Per Ödling Uppvuxen i Örnsköldsvik. Flyttade till Luleå 1985. Studerade elektro- och datavetenskap i 4 år, varpå han disputerade i telekommunikation 1995. Från 1993 till 1998 deltog han i ett nära samarbete med Telia, där han bland annat var med och utvecklade VDSL-tekniken och ett förslag till 3G-standard. Bodde mellan 1998 och 2001 i Österrike, dit han blev rekryterad till ett nystartat forskningsinstitut. Tillbaka i Sverige gick han till Lunds universitet, där han bildade Sveriges enda forskargrupp för DSL, tillsammans med sin gamla handledare Per Ola Börjesson. Den 1 november 2003 utnämndes Per Ödling till professor i telekommunikation vid Lunds Universitet, med stationering vid Ericsson AB i Stockholm.

- Man brukar säga att ett universitet har tre uppgifter. Grundutbildning, forskning och forskarutbildning, och så den så kallade "tredje uppgiften", att interagera med samhället. Vi ägnar oss rätt mycket åt det sista.

Per Ödling blev professor den 1 november förra året, men han har lång erfarenhet av nära samarbete mellan näringslivet och högskolan. På Ericsson har han suttit i tre år, och när han doktorerade på Luleå tekniska högskola var han en del av ett liknande samarbete med Telia under fem års tid.

- Det är inte riktigt koscher. Att jag sitter här hos Ericsson och inte i en korridor i Lund provocerar. Men samlokaliseringen är absolut nödvändig för att ett så här nära samarbete ska fungera.

Tillsammans med professor Per Ola Börjesson i Lund leder Per Ödling en forskargrupp på runt fem personer, som samarbetar med Applied Signal Processing, Ericssons forskningslabb på DSL-området. Det är bara Per Ödling som har sitt arbetsrum där, men ett par doktorander är tillfälliga besökare.

- Det är parallella organisationer, så vi kan inte beordra varann. Men det fungerar bra ändå.

DSL viktigt för Ericsson
Forskningen rör sig främst kring DSL-teknik.

- Det fanns behov av forskning på DSL-området, så det är naturligt för Ericsson att vara med och finansiera samarbetet. Ericsson är i dag stora på fast telefoni, men små på bredband. Så småningom kommer en allt större del av rösttrafiken att gå över DSL, och då är det jätteviktigt för Ericsson att ha tagit åt sig en ordentlig marknadsandel.

Gruppen arbetar bland annat med loop-kvalificering, det vill säga att avgöra hur lång och av vilken kvalitet kopparförbindelsen mellan telestationen och abonnenten är.

- Det är väldigt viktigt för operatörerna att automatiserat kunna tala om för kunden vilken kapacitet de kan få, och att denna uppgift faktiskt stämmer.

Ett annat projekt handlar om toppvärdesreducering. Värmeutvecklingen är den begränsande faktorn för att kunna bygga billiga modempackar. Denna är i sin tur beroende av matningsspänningen, som är direkt beroende av den högsta signaltopp som måste kunna skickas över förbindelsen.

- I samarbeten mellan industri och högskola är det vanligt att man hamnar i projekt som är perifera för industrin. Vi försöker se till att vara med i de viktigaste, mest centrala projekten. Det gör oss viktiga för företaget.

Balans mellan intressen
Här finns också en intressekonflikt. Företagen vill hålla sin forskning hemlig, medan doktoranderna behöver få artiklar publicerade. Detta har man löst med att Ericsson äger rättigheten till alla patent som uppstår i samarbetet. I gengäld kan de inte hindra forskarna från att publicera artiklar, bara skjuta upp artiklarna.

- De måste ha förståelse för våra mål att publicera. Men i praktiken fungerar vårt samarbete så bra att det räcker med att prata med varandra. Att skriva en artikel tar oftast sån tid att Ericsson har gott om tid att patentera det som behövs.

Ekonomiskt ser 2004 ut att bli ett gott år för Per Ödlings forskargrupp. De har 8 miljoner till sitt förfogande, vilket är 2,5 miljoner mer än förra året. Finansieringen kommer till 25 procent från Ericsson, 25 procent från Vinnova och 20 procent från Lund. Resterande 30 procent kommer från EU:s sjätte ramprogram, där de är en del av fiber- och access-projektet Muse.

För Lunds universitet innebär samarbetet att de får tillgång till resurser som annars vore ouppnåeliga. Ericsson har ett förstklassigt labb som universitetet inte skulle ha råd med. För Per Ödling är det också viktigt att erfarenheterna från industrin förs tillbaka till grundutbildningen.

- Studenterna har i dag högre krav på att det de lär sig ska vara intressant och relevant. Därför är det bra att kunna använda verkliga exempel. ADSL använder till exempel Fouriertransformen, så vi använder det som konkret skolexempel i stället för att konstruera teoretiska problem.

Elias Nordling