JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Det är full fart hos Senseair i Delsbo. Företaget utvecklar ir-sensorer, men erbjuder även kompletta lösningar för luft- och gasmätning. I fjol ökade omsättningen med 26 procent, med god vinst. I höstas tog Peter Lageson plats i vd-stolen. Hans uppgift är att växa företaget ytterligare.

Senseairs styrka är de egenutvecklade sensorkärnorna. Under väldigt många år har företaget slipat på sin teknik i en mängd forsknings- och utvecklingsprojekt. Och idag är det inte främst prestanda som företaget filar på i labbet – för den är redan extremt bra – istället är fokus på att få ner storlek, kostnad och strömförbrukning.

Peter Lageson

– Det som är spännande är att Senseair ligger i gränslandet mellan IoT-, sensorer och miljöfrågan. Vi mäter ju innehållet i luft, som koldioxid och metangas, säger Peter Lageson.

Oron för luftkvaliteten är också det som just nu driver företagets snabba tillväxt i Kina.

Traditionellt har koldioxidsensorer, CO2-sensorer, använts för att styra luftflödet i kommersiella fastigheter för att optimera energiförbrukningen.

− Nu sker en kraftig omsvängning. Folk vill veta om de har bra luftkvalitet hemma. I vissa städer i Kina är den oerhört dålig, men även i Paris och Warszawa är partikelhalten och växthusgaserna väldigt höga.

FAKTA/TEKNIK

Senseair utvecklar teknik för luft- och gasmätning baserade på patenterad ir-teknik. Grunden är en optik med speglar som ljuset studsar emellan. Med spegelsystemet skapar man en tillräckligt lång vägsträcka för ljuset att gå. Ju längre sträcka, desto högre precision i mätningen. I konstruktionen ingår en lampa – LED eller memsbaserad emitter –  och en detektor.
Hjärtat i sensorn är en termisk eller fotonisk detektor som mäter energiinnehållet i det infraröda ljus den bestrålas med. Beroende på koncentrationen av den gas man vill mäta absorberas en del av ljuset och energiinnehållet minskar. För den memsbaserade emittern använder Senseair en egen memsteknik, ägd ihop med ett tyskt företag. 

En trend är således att mäta utomhusluften för att få en referens till hur man ska styra flödet inomhus.

Holland är ett intressant exempel. Landet har lagstiftat om att skolor ska ha kontroll på CO2-halten i klassrummen. Det finns ett misstroende mellan politiker och fastighetsägare att detta sköts, så framåt ska det vara permanent mätning i alla klassrum.

Sedan ett år har mätsystem börjat att installeras. Hittills har några tusen klassrum fått ny utrustning, och installationerna fortsätter.

− Vi har levererat hela lösningar, med sensorer och displayer. Systemet samlar in data till en central via Zigbee. I databasen görs både analys och prognos runt luftkvaliteten. Sedan klassar man skolorna och kommunicerar resultatet till föräldrar och andra, berättar Peter Lageson.

Enheterna i Holland drivs via kabel. Nästa steg är att ta fram system kring den nya sensorn LP8, som lanserades förra året och är en strömsnål vidareutveckling av storsäljaren S8.

− Nu börjar vi komma till den nivå på strömförbrukning att vi kan göra monitorer- och CO2-mätare i rum batteridrivna. Det ser vi ett enormt intresse för.

På kundlistan står de stora fastighetsautomationsbolagen som Honeywell, Schneider och Siemens. De vill ha kompletta lösningar att sätta sitt namn på.

Här tar Senseair helhetsansvar. Företaget köper in tredjepartssensorer – små enkla sensorer för fukt, temperatur och annat – liksom annan elektronik och bygger ihop lösningar kring de egna sensorerna. Även radiodel, kapsling och design ingår i konceptet.

− Idag ser vi ett rätt stort intresse för Lora-enheter, men vi har också lösningar som stödjer wifi eller annat nätverk.

I kombination med dagens litiumjonbatterier kan en enhet likt de beskrivna klara sig tre till fem år utan batteribyte.

FAKTA/FÖRETAG

Senseair har huvudkontor med forskning, utveckling, produktion och försäljning i Delsbo i Hälsingland. Av totalt cirka 130 anställda jobbar alla där, för utom en handfull knutna till företagets säljkontor i kinesiska Chengdu och amerikanska Portland. I april i år adderade företaget sitt tredje säljkontor utanför Sverige i tyska Düsseldorf, dit en vd och säljansvarig just anställts.

Att skapa produkter kring de egna sensorkärnorna är en viktig del i Delsboföretagets strategi framåt. Ett exempel på det är en sensorlösning för utomhusmiljö som just nu utvecklas. Förutom själva sensorplattformen inkluderar den även kapsling, värmare och annat nödvändigt.

− Vi tror att det blir en attraktiv produkt för miljömätning med hög precision. Den har tillräckligt bra prestanda, under ppm-nivå, och kommer att kunna ligga på en tiondel av kostnaden för konkurrerande alternativ idag.

Det största projektet för tillfället är annars ett samarbete med japanska Asahi-Kasei – en jättekoncern som bland annat tillverkar kompasssensorn som sitter i de alla flesta av dagens mobiler och som även levererar många olika komponenter till bilindustrin.

− Inom detta samarbete håller vi på att ta fram fordonscertifierade komponenter. Förväntan är att CO2-mätare kommer stort i bilar om två till tre år.

I kupén ska sensorerna användas i två syften. Dels för ren komfort, dels för att upptäcka eventuella läckor som kan uppkomma i och med att bilindustrin byter ut freoner mot CO2 i sina kylsystem.
CO2-systemen har betydligt högre tryck än dagens system. Därmed ökar också risken för läckage, och larm måste installeras.

− Det kommer i allt fler bilar, men framförallt i elbilar som snabbast går mot CO2-kylsystem.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Utmaningen i arbetet med att certifiera sensorerna för fordonskrav är att garantera hög perstanda genom hela temperaturspannet, från –40 °C till +85 °C. Det kräver sofistikerade algoritmer och kalibrering eftersom både tryck och temperatur påverkar CO2-halten i omgivningen.

Just temperaturstabiliteten är annars en av Senseairs verkliga styrkor. Många enklare sensorer fungerar bra vid 20 °C, men när temperaturer rör sig upp eller ner så har de inga kalibreringsalgoritmer som stöttar.

− Mycket handlar om kalibrering. Vi har en högautomatiserad produktion och varje sensor kalibreras. Sen är sensorerna självkalibrerande i fält och därmed oerhört stabila, förklarar Peter Lageson.

En annan intressant detalj är att fordonsindustrin inte gärna vill ha sensorer med glödlampor som skapar ir-ljuset, eftersom lamporna har en glödtråd som teoretiskt riskerar gnistbildning.

Istället går trenden mot LED, något också Senseair arbetar intensivt med. Lysdioder har dessutom fördelen att vara energisnåla, billiga och så kan de ytmonteras med god precision, vilket gör att det går att bygga ännu mer robusta konstruktioner kring dem.

– Än så länge är vanliga lampor mycket ljusstarkare, men LED är på väg att bli så bra att de går att använda och vi jobbar med mjukvara för att sortera bort brus och annat.

I labbet har företaget tagit fram fungerande förserier med LED. De ser lovande ut, men fortfarande kvarstår en del utvecklingsarbete.

– Det är säkert ett år kvar tills vi har färdiga komponenter med LED för volymtillverkning.

Men ett år går fort. Och just nu görs en omfattande investering i Delsbos produktionslina – allt för att den ska vara redo att hantera en volymproduktion som är lämpad för bilindustrin, när det väl tar fart.

Idag tillverkar företaget runt 600 000 sensorer per år i Delsbo, men enligt Peter Lageson är det bara en tidsfråga innan miljonstrecket passeras.

Än så länge kommer merparten av intäkterna från CO2-sensorer. De genomgår en ständig miniatyrisering, och snart är de så små och energisnåla att de tar plats mobilen.

– Tittar vi framåt så tror jag att sensorerna för alkoholdetektion och andra högprestandalösningar kommer att gå förbi om vi talar intäkter. De små kommer däremot alltid att vara störst i volym, säger Peter Lageson.

Högprestandasensorer är det andra benet som Senseair står på. Här handlar det om sensorer som kan mäta på ppb-nivå, och inte ppm-nivå som de mindre och enklare CO2-sensorerna.

De två sensorkategorierna slåss på två väsensskilda arenor. De enklare konkurrerar med extremt enkla, ofta kinesiska, sensorer som visserligen fungerar bra i rumstemperatur men som glider iväg i noggrannhet med temperatur, tid och andra parametrar.

Sensorerna i högprestandasegmentet ligger i en helt annan division, och prisklass. Samtidigt konkurrera dessa sensorer i vissa fall med dagens laserinstrument – som är alternativet vid miljömätning – och i det perspektivet är de kostnadseffektiva.

Senseairs största projekt inom högprestandasegmentet är alkoholsensorerna som utvecklats under många år i samarbete med Autoliv, Västeråsföretaget Hök Instrument och den amerikanska staten. Kravet på hög precision kommer av att lösningen är sniffande – sensorn monteras i bilen där den kontinuerligt fångar upp andningsmolnet runt föraren.

– Nu ska vi ut på vägarna och testa systemet i 40 bilar i USA. Bilarna är fyllda med testutrustning för att studera olika beteenden och målet är att få ihop 300 000 tester.

Testet sker inom det amerikanska bilindustriprogrammet som projektet är kopplat till. Det ska pågå i två år, med start under årets fjärde kvartal.

Inför teststart har 160 personer anställts för att köra testbilarna. Hälften – de verkliga förarna – kör nyktra, medan den andra hälften sitter vid sidan, påverkade, och agerar förare utan ratt. Testerna kommer att ske på fem olika platser i USA, med olika förutsättningar när det exempelvis gäller höjd, kyla, värme, fukt- och salthalt i luften.

– Tekniskt fungerar det fantastiskt bra, sen är det fortfarande en lång resa kvar med standardiseringsfrågor.

Ett skarpt projekt baserat på samma sensorteknik har utvecklats av Hök Instrument. Företaget har tagit fram en arbetsstation utan munstycke som håller på att monteras i alla SJ:s personalrum i Sverige. På några platser har den redan tagits i drift.

Rutinen är att en förarna går dit 30 minuter innan avfärd för att identifiera sig, blåsa och bli godkänd. Om föraren inte blir godkänd kallas en annan förare in.

– Höks lösning kan hantera mellan 350 och 400 personer i timmen. Det är otroligt många fler än ett klassiskt alkolås.

Bilden i ingressen är tagen av Staffan Ehde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MER LÄSNING:
 
magasinet

230 elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)