En "Jessi inside"-stämpel skulle behövas för att sprida välförtjänt
reklam för det europeiska halvledarprogrammet, menar en av utredarna
som under det senaste året synat Jessi i sömmarna.
Det är uppenbart att den kinesiska systemleverantören Huawei snabbt är på väg mot toppen. Företaget slår sig nu in på en rad nya marknader inklusive Sverige, visar Elektroniktidningens kartläggning.
I förra numret av Elektroniktidningen rapporterade vi om Huaweis genombrottsorder med ett CDMA2000-nät i Saudiarabien som är en mycket krävande marknad. Men Huawei är snabbt på väg in på en rad andra marknader.
Huawei och Ericsson har tekniskt likvärdiga produkter när det gäller 3G-standarden Cdma2000, enligt Swedtel som säljer konsult- och nätbyggartjänster världen över.
- Swedtel svarade för att upphandla ett 3G-nät (Cdma2000) i Ecuador. Ericsson och Huawei var då tekniskt likvärdiga, säger Pär Eriksson, vd för Swedtel.
- När man väljer systemleverantör är tekniken en avgörande faktor för uppskattningsvis 30-40 procent. Lokal närvaro och finansiellt stöd är andra mycket viktiga faktorer. Ericsson har en stor fördel av sin lokala närvaro i många länder. I Ecuador valde vi Ericsson som systemleverantör, säger Pär Eriksson.
Första Prestigeordern I Saudiarabien har nu i höst den saudiska GSM-operatören Ettihad Etisalat valt att köpa en softswitch av Huawei. Denna softswitch placeras mellan GSM-nät, fasta telefonnät och Internet och klarar samtrafik för telefoni och datatjänster mellan näten. Det innebär att Huaweis system klarar den kritiska signaleringen mellan de olika näten.
- Alla befintliga tunga systemleverantörer som Ericsson, Lucent och Siemens är förlorare när Huawei lyckas sälja sin softswitch till Ettihad Etisalat, säger Pär Eriksson.
Megafon är en av Rysslands största GSM-operatörer med drygt 11 miljoner GSM-abonnenter. Teliasonera äger 43,8 procent av företaget och Megafon började köpa GSM-utrustning av Huawei tidigare i år för storskalig utbyggnad i Sibirien. Det gäller mobilväxlar, basstationer och GPRS-utrustning. Huawei betecknar själva ordern som en verklig milstolpe.
- Vi köper redan lite från Huawei, för vår uppbyggnad i Ryssland. Men Huawei är ingen stor leverantör till oss. Vi måste köpa av de som är mest konkurrenskraftiga, och det är en fördel med Ericsson och Nokia, att de finns på vår hemmaplan, säger Anders Igel, vd för Teliasonera, till Västerbottenskuriren.
Igel har själv tidigare arbetat hos Ericsson och har stora erfarenheter av den svenske telejätten.
Slog ut de etablerade I Sverige har statliga Banverket ett nationellt fiberoptiskt nät. Banverket hyr ut kapacitet och använder även nätet själv för att styra driften av järnvägsnätet. Banverket har i år köpt transmissionssystem för att erbjuda en nationell IP-tjänst åt sin egen järnvägsdriftorganisation.
Huawei är leverantören och förlorare var bland andra Alcatel, Nortel, Marconi och Siemens, enligt Banverket. Dessa fyra är verkliga tungviktare när det gäller transmissionssystem.
- Det handlar om en rätt stor upphandling, säger nätchefen Thomas Sjöstrand vid Banverket Telenät som bedömer Huawei som en intressant spelare på marknaden.
Just nu fältprovar Banverket utrustningen. Hittills har proven fallit väl ut.
Kan nordiska länder producera elektronik i framtiden? Den ödesmättade frågan ska få sitt handfasta svar på mässan. Ger asiaterna en match
- Vi ska visa att nordiska länder kan konkurrera med låglöneländer bara man gör rätt från början, säger Lars Wallin. Han är konsult, lärare, debattör, IPC:s europarepresentant och ansvarig för projektet "Optimal produktion" på mässan.
- Sverige kan aldrig konkurrera lönemässigt så det gäller att göra rätt hela vägen.
För att visa på möjligheterna och fällorna kommer det att tillverkas ett kort i två varianter, optimerat respektive icke optimerat. På scenen finns två klockor som visar hur fort produktionen går med respektive kort. Det icke optimerade kortet har fått en del komponenter som måste hålmonteras medan det andra kortet kan monteras automatiskt.
- Mycket handlar också om test. Det ena kortet kommer att vara förberett för boundary scan medan det andra måste testas manuellt, säger Lars Wallin.
Ytterligare en aspekt man kommer att upp är hur placeringen av komponenterna på kortet påverkar tiden det tar att montera kortet.
Tillverkningsprocessen är självklart blyfri men för att visa på svårigheterna inför övergången till blyfritt kommer en av komponenterna att vara en BGA-kapsel med blyade lodkulor.
- Vi ska röntga den för att se hur lödfogarna blir.
Tillverkningen sker i en helautomatisk lina med kortladdare, en screentryckare från Dek, en ytmonteringsmaskin från Mydata, en korthanteringsstation (turn unit), en omsmältningsugn från SMT med kvävgas och ytterligare en korthanteringsstation. Därefter finns en arbetsplats för att manuell hålmontering av komponenter innan korten går till en selektivlödare och slutligen till test.
Där börjar man med att inspektera kortet med en avsyningsenhet (AOI), därefter testas det med boundary scan och slutligen röntgas kortet.
Totalt finns det runt 80 komponenter på kortet och i motsats till tidigare mässor kommer det här kortet att ha fungerande logik och ytmonterade lysdioder som styrs av logiken.
- Vi har fått en stor del av komponenterna från olika distributörer, bland annat ställer Elfa, Arrow och Memec upp. Och det är del av konceptet att involvera alla som ingår i kedjan, inte bara produktionsfolket, säger Lars Wallin.
Mönsterkorten kommer från Teltex, Elprint och Ncab.
Det blir föreställningar varje förmiddag och varje eftermiddag. Vid varje tillfälle kommer Lars Wallin att ha ett par experter på scen för att fråga ut dem om hur man ska optimera produktionen. Det gäller allt från konstruktionsfasen till testningen.
- Jag har ett par namn klara men jag vill ha förslag på fler personer som är kunniga på ämnet.
AMD släpper en 23-dollars systemkrets byggd runt en MIPS32-kärna och en videoaccelerator. Den heter Au1200.
Videoacceleratorn i systemkretsen stöder 720 x 480 punkters video i 30 bilder per sekund i formaten WMV9, Mpeg2, Mpeg4, H.263 och DivX.
Ett notabelt undantag i den uppräkningen är formatet H.264/AVC som tog många tillverkare på sängen när det plötsligt börja vinna användning i bland annat i mobiltelefoner. Misstaget ska enligt AMD repareras i efterföljaren till Au1200.
Acceleratorn stöder avkodning men inte kodning. Det betyder att den kan spela upp video effektivt, men inte lika effektivt spela in.
AMD samarbetar med amerikanska hårddiskvideotillverkaren Tivo. Vi kommer att få se integrering av de två företagens teknik för batteridriven respektive elnätsansluten video.
Au1200 stöder DDR-minnen i hastigheter upp DDR500. På systemkretsen finns gränssnitt för bland annat kamera, LCD och USB 2.0. Kretsen har också en accelerator för AES-kryptering.
Processorn ska massproduceras under andra kvartalet i år. Marknaden för "fickvideo" - eller vad man ska kalla denna typ av produkter - kommer att växa med 700 procent i år och med i snitt 180 procent årligen fram till 2008 enligt InStat/MDR.
TRE MINUTER MED...Anna Svärdemo-Alander Anna Svärdemo-Alander är jurist på Elektronikindustriföreningen och kritisk mot oflexibla kontrakt mellan kund och leverantör.
Leverantörer tittar mycket på så kallad Lean production, välplanerad produktion som flyter i en jämn ström från beställning till leverans. Men du har upptäckt en flaskhals, kontrakten?
- Stora kunder använder standardiserade kontrakt som är skrivna på koncernnivå och därför svåra eller omöjliga att ändra. Det är inte bra för vare sig kunden eller leverantören. Villkoren ser ju helt olika ut för olika affärsprocesser. Det borde avspeglas i avtalen.
Vad kan det handla om konkret?
- Det kan stå i ett avtal att kunden kan kräva en omställning precis när som helst, med kostnaderna på leverantören.
Med ett sådant krav borde kunden i retur arbeta väldigt nära sin leverantör för att ge insyn i de relevanta strategiska besluten. Det minimerar risken för lagerförluster och uppsägningar. Man kan undvika konkurser.
Hur hanterar leverantörerna detta idag?
- En del av avtalen går helt enkelt inte att efterleva. Kundens förhandlare kan säga "det är inte så det är tänkt", men de har inte mandat att ändra skrivningarna, som måste gå till juristerna.
Vad har kunden för intresse av att sänka sina krav?
- Inte ska kunden behöva sänka sin krav! Det handlar om att ställa rätt dignitet på krav i rätt sammanhang.
Vad är lösningen?
- Att bort onödiga avtalsvillkor och förändra de felaktiga avtalsvillkoren, ett slags lean-tänkande vid avtalsskrivandet. Det finns redan väl fungerade verktyg som Lean Production för att arbeta med processer, varför skulle avtalsprocessen vara undantagen?
Världsekonomin håller marknaden under armarna. Att halvledarmarknaden bromsar in är alla analytiker ense om. Men prognoserna för innevarande år skiljer sig betydligt åt. Det framgick tydligt av en paneldebatt på halvledartillverkarnas underleverantörskonferens ISS i Kalifornien nyligen.
- Jag tror att vi alla är överens om att halvledarkonjunkturen toppade i fjol och att inbromsningen startade redan under andra halvåret 2004, men prognoserna för i år skiljer sig åt en hel del, säger Michael Wright på Entegris.
Siffrorna för 2005 går från +15,7 till -5,7 procent, med ett snitt på 4,7 procents tillväxt. Det är klart bättre än för nedgången år 2001 då halvledarmarknaden tappade 33 procent
År 2005 verkar bli ett mellanår. Redan under andra halvåret vänder det upp igen. 2006 spås bli hyggligt om än inte lika bra som fjolåret då tillväxten landade på drygt 28 procent och marknaden var värd mellan 214 och 218 miljarder dollar.
- Jag tror att halvledartillverkarna har den senaste nedgången i färskt minne och därför dragit ner på investeringarna i tid, säger Bill McClean på analyshuset IC Insights.
Också att världsekonomin tuffar på hyggligt hindrar katastrofen.
- Vi räknar med att tillväxten för världsekonomin landar på cirka 3 procent i år, något under snittet men ingen recession. Och tillväxten för elektroniksystem ser ut att öka med 2 procent. Det gör att halvledarmarknaden bara sjunker med två procent i år, spår McClean.
Även kollegan Jim Feldhan på Semico Research tror att marknaden faller i år.
- USA driver världsekonomin och det är ett eftervalsår i USA vilket typiskt brukar vara svagt. Dessutom är oljepriset högt liksom räntan vilket påverkar konsumenterna negativt. De får helt enkelt mindre att handla för, säger Feldhan.
Han tillmäter konsumenterna stor betydelse för att de sakta tar över från företagen som viktigaste tillväxtfaktor för elektronikindustrin och därmed halvledarindustrin.
Och Feldhan nämner att mobiltelefonmarknaden bara växer 6,5 procent, ner från 26 procent 2004.
- I fjol köpte många nya telefoner för att få färgskärm och kamera, i år finns inga nya funktioner att uppgradera till.
Även pc- och digitalkameramarknaden visar lägre tillväxt i år.
- Sammantaget leder det till att halvledarmarknaden minskar med 4,7 procent men det kommer en uppgång redan i slutet av året, säger Jim Feldhan.
Världsekonomin agerar lok
Klaus-Dieter Rinne på analyshuset Gartner ger en ljusare bild:
- Vi spår att tillväxten i världen landar på 3,3 procent och att elektroniksystemen växer med 7,4 procent. Det gör att halvledarmarknaden ökar med 5,2 procent.
- Industrin har både sköld och svärd att försvara sig med mot nedgången. Skölden är kostnadskontroll och företagen har varit snabba med att dra ned på investeringarna. Svärdet är innovationer. Det går att förbättra processerna utan att nämnvärt öka kostnaderna.
Fabrikernas utfall kan spela in.
- Det har kommit mycket nya material med 90 nm-processerna vilket inneburit lågt utfall. Om tillverkarna får bättre kontroll på dem kan det leda till ökad kapacitet, säger Michael Wright på Entegris.
Men debattörerna verkade ändå inte tro att förbättrade processer nämnvärt skulle kunna påverka den totala kapaciteten. 90 nm-processer stod bara för 3 procent av den totala kapaciteten i fjol och även om den ökar snabbt är den en liten del av det totala utbudet i år.
Risto Puhakka, på VLSI Research, tillhör optimisterna och spår att halvledarbranschen växer med 8 procent i år.
- Vi baserar antagandet på att världsekonomin är stark och att lagren är mindre än normalt i en nedgångsfas. Det kommer därför att ta fyra kvartal att beta av lagren och inte åtta som normalt.
Den högsta tillväxtsiffran för 2005 har brittiska Future Horizons med 15 procents tillväxt. Företaget var dock inte representerat på ISS.
Kontraktstillverkaren Note drar igång ett labb på Chalmers i samarbete med professor Johan Liu. Ett av syftena är att via Johan Lius kontaktnät i Kina bereda väg för en Notefabrik i Shanghai.
Note är för närvarande i full fart med att bygga upp sitt labb i MC2-huset på Chalmers. De första kunderna väntas komma dit inom någon månad.
- Vi har redan fått förfrågningar, säger labbchefen Anders Andersson, som även är vd på Note i Borås.
Till labbet ska kunder i princip kunna komma med en låda komponenter och omedelbart få dem monterade till en prototyp. Konceptet är beprövat i andra Notefabriker. På Chalmers blir det dock första gången som Notes industrialiseringskompetens får möta forskarvärlden.
- Det bli säkert en del kulturkrockar, men det är precis det som är meningen. Förhoppningsvis lär sig båda parter något, säger Anders Andersson.
Ett typexempel är att man planerar att testköra nya maskiner, testa lödbarhet och utvärdera olika monteringsmetoder, bland annat chip-on-board. Här har Chalmers mycken kunskap som behöver provas i industriell skala.
- Tillförlitlighet och processteknik är två områden där vi tror mycket på samarbetet, säger Andersson.
På längre sikt finns dock en potentiellt större poäng med etableringen. Johan Liu, professor i elektronikproduktion på Chalmers, ansvarar för högskolans del i labbet. Han driver sedan flera år också ett samarbete med Shanghai, kallat Sino-Swedish Microsystem Integration Technology Center, eller SMIT Center. Johan Lius kontaktnät i Shanghai kan bereda vägen för framtida Notesatsningar där. I första hand kan det röra sig om förstärkningar av komponentinköpen, men även en prototypfabrik - på Notespråk kallat Gateway - diskuteras.
Johan Lius elektronikproduktionsforskning tillhör också nykomlingarna i MC2-huset. Tidigare huserade den gruppen på forskningsinstitutet IVF. Såväl Johan Liu som MC2-chefen Stefan Bengtsson lovordar det nya samarbetet.
IVFs egen elektronikproduktionsverksamhet flyttar inte med till MC2. Det hade stärkt upp forskningen där ännu mer, men IVFs ledning ansåg att en sådan flytt skulle bli för dyr.
Tenn-kobolt-koppar är ett billigare alternativ för blyfria lödningar än den allmänt accepterade tenn-silver-kopparlegeringen. Det hävdar professor Johan Liu som tillsammans med medarbetare på Chalmers har sökt patent på ett sådant lod.
När blyet ska fasas ut ur elektronikproduktionen har så kallade SAC-material, legeringar av tenn, silver och koppar (SnAgCu) pekats ut som den bästa ersättaren till tenn-bly-lod. Men silver är dyrt, så inom det svensk-kinesiska forskningsprojetet Smit på Chalmers har professor Johan Liu och hans kollegor forskat på att i stället använda kobolt. Resultaten ser så lovande ut att gruppen nyligen publicerade en artikel i Journal of Electronic Materials och i samma veva patentsökte materialet.
Den eutektiska blandningen - den legering som har lägst smältpunkt - visade sig innehålla 98,9 procent tenn, 0,4 procent kobolt och 0,7 procent koppar. Smältpunkten ligger då vid 224 C. Det är bara aningen högre än SAC-materialen som smälter vid cirka 217 C. De nödvändiga förändringarna i lödprocessen behöver inte bli större eftersom skillnaden mot tenn-blylodets smältpunkt på 183 C är i samma härad.
Johan Liu understryker dock att mycket forskning återstår innan man kan veta om lodet lämpar sig för industriproduktion. Varken vätningsegenskaperna eller den färdiga lödningens mekaniska egenskaper är tillräckligt väl karaktäriserade.
About / Advertise
