JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Det har tagit tid, men nu är svensk fotonik tillbaka på samma nivå som när IT-bubblan sprack strax efter millennieskiftet. Då dominerade kommunikation med telekomjätten Ericsson i spetsen. Nu står den delen bara för en åttondel av branschens omsättning.

Pierre-Yves Fonjallaz

Aktuell: VD för det egna konsultbolaget Netfit, grundare och i ledningen för PhotonicSweden.

Född: 1966 i södra Frankrike men schweizare från början. Numera också svensk.

Bor: Kista.

Familj: 2 pojkar 15 och 18 år, särbo.

Karriär: Fysiker från ETH i Lausanne 1995, post-dok på KTH. Forskare på Acreo från 1996–2010. Koordinator för samarbetet mellan Acreo och KTH inom fotonik i Kista (2004–2010). Egenföretagare sedan 2010. Medgrundare av PhotonicSweden 2011. Arbetar mest med denna organisation.

Intressen: Sjunger i Gustaf Vasa Kammarkör. Politik och historia (EU-entusiast). Natur (fjäll- och skogsvandring). Sport allmänt.

Dold talang: Afrikansk dans.

– Det har hänt mycket dramatiskt ­under åren, idag är sensorer och metrologi tillsammans med optisk mätteknik den klart största delen.

Det säger Pierre-Yves Fonjallaz, en veteran inom fotonikområdet som arbetar för branschföreningen PhotonicSweden. (Se artikeln till höger.)

God tvåa efter mättekniken är life science med 18 procent medan industriella tillämpningar inom tillverkning och kvalitetskontroll utgör 15 procent. Först därefter kommer kommunikation som är nere på 13 procent.

Alla siffror baseras på den kartläggning av branschen som gjordes för tre år sedan och som visade att fotonikföretagen omsatte lite drygt 17 miljarder kronor. 

Ett annat intressant mått på fotonikens ­betydelse är förädlingsvärdet, det vill säga värdet av produktion relativt värdet av det ­ingående materialet.

– Det är klart högre än snittet.


Samtidigt är branschen fragmenterad och saknar ett tydligt flaggskepp, en bidragande orsak till att PhotonicSweden bildades för sex år sedan.

– De flesta företag har inte resurser för att göra saker som måste göras gemensamt.

Totalt finns det mellan 100 och 200 opto- och fotonikföretag i Sverige. Var man landar beror på hur man definierar området. Långt ifrån alla ser sig som fotonikföretag även om tekniken är en förutsättning för produkterna.

– När jag flyttade hit i mitten av 90-talet var Sverige väl placerat, det var sjätte största land inom fotonik i Europa. Nu ser vi att Schweiz har passerat, säger Pierre-Yves Fonjallaz som studerade och doktorerade i schweiziska Lausanne.

En förklaring till förändringen är att tele­kom inte var lika dominerande i Schweiz. Ericssons beslut att i princip avveckla optoverksamheten slog hårt mot området och den helomvändning som kom år 2005 – i och med köpet av Marconi – har inte gjort några större avtryck i landet. Ericssons fotonikkompetens finns framförallt i Italien.

– Jag tror att det är få som vet att ett mobiltelefonsamtal går via en optisk fiber.

Vid sidan av Ericsson finns ett antal mind­re men framgångsrika företag inom fotonikområdet på IKT-omårdet inklusive Infinera (f d Transmode), Exfo, Proximion, Netinsight och Packetfront.

I det här segmentet kan man också räkna med Neonode, Mycronic och Tobii.

Många av företagen finns runt Stockholm så det är inte konstigt att området Stockholm-Uppsala dominerar fotoniken med ungefär halva kakan, det gäller vare sig man räknar antal anställda, omsättning eller antalet företag.

God tvåa är Skåne som lyfts av kameraföretaget Axis. Därefter är det ganska jämnt mellan Göteborg, Norrland och övriga Sverige.

Tittar man istället på vilka de största fotonikföretagen är hittar man de flesta i Stockholm. Det är mätteknikföretaget Hexagon, kommunikationsföretaget Infinera, Mycronic med laserritare och Flir som gör IR-kameror.

– Räknar man bort de största så är den årliga tillväxten mätt i antal anställda mellan 5 och 10 procent de senaste tio åren.


Ett företag som vuxit starkt de senaste åren är Tobii som utvecklar teknik för ögonföljning. Ett annat är Acreoavknoppningen IR Nova som anställt personal från lasertillverkaren TE som nyligen avvecklat verksamheten i Järfälla.

– Även om ett sådant företag försvinner finns det andra som kan dra nytta av den kunskap som byggts upp.

Det gäller i högsta grad lasertillverkaren Finisar Sweden som delat renrum med TE men som tagit över lokalerna. Se artikel på sidan 4.

En annan lasertillverkare i Stockholm är Cobolt som utvecklar och tillverkar diodpumpade lasrar. Företaget har utvecklat en speciell kristallteknik som innebär att man kan ändra polarisationsriktningen hos ljuset från en halvledarlaser och på så sätt ändra frekvensen och därmed även våglängden. 

Företaget köptes upp av tyska Hübner, en underleverantör till fordonsindustrin som gett sig in på fotonikområdet.

Även Perten Instruments, som utvecklar instrument för att mäta kvaliteten på spannmål, har köpts upp. Den affären skedde 2014 och det var amerikanska Perker Elmer som öppnade plånboken. 

I bägge fallen har verksamheten fortsatt på i stort sett samma sätt som innan.

Branschföreningen PhotonicSweden
Branschföreningen grundades i januari 2011 och har 52 medlemmar varav 44 är företag, fyra är institut och fyra är universitet. Dessutom finns ungefär hundra personliga medlemskap.

– Vi har runt en tredjedel av alla företag i branschen som medlemmar, alla viktiga företag utom ett är med, säger Pierre-Yves Fonjallaz när jag träffar honom i Aceos lokaler i Kista där PhotonicSweden hyr in sig.

Tillsammans med Petra Binding och Lennart BM Svensson arbetar han för PhotonicSweden. Ingen av dem är dock anställda av föreningen. De har alla sina egna bolag och tar i varierande grad även andra uppdrag. Huvuddelen av tiden ägnas dock åt föreningen.

Verksamheten finansieras av en kombination av medlemsavgifter och anslag till olika projekt via framförallt EU och Vinnova.

Precis som hos andra, liknande föreningar handlar mycket av det praktiska arbetet om nätverkande via konferenser och events. Bland annat ordnar föreningen ”Optics & Photonics in Sweden” en årlig tvådagarskonferens som kan ses som en generalmönstring både vad gäller forskning och vad som händer i industrin.

Ytterligare en komponent i nätverkandet är det nyhetsbrev som ges ut tre gånger per år och som distribueras till medlemmarna liksom de mer informella optopubar som arrangeras sista torsdagen varje månad.

En ny webbsida finns också på agendan som ska lanseras i februari. Bland annat får den funktioner som bara blir tillgänglig för medlemmarna inklusive möjligheter att nätverka via hemsidan. Där kan de beskriva vad de kan själva men också hitta kompetens eller experthjälp. 

– Sen gör vi ganska mycket lobbyverksamhet där vi försöker representera våra företag och svensk fotonik i olika sammanhang.

Det största har varit arbetet med innovationsagendan Smartare Elektroniksystem som beviljades finansiering av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för två år sedan.

– Och så jobbar vi ganska mycket med EU-finansiering,

Ett exempel på ett genomfört EU-projekt är det verktyg som utvecklats för att analysera företagens innovationsförmåga. Små företag saknar normalt resurser för att analysera sig själva.

– Vi har gjort det med tre företag. De kommer att förbättra sina arbetssätt och sina verktyg.

Tanken är att sälja tjänsten till andra företag som vill vidare­utveckla sig.

Ett annat EU-stött projekt återfinns inom biofotonik och gick ut på att analysera de problem som är specifika för området med mycket regler och förordningar som dels är olika i olika länder och dels kan bromsa eller i värsta fall sätta stopp för försäljningen.

– Det är väldigt svårt att tränga igenom alla standarder och regler. Jag har sett exempel på företag som stannat upp i utvecklingen i väntan på ett godkännande.

Ytterligare en kompetens som byggts upp under åren är hur man gör framgångsrika ansökningar till EU-projekt.

– Man behöver ha minst 14 av 15 poäng för att få finansiering, ibland krävs till och med 14,5 poäng och det är inte så lätt att få till. n

MER LÄSNING:
 
magasinet

222 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)