– Dessutom kan vi göra dioder som är betydligt större, en enda diod ska kunna ersätta en 100 watts glödlampa, säger Bo Pedersen som är vd på Glo.

Glo Startår: 2005 Ort: Lund och Lyngby, Danmark Antal anställda: 20 Kapital: 150 miljoner kronor Status: forskning/prototyp

Tekniken med nanopelare har utvecklats av professor Lars Samuelson på Lunds Tekniska högskola under lång tid. 2005 knoppades tekniken av i bolaget Qunano som i sin tur har knoppat av lysdiodstillämpningen i Glo och tillämpningen för solceller i bolaget Solvoltaics.

Allt baseras på pelare i nanostorlek som fungerar som en pn-övergång och tillverkas på kiselsubstrat. Dagens vita lysdioder tillverkas framförallt på kiselkarbid och safir, två material med små och dyra substrat.

– Det är nästa samma kostnad att tillverka en åttatumsskiva som en tvåtumsskiva så det betyder väldigt mycket att gå upp i storlek, säger Bo Pedersen.

Ytterligare en fördel för Glo är att det går på halva tiden att få nanopelarna att växa jämfört med att göra alla lager som behövs för dagens plana lysdioder.

Nanopelarna är 5 till 200 nm i diameter och 200 till 4 000 nm höga. De står som en spikmatta på kiselskivan, man kan packa in miljontals med nanopelare per kvadratmillimeter.

Pelaren fungerar som en pn-övergång, det vill säga en stående diod. Genom att selektera de ingående materialen i pelaren kan man styra våglängden på det emitterade ljuset. På sikt ska det gå ett skapa pelare med olika våglängder på samma kiselsubstrat men till att börja med blir det blått ljus på 460 nm som sedan exciterar ett fosforskikt för att skapa vitt ljus. Det är samma metod som används i dagens vita lysdioder.

I kiselsubstratet finns ett ledarmönster som kopplar ihop ett lämpligt antal pelare. Ovanpå pelarna tillverkas ett genomskinligt kontaktskikt och när man sedan skickar ström genom pelarna emitterar de ljus både åt sidan och uppåt.

Glo har visat att tekniken fungerar och företaget har tagit in riskkapital för att bygga en pilotlina med sextumsskivor i danska Lyngby. De första utvärderingskretsarna ska finnas framme mot slutet av nästa år, men tanken är inte att sälja kapslade dioder när volymproduktionen väl kommer igång. Det bli upp till kunderna att ta hand om och skräddarsy kapslarna beroende på tillämpning.