användas överallt i alla miljöer.

Det finns enligt Lars Asplund många användningsområden, både för företag och privatpersoner – trånga utrymmen, bättre ergonomi, intervjusituationer för journalister etcetera.

– Det är helt klart att vårt virtuella tangentbord minskar risken för belastningsskador, säger han.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)