Skriv ut
De stora teleoperatörerna – Telia, Telenor, Tele2 och Tre – har återigen börjat registrera vem du ringer till och vilka sajter du besöker på Internet. De slutade logga sina kunder i april när EU-domstolen konstaterade att EU:s datalagringsdirektiv var ogiltigt. PTS har pressat dem att följa svensk lag.
Den senaste att ge upp är Telia, som meddelar sitt beslut i ett pressmeddelande idag. Telia hänvisar till att PTS uppmanat svenska teleoperatörer att följa svensk lag.

Det var i april som EU-domstolen beslutade att EU:s datalagringsdirektiv från år 2006 var ogiltigt eftersom det stred mot EU-stadgar kring respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter.

Efter en tids tvekan och efter att ha gett olika besked i april, bestämde sig till slut PTS för att den svenska datalagringslagen trots detta skulle följas.  Operatören Tele2 tvingade PTS att sätta ner foten genom att inte nöja sig med att PTS ”hoppades” att operatörerna skulle följa svensk lag. Tele2 krävde en uttrycklig order, och fick den.

PTS lutar sig mot en snabbutredning från Sveriges regering, enligt vilken den svenska implementationen av datalagringsdirektivet inte strider mot EU:s stadgar – även om EU:s datalagringsdirektivet kanske gör det.

Operatören Bahnhof fortsätter att streta emot. Den har istället polisanmält sig själv, och tänker driva frågan ända upp till samma EU-domstol som förklarade EU:s datalagringsdirektiv ogiltigt.

– Vi är säkra på att vinna det här. Det är alldeles tydligt att det här utslaget i EU-domstolen ger oss och andra rätt i det här fallet, säger Bahnhofs vd Jon Karlung till Sveriges Radio.

Både EU-domen och den svenska snabbutredningen handlar om huruvida nackdelarna med att logga dina kommunikationer uppväger fördelarna – loggfilerna kan användas som verktyg vid brottsbekämpning.

Den svenska utredningen sätter flera frågetecken efter svensk rätt och föreslår översyner och utredningar. Men den landar ändå i slutsatsen att det finns begränsningar i Sverige av hur loggarna får användas och att EU-domstolens kritik därmed inte träffar den svenska rättsväsendet lika hårt.

Utredaren skriver att både han och EU-domstolen gjort ”samlade bedömningar” och att slutsatserna blir olika därför att omständigheterna inte är desamma.

Källor: