Skriv ut

Från och med idag får alla som använder Xilinx FPGA:er tillgång till Cortex M1 och M3 utan kostnad. Det gäller både startkostnaden och licensavgiften.

– Xilinx bad oss göra det, de har OEM-kunder som bett dem, säger Phil Burr på Arm.

Cortex M1 och M3 är lite som bröd och smör i inbyggnadsvärlden. De finns i över 35 miljarder kretsar och då räknar Arm enbart kretsar där de spelar huvudfiolen.

Nu kan de även användas av alla som utvecklar system baserade på Xilinx FPGA:er via programmet Designstart FPGA. Baktanken är enkel. Ett antal av konstruktionerna kommer att bli så lyckosamma att de konverteras till en asic och då får Arm utdelning. Dessutom kan man anta att Arm på detta sätt vill möta konkurrensen från Risc-V som seglat upp som ett allt populärare gratisalternativ.

Tilläggas kan att Arm ändrade affärsmodellen för M3 för 18 månader sedan när det gäller användningen i asicar. Då försvann startavgiften. Först när man tillverkat mer än tusen kretsar börjar Arm inkassera royalty. M1 har haft samma modell längre.

– Bara de senaste 12 månaderna har vi haft över 3000 nedladdningar för utvärdering och prototyper vilket lett till över 300 licenser.

Förhoppningen är att FPGA-världen ska bidra med fler. Och det är inte orimligt om man ser till siffrorna. Användningen av FPGA:er spås öka med 74 procent från år 2016 till 2022 då det kommer att säljas 700 miljoner kretsar per år enligt Gartner.

De flesta FPA-konstruktioner behöver någon typ av processor för att köra ett operativsystem eller sköta andra uppgifter. Visserligen finns Microblaze, Xilinx egen 32-bitarsprocessor. Den används av väldigt många kunder men har ändå svårt att mäta sig med Arms ekosystem och den kodmängd som finns för M1 och M3.

– Det finns över 3500 designer med enbart M1.

Phil Burr förklarar varför de varit så framgångsrika: 

– De är extremt kodsnåla vilket minskar minnesbehovet och sänker effektförbrukningen. Det är en enkel utvecklingsmiljö där allt är i C, plus att det finns massvis med kodexempel.

M1 och M3 fungerar för allt från Xilinx enklaste familj Spartan till Artix och systemkretsen Zynq. I den senare finns det redan ett par kraftfullare, hårda Arm-kärnor.

– Cortex kan avlasta dem, som att köra ett realtidsdoperativsystem.

En M1-kärna upptar mindre än 10 procent av XC7S50-1 (Spartan-7 med 52 000 uppslagstabeller) och kan klockas i 100 MHz. Sen tillkommer cacheminnet vars storlek bestäms av arbetsuppgiften.

Avtalet med Xilinx är inte exklusivt men om Arm planerar något liknande med Intel PSG vill Phil Burr inte svara på. Inte heller om det här är början på ett större samarbete där fler processorkärnor kommer att adderas efter hand.

– Det är förhoppningsvis inte slutet av vägen men nu fokuserar vi på Xilinx.

Tilläggas kan att Arm använder FPGA:er från Intel för sitt asic-program kallat Designstart Pro. Dessa används dock för att prototypa konstruktionen, de är inte tänkta att användas i en slutprodukt.