Skriv ut

EMBEDDED WORLD De kommande finska cyberglasögonen Bionic har väckt höga förväntningar bland entusiaster och professionella för sin skärmkvalitet. Men det finns ytterligare en historia att berätta: om den bildprocessor från Socionext som gör det möjligt att mixa in video från  omgivningen skarvlöst i den virtuella världen. Elektroniktidningen har träffat Varjos grundare. 

Ett gäng ingenjörer från Nokia, Microsoft, Nvidia och Intel trädde fram i fjol somras och utlovade perfekta cyberglasögon för VR, AR och allt däremellan.* De ska ha all skärpa ett människoöga någonsin kommer att behöva. Knepet är att projicera in en liten skärm med hög punktdensitet ovanpå en normal VR-skärm, och med hjälp ögonföljning se till att den hela tiden smiter emellan där ögat tittar.

Företagets XR-glasögon Bionic ska släppas under fjärde kvartalet. Prislappen hamnar mellan fem och tiotusen dollar.

Urho Konttori

– Vi försöker hålla oss så nära femtusen som det är möjligt, säger grundaren Urho Konttori.

Men det är alltså några år kvar till realistiska konsumentpriser. Även om det faktiskt finns privatpersoner som redan lagt undan pengarna.

Bionics skärm har mycket högre punktdensitet än dagens generation av cyberglasögon, som Oculus Rift och Samsung Vivo, där användaren bokstavligen ser pixlarna och exempelvis normal textläsning är utesluten.

Socionexts bildprocessor används i många systemkameror, bland annat från Leica.

Varjo Bionic använder en liten dyr Sonyskärm (som annars används i sökaren till professionella videokameror) med 3000 ppi (bildpunkter per tum). Oculus Rift och nylanserade HTC Vivo Pro har ppi:er på 441 respektive 615.

Sonyskärmen täcker 18 grader. I bakgrunden finns också en större 1080 × 1200-skärm som täcker hela synfältet, 100 grader. 

Det finns andra som har ögonföljningsteknik, som till exempel svenska Tobii, som tillsammans med KTH och Ericsson tar fram VR-prototypskärmen Seen.  

Men tillämpningen för Seen är att rendera bilden i full upplösning endast där ögat tittar, för att spara beräkningskraft eller bandbredd i mobilnätet. Varjo Bionic förbättrar bilden där användaren tittar, medan Seen renderar slarvigt där användaren inte tittar.

Det är Socionext som bjudit in Varjo till mässan Embedded World.  Socionext formades 2015 som en sammanslagning av de delar av Panasonic och Fujitsu som utvecklade systemkretsar.

Bionic använder Socionexts bildprocessor Milbeaut som löser den andra av Varjos två stora utmaningar – ”input”.

Input har det inte skrivits så mycket om i teknikmedia ännu. Fokus har legat på ”output” – skärmen – eftersom det är VR som den heta tillämpningen för dagens cyberglasögon.

Men  när tillämpningen är mixed reality är det lika viktigt att kunna projicera in miljön kring bäraren på ett övertygande sätt.

De datorgenererade objekten är inte överlagrade på ljus som kommer in den naturliga vägen, som exempelvis i Google Glass. Iställer filmas omgivningen och slussas vidare till en skärm. De två principerna kallas video-see-thru (VST) respektive optical-see-thru (OST).

Den senare ger idag ingen likvärdig mix mellan de två världarna. De datorgenererade objekten blir halvgenomskinliga spökbilder.

Milbeaut är enligt Urho Konttori unik i avseendet att den kan processa data medan bilden fortfarande läses. Milbeaut kan ladda högupplöst video i 120 bilder per sekund med en fördröjning på under 1 ms. Den kan leverera 1,2 gigapixels/s och har branschens bästa pixeldjup.

Fördröjningen är det som är kanske viktigast. Videobilden måste hinna synka med huvudvridning och animering. Milbeaut klarar att kunna pumpa igenom stora volymer videodata  från bildsensorn med kort fördröjning.

Varjos nästa steg är en prototyp som släpps i april där Milbaut ska få komma till sin rätt. Den ska kunna ge den ultimata AR-demonstrationen där verklighet och dikt smälter samman till en sömlös helhet.  

Socionext och Varjo träffades i fjol. Milbeaut ersätter en tidigare bildprocessor.

Läs mer om Varjo, skärmen och om historien bakom glasögonen, i nästa nummer av Elektroniktiningen.

Då får du också veta hur det gick när Elektroniktidningen testade den första prototypen.

Prenumererar gör du här (länk)!


FOTNOT (*)