– Vår bransch har inte stått stilla bortsett från fordonsindustrin. Sen finns det en spridning. Jag har hört att vissa bolag fått permittera men det finns andra som rullar på bra, säger Mikael Joki som är ordförande i Svensk Elektronik men också är ägare och vd på kontraktstillverkaren Eskilstuna Elektronikpartner.

Bilden bekräftas av Elisabet Österlund som till vardags är affärsområdeschef på Kamic Group och vd för distributören EG Electronics, men som också sitter i Svensk Elektroniks styrelse.

– Det jag hört är att branschen är relativt förskonad. Det är mycket ”business-as-usual” bortsett från att man inte träffas, säger hon och fortsätter:

– Det finns delar som ökat. På medicinteknik har vi sett stora uppsving på levererar till sådan utrustning som behövs just nu. Det är också bra efterfrågan på telekomrelaterat. Även dagligvaruhandeln med digitala skärmar har bra efterfrågan, säger Elisabet Österlund.

Intervjuerna är gjorda 12 maj men hur konjunkturen utvecklas framöver är osäkert och bägge är oroade.

– Man kan börja se en avmattning i projekt och efterfrågan, säger Elisabeth Österlund.

Fordonsindustrin har visserligen börjat varva upp igen efter att fabrikerna i både Sverige och utomlands har stått still i över en månad, men de går än så länge på låg fart. Många utvecklingsprojekt har också blivit försenade. Dessutom är det oklart hur hårt kunderna håller i sina plånböcker och därmed hur efterfrågan på nya bilar, lastbilar och andra fordon ser ut.

– Det är väldigt svajigt och vad som blir normalläge vet ingen, säger Mikael Joki.

Det här bidrar till ett ofrivilligt stresstest av hela ekosystemet runt fordonsindustrin.

– Det som är ett jätteproblem är att hela leverantörskedjan bygger på att vi ska köpa mot prognoser, när de nu drogs ned snabbt har det inte funnits några att prata med, säger Elisabet Österlund.

Resultat blir att leverantörer blir sittande med komponenter som binder kapital och därmed påverkar likviditeten.

– Det kan bli ett jättestort problem och där kan jag tänka mig att det kan behövas stödpaket.

Går man tillbaka till finanskrisen med konkursen av Lehman Brothers hösten 2008, som också ledde till en snabb och djup konjukturnedgång, har regeringen agerat helt annorlunda i denna kris med olika stödpaket riktade till industrin.

– Jag har bara hört positiva kommentarer. Den allmänna bilden är att regeringen agerade ganska snabbt. Sen kan man tycka att de skulle varit ännu mer, men jag anser personligen att den nivån man lagt sig på är tillräckligt bra, säger Mikael Joki.

Han har själv sett konsekvenserna i sitt företag som har fordonsindustrin som stor kund. Eskilstuna Elektronikpartner körde för fullt fram till första veckan i maj när de anställda fick gå ned på 80 procent eftersom även så kallade påbyggare och underleverantörer till fordons­industrin började påverkas.

– Jag har hört att det gjorts permitteringar hos ett antal större elektronikföretag men det flyger oftast under radarn.

Tillväxtverket redovisar inte heller vilka som får permitteringsstöd så det saknas statistik. Helt klart är i varje fall att väldigt många börsnoterade företaget ställt in utdelningen till ägarna för att ha möjlighet att ta del av permitteringsstödet.

– Jag har pratat med en fem, sex stycken företag och alla tycker det är ett bra stödpaket. Det gäller både permitteringsstödet och de sänkta arbetsgivaravgifterna, säger Mikael Joki.

Det senare täcker upp till 30 anställda med ett lönetak på 25 000 kronor per individ. Stödet har störst betydelse för små och medelstora företag även om alla får del av det. Det andra är permitteringsstödet där staten via Tillväxtverket går in och täcker upp större delen av lönen för de korttidspermitterade.

– Det gör att man kan bibehålla konkurrenskraften och skapar uthållighet. Det blir lite som att köra med motorn på lägre varvtal, säger Mikael Joki.

– Det man kan fundera över är hur alla underleverantörer ska överleva när betalningstiden är 90 dagar och lagren byggs upp. Här vore det välkommet med en finansiering av kundfordringarna, säger Elisabet Österlund.

Om den förväntade nedgången i konjunkturen skapar osäkerhet framöver har tillgången på komponenter varit ett problem under hela pandemin. Stängda gränser, utegångsförbud i vissa länder med stängda fabriker till följd och kraftigt reducerad kapacitet för flygfrakter har gjort att fasta leveranstider omvandlats till osäkra prognoser.

Redan innan pandemin var det dessutom brist på vissa keramiska komponenter men pandemin medförde också att många asiatiska tillverkare inte kom igång som planerat efter det kinesiska nyåret.

Dessutom har alla inställda flyg lett till logistikproblem. Alla har tvingats hitta alternativa transportvägar och fraktkostnaderna har i vissa fall tiodubblats.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Transporterna med båt är inte lika berörda men elektronik har ett högt värde och tar inte särskilt stor plats vilket gör att det ofta går med flyg.

– Ledtiden på mönster­kort sticker ut, från normalt 4–5 veckor ligger denna idag på runt 10 veckor, säger Mikael Joki.

Precis som för komponenterna kommer även mönsterkorten huvudsakligen från Asien. Här kan man fundera på om pandemin på sikt kommer att få delar av produktionen att flytta tillbaka till Europa, närmare slutkunderna.

– Vi får se vad strategin bli när man så småningom gör analyser.