JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
tisdag 16 juli 2019 VECKA 29
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF
Försäljningen av elbilar (EV, electric vehicles) och (HEV, hybrid electric vehicles) har ökat starkt under senaste decenniet, och kombinationen förbränningsmotor/elmotor visar sig i allt högre grad vara en miljöriktig och allmängiltig lösning inom fordonsteknik. Den stora ökningen skapar en stark efterfrågan på elektronikkomponenter från biltillverkare eftersom många av de nya bilarna har delar eller funktioner som tidigare var helt mekaniska men som nu ersätts av elektriska eller elektroniska komponenter.

Det finns ett antal gyllene regler för kretskortsdesign varav de flesta knappt ändrats sedan den kommersiella kretskortsdesignens födelse för 25 år sedan. De här reglerna kan allmänt sett tillämpas på alla kretskortsprojekt, och bör utgöra en användbar vägledning både för elektronikkonstruktörer i vardande och för mer vana kortbyggare.

Lagerhantering är en kritisk verksamhet i många branscher, men när slutprodukten har höga driftsäkerhetskrav – som inom försvar, flyg och rymd – så är insatserna ännu hög­re. Det är tidskrävande att kvalificera komponenter för sådant bruk, men det är nödvändigt om produkterna ska hålla hög kvalitet. På samma sätt är det kritiskt att kunna hantera leverans och driftsättning av produkterna efter kvalificeringen.

54 procent av alla projekt som jobbar med agil metodik fallerar på grund av svårigheter med synkroniseringen med företagets affär, enligt ”Trends & Benchmarks report Switzerland” av SwissQ. Detta resultat bekräftar vad vi på Tolpagorni upplever i våra diskussioner med företag och organisationer i Sverige. Betyder det att agil metodik inte är bra för produktutveckling?

ExpertARM:
Inbyggd signalbehandling tar plats i analogt

De avancerade möjligheter som numera finns i konstruktionsflödet gör det betydligt enklare att addera processorer i analog- och blandsignalsarkitekturer. Inom några år kanske en stor del av alla analog- och blandsignalkretsar integrerar en högpresterande processor. Det skriver Richard York, ARM Holdings, i en teknisk rapport i Elektroniktidningens serie Technical Papers.

Nya systemkretsar som kombinerar FPGA-logik med hårda, flerkärniga processorer gör det enklare att möta tuffa specifikationer för prestanda, effektförbrukning och kostnad. Det skriver Chris Jenkins för Arrow Electronics Europe i Elektroniktidningens rapportserie Embedded Expert.

MOSFET:ar och ”fast re­covery”-dioder är viktiga komponenter för switchade effekttillämpningar i allt från växelriktare för solceller till HID-lampballaster och kraftaggregat för telekomsystem och servrar. De som konstruerar systemen har tryck på sig att kontinuerligt förbättra prestanda och att minska kretskortsyta samt att garantera tillförlitlig funktion.

Den realtidsoptimering och självkompensation som digital kraft ger minskar avsevärt energin som ett system förbrukar. Fördelarna som tekniken ger kan användas av nästan alla OEM-tillverkare oavsett storlek och bransch, men av många har den kommit att betraktas som alltför smal och komplex. Med rätt taktik passar digital kraft även i enklare sammanhang

Den som väljer någon av de kommersiellt tillgängliga varianterna av realtidslinux kan snabbare än någonsin få ut innovativa produkter på marknaden. En ny epok inom inbyggda system har inletts.

När en timmerskördare i Skandinavien identifierar de träd som ska avverkas är det mycket sofistikerad logistik som verkar i bakgrunden. Skördarens fordonsdator guidar föraren till exakt det träd som valts ut vid ett specifikt tillfälle. GPS-systemet och detaljerade kartor visar vägen. Föraren loggar det fällda trädet i sitt system och informationen skickas till huvudkontorets dator via 3G-nätet eller wifi.

En ny typ av 32-bitsprocessorer tar sikte på den stora marknad som traditionellt dominerats av 16-bitare. Därigenom öppnas nya möjligheter för ”Internet of Things” (prylarnas Internet) så att olika system blir såväl smartare som mer energieffektiva.

I elektronikbranschen användes ofta numerisk simulering för att undersöka egenskaperna hos en produkt. Simuleringen bidrar till en förståelse av komponenter och system som tester i laboratorier inte kan leverera – i vissa fall är det inte ens möjligt att göra fysiska tester. Däremot är det möjligt att simulera ett helt system i ett tidigt skede för att identifiera potentiella problem långt innan designen är låst. Moderna simuleringsmetoder utnyttjar avancerad datorhårdvara och nya numeriska metoder.

Förändringar i test- och mätsystem suddar ut gränserna och ger ingenjörerna nya ­alternativ. För generationer av rf-ingenjörer var reglerna enkla: frekvensdomänmätningar (utgångsfrekvens, bandstyrka, signalbandbredd etc.) gjordes med en spektrumanalysator och tidsdomänmätningar (pulsbredd och repetitionshastighet, signaltider etc.) gjordes med oscilloskop.

Det går fort att fylla hårddisken med testdata så gör systemet skalbart och välordnat från början.När man för ett decennium sedan testade en mobiltelefon handlade det om att testa sändning och mottagning av signaler. Idag är telefonen inte bara en telefon utan en komplicerad apparat som kan skicka textmeddelanden, anslutas till Internet, fotografera och mycket mer därtill. Alla funktionerna måste hela tiden uppdateras och testas på allt kortare tid om man ska behålla konkurrenskraften.

Traditionella EMI-mätmottagare mäter signalen inom mellanfrekvensbandbredden (MF) under den inställda mättiden. Detta leder till en lång skanningstid för det totala frekvensområdet eftersom mättiden per frekvenspunkt måste vara lång för att fånga upp också intermittent emission. FFT-baserade mottagare mäter den utstrålade signalen i frekvenssegment som är mycket bredare än mellanfrekvensbandbredden. Den verkliga mellanfrekvensbandbredden fås via en uppsättning FFT-filter och en uppsättning av detektorer med olika vägning.

Jtag, ICT och externa bussar kan användas för att snabbt och enklet programmera flash på färdiga kort. Firmware laddas ofta in i flashminnet innan det placeras på kretskortet. Orsaken är att man inte vill sinka produktionslinan med programmeringen. Ändå finns det fördelar med att programmera flashminnet efter att det att det har lötts fast på kretskortet.

Rutronik: SAW-komponenten lever på sin fördröjning

SAW-komponenter används ofta i mobiltelefoner och rfid-system eftersom de är små och billiga.

Vad vet egentligen de som arbetar på ett halvledarföretag om den infrastruktur som ligger bakom utvecklingen av nästa generations datacenter och mobila nät? En hel del, faktiskt! Och dessutom utifrån ett unikt perspektiv som omfattar intrikat etsade kiselchip, tillämpningsanpassad programvara och de system som dessa halvledare hjälper till att driva. Integrerade kretsar utgör kärnan i alla nät.

Grafenforskaren Mikael Syväjärvi i Linköping skriver exklusivt för Elektroniktidningen läsare om vad grafen är och vad man kan göra med de supertunna grafenlagren där elektronerna rör sig snabbare än i de flesta andra material.

Under de senaste åren har navigationsindustrin sett hur mikromekanik, mems, vunnit mark tack vare förbättrade felegenskaper, miljömässig stabilitet, ökad bandbredd, bättre g-känslighet och den ökade tillgången till inbyggd beräkningskraft för körning av avancerade fusions- och givarfelsmodelleringsalgoritmer.

Energisnål trådlös teknik ger väsentliga kostnadsbesparingar för traditionella trådbundna system och öppnar för nya sensornät som helt enkelt inte varit möjliga med trådbunden teknik.

Rätt kisel, kod och verktyg ger optimal energiförbrukning. Konstruktion av energisnåla system omfattar allt från kiselprocessen till den mjukvara som körs på den inbyggda plattformen. Tre viktiga parametrar som avgör energieffektiviteten hos en styrkrets är: effektförbrukning i aktivt läge, effektförbrukningen i standby samt pulslängden (duty cycle).

Nya strategier förenklar programuppdateringar och ändringar av hårdvaruinställningar i Linux. I inbyggnadsdatorernas värld finns två olika processorarkitekturer. Det är Intelkompatibla x86-processorer och Arm-baserade processorer. I båda arkitekturerna behövs en säker och flexibel väg för att anpassa programvaran. Eftersom det finns många olika tillämpningar med en stor flora av hårdvarukombinationer är det inte möjligt att stödja alla operativsystem med ett och samma mjukvaru­paket.

Smartmobiler och tablettdatorer är nödvändiga för att vi ska kunna klara våra hektiska livsstilar. Att förbättra energiförbrukningen och förflyttningen av innehållet i dessa produkter har dock visat sig vara en av de största utmaningarna. Även om lagringskapaciteten hos mobila enheter dubblas varje år för att hålla takten med stigande filstorlekar, så är dataöverföringshastigheterna fortfarande irriterande låga.

Bluetooth version 4.0 öppnar dörren för fler trådlösa strömsnåla förbindelser.

Oväntade driftstopp kan bli dyra och farliga. Internetuppkoppling kräver dessutom nya säkerhetslösningar.

Kondensatorer tillsammans med avstämbara komponenter och moduler öppnar för nya funktioner hos elektroniken.

Det finns inga tekniska argument för att gå från två till fyra processorkärnor i smartmobilerna. Att man väljer fyrkärniga lösningar handlar bara om marknadsföring. Det skriver ST-Ericsson i en artikel där företaget argumenterar för sin tvåkärniga processorlösning eQuad.

Logik och fysik hamnar ibland i konflikt med varandra. Om du byter skivminne mot flashdisk så måste du exempelvis tänka efter en gång extra vad gäller partitionering – du kan skapa en logisk partitionering, som den fysiska implementationen ignorerar. Kontrons datorkortsexpert Claus Giebert förklarar varför. Och hur du hanterar problemet.

Visionsystem ger robotarna ögon och därmed bättre möjligheter att anpassa sig till omgivningen, skriver Carlton Heard på National Instruments.

Lysdiodsbelysning förändrar vårt sätt att använda ljus och ger konstruktörerna helt nya möjligheter, skriver Charlie Ice på Microchip.

 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)