JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

I framtiden kan det komma att gå att lagra elektricitet i växter. Det har Linköpingsforskare demonstrerat.

Laboratoriet för organisk elektronik på Linköpings universitet presenterar ytterligare ett sällsamt resultat kring växter och elektronik. Forskarna har fått en ros (Rosa floribunda) att forma en superkondensator.

Rosen bär en laddning som är i nivå med superkondensatorer och den kan laddas upp och ur hundratals gånger. 

I ett experiment laddades en ros upp och ur 500 gånger med en ström på 0,5 µA. Den behöll genom alla cykler en kapacitans på 73 µF vid en ekvivalent serieresistans på 33 kOhm. Förmågan att behålla laddning (coulombic efficiency) var 0,99.

Den specifika kapacitansen var 20 F/cm3, vilket är ett typiskt värde för ledande polymerer. Kapacitansen skalade linjärt med längden på xylem (transportvävnaden).

Magnus Berggren

– Vi har visat både att energilagring fungerar och att vi kan leverera höga prestanda, säger professor Magnus Berggren, chef för Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping.

Enligt forskarna är det fullt möjligt att fenomenet i framtiden kan komma att utnyttjas praktiskt, exempelvis för att driva sensorer eller ställdon. Eller  för att skapa bränsleceller inuti i växter.

Eleni Stavrinidou

– Växten kan i framtiden, utan att vi optimerar systemet på något vis, driva exempelvis vår jonpump, eller sensorer av olika slag, säger Eleni Stavrinidou, förste forskningsingenjör vid Laboratoriet för organisk elektronik.

– Vi är alldeles i början av den här forskningen och det är helt öppet vad framtiden har att erbjuda.

En stor del av äran för resultatet går till forskaren Roger Gabrielsson som tagit fram ett nytt material som polymeriseras inne i rosen utan någon extern påverkan. 

Rosens egna flöden bidrar sedan till att bilda långa ledande trådar, inte bara i stammen utan i hela växten, såväl ut i de gröna bladen som i blombladen.

Resultatet kommer från samma forskargrupp som i november 2015 skapade en fullt fungerande transistor, också det i en ros. 

Resultatet publiceras i tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) i en artikel med titeln ”In vivo polymerization and manufacturing of wires and supercapacitors in plants” (länk)

Läs även vad Elektroniktidningen tidigare skrivit om Linköpings rosade elektronikblommor (länk).

MER LÄSNING:
 
magasinet

222 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)