JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

I början av sommaren tog Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist över som ordförande för det Vinnovastödda programmet Smartare Elektroniksystem. Hon har en lång karriär inom Volvo bakom sig och är van vid styrelsearbete. I det nya uppdraget har hon ett tydligt mål – att öka konkurrenskraften för elektronikindustrin i Sverige.

– När jag satt som ordförande för Stiftelsen för strategisk forskning gjorde vi en strategisk studie som resulterade i en satsning på elektronik och fotonik. Då blev jag väldigt varse att elektronikindustrin är oerhört betydelsefull för Sverige, men den omhuldas inte så mycket, konstaterar Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist.

Fakta

Vinnova, Energimyndigheten och Formas stöttar idag 17 totalt stycken strategiska innovationsområden. Ett av dessa är det strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem vars huvuduppgift är att se till att Sverige fortsatt är ett industriland i den absoluta världstoppen år 2025.

Våren 2014 gav Vinnova klartecken för programmet, som formellt startade i januari 2015. Planen är att satsningen ska pågå under minst tio år.

Under en första treårsperiod var kd-politikern Mats Odell ordförande. I december förra året fick programmet godkänt för ytterligare tre år och i juni tog Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist över som styrelseordförande.

Nytt för i år är att programmet även ska stärka svenska företags deltagande i internationella projektkonsortium genom att bygga nätverk med organisationer som liknar Smartare Elektroniksystem i andra länder. Thorbjörn Ebefors – under många år teknikchef på memsfoundryt Silex – har som nyanställd biträdande programchef huvudansvar för den uppgiften.

Den aktuell styrelsen har fyra nya namn: Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Fredrik Wising (Saab), Christina Hugosson (Effic) och Tommy Noaksson (ABB Process Automation).

Kvar i styrelsen sedan tidigare är: Bo Wass (Smartilizer Scandinavia, fd Autoliv), Maria Månsson (Prevas), Mikael Joki (Eskilstuna Elektronikpartner), Edvard Kälvesten (Silex), Leif Ljungqvist (Comstrat Consult/fd Acreo Swedish ICT), Jerker Delsing (Luleå Tekniska Universitet) och Carl-Mikael Zetterling (KTH).

Kommentaren är ett svar på frågan varför hon tagit uppdraget. Efter en lång pratstund är det tydligt att hon har ett stort intresse för teknikutveckling, liksom av att vara med och påverka när det är något hon anser vara betydelsefullt.

– Elektronik är en förutsättning för att vi ska kunna göra AI och robotar, och automatisera. Elektronik går genom alla branscher, men man definierar den inte, säger hon och förtydligar:

– När jag jobbade med motorer på Volvo för 25 år sedan gick halva utvecklingskostnanden till elektronik. Då frågar man sig om motorer är en elprodukt, eller en järn/aluminium-produkt.

I 22 år arbetade hon på Volvo. Det första jobbet var på konstruktionsteknisk ADB, som programmerare och systemerare. Därefter hade hon ledande positioner inom företaget. I början på 90-talet var hon chef för utvecklingen av motorer, senare blev hon miljöchef för att därpå ta över som chef för ”framtidskontoret”, Volvo Monitoring and Concept Center, i Los Angeles under ett antal år.

− Där jobbade vi med den allra senaste tekniken med allt från Intel till filmindustrins animeringar. Redan då på slutet av 90-talet arbetade vi med artificiell intelligens.

Volvo lämnade hon 2001 för att gå till branschorganisationen Svenskt Näringsliv, där hon ingick i ledningen med ansvar för bland annat IT och infrastruktur.

Vad har Volvo betytt för din karriär?

– Allt. Jag fick lära mig vad det innebär att vara konkurrensutsatt och teknikdriven. Det handlar också mycket om att få med sig människor, förstå kunderna och politiker. Egentligen att förstår hur man gör affärer.

Att hon är en fullfjädrad ledare råder det ingen tvekan om.

Förutom ovan nämnda erfarenheter har hon suttit i fler styrelser än båda händers fingrar: Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Enea, Sintercast, Kongsberg Automotive och Ruter Dam är några exempel. För tillfället sitter hon dessutom bland annat i styrelsen för Mycronic, Datarespons, Insplorion och Karlstad Innovation Park.

Till detta kommer att hon sedan 2009 är ordförande för FFI:s delprogram Elektronik, mjukvara och kommunikation, där FFI är Vinnovas jättesatsning Fordonsstrategisk Forskning och Innovation.

– Så det var inte så svårt för mig att förstå vad uppdraget går ut på, skrattar hon.

Din agenda tycks full. Har du tid med detta?

– Ja, det har jag. Jag jobbar inte heltid längre, säger hon spontant och förtydligar:

– Mycket går dessutom i varandra. Det jag jobbar med på Vinnova är väldigt likartade frågeställningar. Sen sitter jag i ett antal styrelser som jobbar med industriutveckling. Omvärldsanalysen som jag får den vägen har jag jättenytta av i det här uppdraget.

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden.
Här ansöker du om prenumeration (länk).

När vi talas vid är det en extremt varm sommar, över 32 grader utomhus. Än har hon och de andra ledamöterna i styrelsen – varav ytterligare några är nya (se faktarutan) – inte hunnit staka ut vägen för sitt kommande arbete inom Smartare elektroniksystem.

– Vår viktigaste uppgift nu är att tillsammans se till att de utlysningar som görs är så relevanta som möjligt för industrin, men även att vi får in bra ansökningar som bidrar till att vi förblir konkurrenskraftiga.

135 miljoner kronor är vad de har att arbeta med fram till år  2020 fördelat på 47 miljoner i år och 44 miljoner vardera under 2019 och 2020.
 
Samtidigt vill hon skapa en ”att göra”-lista som ser bortom treårshorisonten.

– Jag tycker att det är otroligt viktigt att ha en idé om var man ska befinna sig om fem till tio år. Det har jag ännu inte vad gäller detta uppdrag, utan det är något jag måste förvärva.

– Det är som en roadmap, och något vi kommer att fila väldigt mycket på framöver. Alla måste verkligen känna att de står bakom riktningen, sen vet vi vart vägen framåt går.

Kan du redan nu peka på någon speciell utmaning?

– Jag har inte hunnit göra en analys, men jag har en grundkänsla av att vi måste få politikerna att förstå att elektronik är en väldigt viktig industribas för Sverige. Den känslan bär jag med mig, att det får vi nog höja vår röst för.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)