JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

– Vi har hängt med under hela resan från M2M till IoT, säger Martin Whitlock som är teknikchef på Telenor Connexion. Verksamheten placerades i ett eget bolag redan år 2009 men drevs innan dess som ett eget affärsområde inom Telenor Sverige.

Telenor Connexion

Omsättning 2015: 567 miljoner kronor, växer med 30 procent per år
Antal anställda: 120
Antal lokalkontor inklusive Sverige: 7
Roamingavtal: över 400
Antal länder med aktiva enheter: över 200

Förutom i Stockholm har företaget kontor i Karlskrona och Göteborg. Dessutom finns ett antal utländska säljkontor och säljrepresentanter. Dessa kan mycket väl skilja sig från de länder där företaget säljer mobiltelefoni.

– Kunderna är typiskt globala företag. Vi har ofta avtal med tre, fyra eller fem operatörer per marknad för att få bra täckning. Det gäller även Sverige.

Företaget säljer allt från hårdvara, uppkoppling och molntjänster till drift av nät.

– Det betyder inte att vi alltid gör affärer så. På hårdvarusidan har våra kunder ofta egna lösningar.

Samtidigt har Telenor Connexion en referenskonstruktion som kunderna kan utgå ifrån. Eller så kan man koppla in något av företagen i ekosystemet för att ta fram en lämplig lösning.

Tittar man på själva länken så dominerar GPRS-trafiken fortfarande.

– Vi har hållit på länge så mycket är fortfarande 2G. Väldigt många har applikationer med lite data så det har funnits få drivkrafter att lämna det, säger Martin Whitlock.

Och 2G, det vill säga GSM, kommer att leva kvar många år till, antagligen längre än 3G på många marknader. En sak som bidrar till det är att många länder har god täckning för GSM i de lägre frekvensbanden vilket ger lång räckvidd.

Som jämförelse kommer NB-IoT för LTE att ge ungefär samma bandbredd som GPRS men till ett lägre pris och dessutom med betydligt lägre strömförbrukning. I Sverige har LTE dessutom bra täckning med hjälp av 800 MHz-bandet.

Två smalbandiga alternativ är Lora och Sigfox varav Lora är något som Telenor tittat lite mer på. 

– Försöket med Lora har primärt riktat sig mot uppstarts­företag och studenter som snabbt vill komma igång och labba. För NB-IoT har vi högra ambitioner, vi ser att det finns momentum bakom tekniken och att det blir en global standard vilket passar i en operatörsmodell.

I Norge driver företaget ett försök kring NB-IoT tillsammans med bland annat parkeringsbolaget Qfree. Bolaget lägger ner sensorer under parkeringsplatserna för att veta när de är upptagna och därmed kunna leda kunderna till en ledig plats.

– Samtidigt är Lora intressant för att man kan bygga det som ett wifinät, ett företag kan sätta upp sitt eget nät, säger Martin Whitlock.

Det går också att bygga Loranät på samma sätt som mobilnät med stor geografisk täckning. Om det är ekonomiskt försvarbart är inte självklart. Det handlar om vad man tror om framtiden och hur snabbt mobilnäten utvecklas mot smalbandiga lösningar som NB-IoT.

– Vi får kommersiella nät för NB-IoT under året. Ett av löftena är att det hamnar under 5 dollar per modul. Om det sker redan i år eller längre fram är för tidigt att säga.

Som med så mycket annat handlar det om vilka volymer det blir och hur många kretstillverkare som konkurrerar om kakan.

– Industrin är övertygad att det inte kommer att dröja så länge, säger Martin Whitlock. 

Precis som hos konkurrenterna hittar man inga priser för tjänsterna på webben.

– Det är svårt att sätta ett enhetspris. Ta en Volvobil och en vattenpump som ska rapportera flödet en gång per dygn, det är helt olika affärsmodeller och man får sy ihop det paket som som passar kunden bäst.

Många kunder har dessutom tillämpningar där IoT-noderna rör sig mellan olika länder.

– Det finns många aspekter att ta hänsyn till, det handlar inte bara om teknik och prissättning utan hur man strategiskt använder IoT, varför man ska koppla upp, kundens mandat att genomföra en digitalisering. Frågeställningarna är många och det finns många som saknar kompetens. Ska jag vara helt ärlig är det mer förvirring än någonsin, det finns så många industrier och vertikaler som tittar på IoT och så många aspekter att gå igenom, säger Marin Whitlock.

När det gäller molnlösningar jobbar Telenor mest med Amazon. Det finns en produkt som i första hand hanterar data och skapar analyser, larm och hanterar skötseln av enheterna. Analysen kan också göras i kundens eget moln.

Den andra molnplattformen fokuserar på telekomdelarna och används mycket internt. Den loggar all trafik från SIM-korten och används för att göra allt från felsökningar till att ta fram statistik. Delar av jobbet görs med algoritmer för maskininlärning.

– Det blir rätt viktigt med uppkopplade prylar, de beter sin inte som människor som alla gör lite olika.

Har man hundratusentals noder som försöker nå samma server samtidigt är det som bäddat för problem. Här kan AI-lösningar bidra till att identifiera potentiella problem innan de uppstår.

Även kunderna kan få tillgång till tjänsten för att exempelvis felsöka krånglande noder.

– Är det någon nod som inte vill koppla upp sig går det att se var i protokollet det går fel, säger Martin Whitlock.

Generellt går trenden mot allt mer symmetrisk trafik men samtidigt är skillnaden stor mellan olika applikationer. För bilar går data i bägge riktningar med ny programvara som laddas medan en elmätare eller pump oftast skickar enstaka datapaket till molnet.

En sak att ta hänsyn till är att många produkter är konstruerade för att gå ner i sovläge, och därmed är svåra att skicka data till. Telenors har en lösning som maskerar problemet för andra IT-system. Dessa kan leverera ny programvara eller skicka kommandon som mellanlagras hos Telenor innan de vid en lämplig tidpunkt skickas till ändnoden.

När det gäller SIM-korten är det fortfarande traditionella M2M-kort som dominerar. De är värmetåliga och kan lödas fast redan vid tillverkningen. Sedan 2015 finns SIM-kort där man kan ladda ner och byta profilen elektroniskt. Tekniken är sanktionerad av branschorganisationen 3GPP och kan exempelvis underlätta access till nät på marknader som Brasilien där permanent roaming inte tillåts. Man kan därmed undvika att behöva hantera olika versioner av SIM-kort för olika marknader genom att använda elektroniska SIM-kort i produkten.

MER LÄSNING:
 
magasinet

227 stycken elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)