JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

I ett nytt labb på Luleå tekniska universitet kan forskarna söka svar på hur ditt undermedvetna reagerar på nya tekniska lösningar. Hur ser exempelvis den elektriska aktivitet i hjärnan ut vid trötthet eller stress? Hjärtats aktivitet, ögonrörelser, ansiktsuttryck och hudens elektriska ledningsförmåga är andra intressanta parametrar som kan mätas i labbet.

– Labbets styrka är att vi har ett system som kan prata med alla våra sensorer samtidigt. Vi kan gå tillbaka till en specifik händelse vi testar och analysera försökspersonens reaktion, säger Bjarne Bergquist, professor i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet, och han fortsätter:

– Ju mer vi får veta om hur människan beter sig i olika situationer, desto mer användarvänlig kan tekniken bli.

Tanken med labbet är att snabbare kunna komma fram till system som är anpassade efter människans beteende. För detta används biometriska metoder. Mätutrustningen fångar upp signaler från kroppen som vi inte är medvetna om eller kan styra.

Biometriska metoder som används i labbet är bland annat:
• Ektroencefalografi (EEG), som är en metod för att registrera hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet med hjälp av elektroder.
• Elektromyografi (EMG), som är en teknik som används för att mäta musklernas respons på stimulering från nervsystemet.
• Hudkonduktans (GSR), som används för att mäta hudens elektriska ledningsförmåga.
• Utrustning för att mäta hjärtats elektriska aktivitet (ECG, PPG), ögonrörelser och personers ansiktsuttryck.

– Många operatörer upplever i dag att systemen skriker åt dem för att fånga deras uppmärksamhet. Har vi bättre kännedom om hur vi reagerar och vad vi riktar uppmärksamheten mot kan vi anpassa tekniken så att den bättre hjälper oss att prioritera, säger Camilla Grane, forskare i teknisk psykologi vid universitetet.

Hittills har labbet, som är mobilt, använts för studier i kontrollrumsmiljö, hos processoperatörer i gruvor och bland personal i en tågledningscentral. Labbet kan också användas i utvecklingsarbetet mot självkörande bilar. Här kan forskarna exempelvis studera exakt vad en förare tittar på i en viss situation och på hur personen reagerar. Den kunskapen kan sedan används för att ta reda på när information ska presenteras till föraren och på vilket sätt.

Det nya labbet, DEPICT, kostar 2,6 miljoner kronor och är finansierat av Kempestiftelserna och labbfonden vid Luleå tekniska universitet.

MER LÄSNING:
 
magasinet

223 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)