Raimund Muscheler

– Det är av yttersta vikt att analysera vad dessa händelser skulle kunna innebära för dagens teknologi och hur vi kan skydda oss, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.

– Dessa enorma stormar är för närvarande inte tillräckligt inkluderade i den internationella riskbedömningen.

Kraftig aktivitet på solens yta kan ge upphov till geomagnetiska stormar som orsakar strömavbrott och kommunikationsstörningar.

Stormarna har antagits vara mer sannolika under solens aktiva fas, eller solens maximum, under den så kallade solfläckscykeln. Men i borrkärnor från Grönland och Antarktis har ett forskarlag lett från Lunds universitet hittat spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan. Förbryllande nog ägde stormen rum under en av solens mer passiva faser.

Om en solstorm av den digniteten hade träffat jorden idag hade den med stor sannolikhet fått förödande konsekvenser. Förutom strömavbrott och strålningsskador på satelliter hade den kunnat innebära en fara för luft- och rymdfart samt en kollaps för olika kommunikationssystem.

Forskarna dammsög borrkärnor från Grönland och Antarktis i jakt på toppar av de radioaktiva isotoperna beryllium-10 och klor-36. Dessa produceras av högenergetiska kosmiska partiklar som når jorden och kan sedan lagras i is och sediment.

– Det är ett avancerat analysarbete. Därför blev vi glatt överraskade när vi hittade en sådan topp som indikerar en hittills okänd gigantisk solstorm i samband med låg solaktivitet, berättar Raimund Muscheler.

Fyndet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications under artikeln ”Cosmogenic radionuclides reveal an extreme solar particle storm near a solar minimum 9125 years BP”

BILDER: NASA/SDO/AIA/LMSAL, RAIMUND MUSCHELER